USA pekar ut kubansk infiltration och vänsterterrorism

USA:s utrikesdepartement anklagar Kuba för att under närmare sju årtionden ha bedrivit en omfattande påverkans- och spionageverksamhet i USA. I en rapport som publicerades den 20 juli 2026 hävdar departementet att verksamheten nått höga nivåer inom den amerikanska regeringen och omfattat stöd till flera generationer av aktivister.

Rapporten gör även gällande att Kuba haft en betydande roll i uppmärksammade vänsterorienterade upprorsrörelser och politiska konflikter. USA:s utrikesdepartement kopplar landet till en omfattande period av vänsterorienterad terrorism på amerikansk mark. Anklagelserna kommer samtidigt som spänningarna mellan USA och Kuba har ökat, även om det sedan länge är känt att länderna bedrivit underrättelseverksamhet mot varandra.

Den 16 juli 2026 sade USA:s utrikesminister Marco Rubio att regeringen ska rikta en större del av det internationella terrorbekämpningsarbetet mot vänsterextremt politiskt våld. Marco Rubio beskrev våldet som ett växande gränsöverskridande hot. USA:s utrikesdepartement samlade därefter representanter för minst 65 länder till en konferens i Washington om vänsterorienterat politiskt våld och terrorism. Under konferensen presenterade administrationen även nya viseringsrestriktioner mot personer med kopplingar till utpekade grupper.

Center for Strategic and International Studies har konstaterat att vänsterorienterat politiskt våld har ökat i USA sedan 2016, men från låga nivåer. Enligt organisationen ligger omfattningen fortfarande tydligt under de historiska nivåerna för högerextremt och jihadistiskt våld. Center for Strategic and International Studies uppgav också att vänsterorienterade attacker och attentatsplaner stod för en rekordstor andel av de registrerade terrordåden under första halvåret 2025, delvis eftersom andra kategorier samtidigt minskade.

Elva demokratiska ledamöter i USA:s kongress har varnat för att regeringens omläggning av terrorbekämpningen kan användas mot lagliga protester. Ledamöterna befarar även att andra säkerhetshot kan få mindre uppmärksamhet.

USA:s justitiedepartement har tidigare redovisat flera fall som rör kubansk underrättelseverksamhet. Den tidigare ambassadören Victor Manuel Rocha erkände att han från 1973 fram till gripandet i hemlighet hade stött Kubas underrättelseverksamhet mot USA och tjänstgjort som kubansk agent. Victor Manuel Rocha dömdes till 15 års fängelse, vilket enligt USA:s justitiedepartement var det högsta tillåtna straffet för brotten som omfattades av erkännandet.

FBI har även uppgett att Ana Belén Montes, som arbetade som ledande Kuba-analytiker vid Defense Intelligence Agency, lämnade hemligstämplade uppgifter och identiteterna på fyra amerikanska underrättelseofficerare till Kuba. Ana Belén Montes greps den 21 september 2001, erkände sig skyldig till spioneri 2002 och dömdes till 25 års fängelse. FBI klassar fortfarande fientlig kubansk underrättelseverksamhet som en del av det kontraspionagehot som myndigheten arbetar med att identifiera och stoppa i USA.

USA:s nationella underrättelsechef Tulsi Gabbard uppgav i den årliga hotbedömningen för 2026 att en förvärrad instabilitet på Kuba kan orsaka större migrationsströmmar. Tulsi Gabbard bedömde även att utvecklingen kan skapa möjligheter för transnationella människosmugglingsorganisationer.

USA:s president Donald Trump har upprepade gånger signalerat att Kubas regering kan bli nästa regering att falla under amerikansk press efter Venezuela. Den 12 maj 2026 sade Donald Trump samtidigt att USA skulle föra samtal med Kuba vid en senare tidpunkt. Vita huset och USA:s utrikesdepartement lämnade då inga närmare uppgifter om villkoren eller tidsplanen för sådana samtal.