USA pressar vapenindustrin efter krympande robotlager

USA:s försvarsdepartement kräver att landets vapentillverkare höjer tempot i både produktion och leveranser. I ett Pentagon-pm uppmanar biträdande försvarsminister Steve Feinberg företagsledare inom försvarsindustrin att inom 21 dagar presentera planer för väsentligt snabbare leveransscheman, högre produktion eller båda delarna.

Steve Feinberg skriver i pm:et att utvecklingscykler som löper över flera år inte längre är acceptabla och att såväl programtidplaner som produktionskapacitet måste accelereras kraftigt. Kraven kommer samtidigt som USA diskuterar nivån på landets vapenlager efter uppgifter om att kriget i Iran har minskat lagren av luftförsvarsrobotar i snabb takt.

Center for Strategic and International Studies bedömde i maj att USA med dåvarande leveransprognoser skulle behöva minst tre år för att återställa lagren av Tomahawk, THAAD och Patriot till nivåerna före Iran-kriget. För SM-3 och SM-6 bedömdes motsvarande tid vara omkring två år, medan JASSM och PrSM skulle kunna återställas inom flera månader till omkring ett år.

Center for Strategic and International Studies uppgav också att USA:s armé i budgetunderlaget för budgetåret 2027 hade begärt 857 THAAD-interceptorer och 3 203 Patriot PAC-3 MSE. De planerade leveranserna skulle enligt underlaget börja först omkring mitten av 2029 för THAAD och i maj 2029 för PAC-3 MSE.

Vita huset beslutade i januari 2026 att försvarsdepartementet löpande ska identifiera leverantörer av kritiska vapen och annan materiel som bedöms producera för långsamt, investera otillräckligt i produktionskapacitet eller inte prioritera statliga kontrakt tillräckligt. För framtida kontrakt ska departementet även kunna begränsa aktieåterköp och andra utdelningar under perioder då leverantörer inte presterar enligt kraven.

Flera tillverkare har samtidigt presenterat omfattande produktionsökningar. Lockheed Martin uppgav i januari att ett sjuårigt ramavtal med USA:s försvarsdepartement ska höja den årliga kapaciteten för PAC-3 MSE-interceptorer från omkring 600 till cirka 2 000. Under 2025 levererade bolaget 620 sådana robotar, vilket enligt Lockheed Martin var mer än 20 procent fler än året före.

Lockheed Martin uppgav den 29 juli att ett flerårigt avtal värt 58,62 miljarder dollar för PAC-3 MSE ska bidra till att tredubbla produktionskapaciteten till slutet av 2030. Bolaget uppgav även att antalet arbetstillfällen vid slutmonteringen i Camden i Arkansas ska öka från omkring 1 200 till cirka 1 850. Genom ett separat avtal ska Lockheed Martin dessutom fyrdubbla kapaciteten för THAAD-interceptorer från 96 till 400 per år.

RTX uppgav i februari att ramavtal med försvarsdepartementet ska öka den årliga produktionskapaciteten till mer än 1 000 Tomahawk-robotar, minst 1 900 AMRAAM och över 500 SM-6. Företaget ska även höja produktionen av SM-3 Block IIA och påskynda tillverkningen av SM-3 Block IB.

Pentagon meddelade i början av augusti att ett ramupplägg värt mer än 3 miljarder dollar med Lockheed Martin och Northrop Grumman ska öka tillgången på komponenter till Patriot- och THAAD-interceptorer. Upplägget omfattar bland annat en andra amerikansk produktionskälla för de fasta raketmotorerna till PAC-3.

Donald Trumps administration samlade i juni ledningar från stora vapentillverkare för diskussioner om högre produktion. Steve Feinberg ifrågasatte då industrins beskrivningar av framstegen och hänvisade till förseningar i viktiga program. Vid ett tidigare möte i mars deltog bland andra BAE Systems, Lockheed Martin, Northrop Grumman, RTX, Boeing, Honeywell Aerospace och L3Harris Technologies.

Lockheed Martins vd Jim Taiclet uppgav i juli att regeringen har gett bolaget större flexibilitet än tidigare för att korta produktionstiderna och att Steve Feinberg återkommande har betonat kravet på ett högre tempo. Lockheed Martins orderstock hade samtidigt vuxit till 230,4 miljarder dollar.