USA och Iran trappar upp striden om Hormuzsundet

Striderna mellan USA och Iran har åter intensifierats efter att vapenvilan brutit samman. Aron Lund, Mellanösternexpert vid Totalförsvarets forskningsinstitut, bedömer att parterna fortfarande försöker begränsa konflikten och på sikt återgå till förhandlingar, trots den uppskruvade retoriken och de fortsatta angreppen.

Den 12 juli genomförde USA en attack mot den iranska flottbasen i Bandar Abbas. USA:s militärkommando Centcom uppgav att tre obemannade ytgående farkoster av typen Corsair angrep en ubåt och en underhållsanläggning för fartyg. Enligt Centcom var det första gången som amerikanska styrkor använde obemannade ytfarkoster i strid.

Två dagar senare återinförde USA:s militär blockaden mot fartyg som anlöper iranska hamnar. USA uppgav samtidigt att trafik till och från andra länders hamnar inte skulle stoppas. AP uppgav att minst 19 amerikanska örlogsfartyg då befann sig i Arabiska havet, däribland två hangarfartyg och ett amfibiskt attackfartyg med fler än 1 000 marinsoldater ombord.

Iran meddelade den 11 juli att Hormuzsundet hade stängts. Fartygsdata visade därefter att antalet passager minskade ytterligare när USA återinförde blockaden. Den 14 juli skadades fyra personer ur Kuwaits flotta och en byggnad började brinna i ett iranskt angrepp, enligt kuwaitiska myndigheter.

Aron Lund bedömer att oenigheten om Hormuzsundet är den främsta orsaken till att det övergripande och vagt formulerade samförståndsavtalet från mitten av juni har hamnat i kris. Iran har enligt hans bedömning tolkat avtalet som att sundet skulle öppnas under iransk kontroll, medan USA har ansett sig ha rätt att upprätta en egen sjöfartsrutt.

USA:s regering återkallade den 7 juli ett tillstånd som hade gjort det möjligt för Iran att sälja olja. Beslutet motiverades med att Irans agerande i Hormuzsundet var oacceptabelt. Irans utrikesdepartements talesperson Esmaeil Baghaei anklagade den 13 juli USA för att ha drivit avtalet in i en kris genom att inte fullgöra sina åtaganden.

Iran har pekats ut som ansvarigt för tre attacker mot fartyg i Persiska viken i början av juli. USA:s president Donald Trump förkastade därefter vapenvilan och de amerikanska luftangreppen återupptogs. Aron Lund framhåller att attacker mot civil sjöfart strider mot internationell rätt, men bedömer samtidigt att USA, flera arabländer och europeiska ledare inte hade räknat med Irans hållning i frågan om Hormuzsundet.

Osäkerheten kring sjöfarten har även påverkat energimarknaden. USA:s energimyndighet EIA konstaterade att Brentoljans genomsnittliga dagliga prisrörelse uppgick till fyra dollar per fat under april och maj 2023. Under motsvarande månader 2025 var rörelsen omkring en dollar per fat. EIA uppgav också att USA:s nettoexport av råolja och petroleumprodukter nådde rekordnivån 5,8 miljoner fat per dag i april efter störningarna i Hormuzsundet.

USA och Iran enades i början av juni om en vapenvila och en förhandlingsperiod på 60 dagar. Avsiktsförklaringen innehåller 14 punkter och kan förlängas. Enligt brittiska underhusets utredningstjänst omfattar förhandlingarna även Irans kärntekniska program, landets ballistiska robotprogram och de amerikanska sanktionerna.

I avtalets första skede ska USA, Iran och deras allierade upphöra med striderna. Libanons territoriella integritet och suveränitet ska säkerställas. USA ska börja avveckla sjöblockaden, möjliggöra återupptagen iransk råoljeexport och göra frysta iranska tillgångar tillgängliga.

Iran ska under samma period möjliggöra handelstrafik genom Hormuzsundet, bland annat genom minröjning, och upprepar sitt löfte att inte skaffa kärnvapen. Vid ett slutligt fredsavtal ska USA enligt avsiktsförklaringen häva sanktionerna mot Iran, flytta sina militära styrkor från Irans närområde och tillsammans med regionala partner ta fram ett ekonomiskt upplägg motsvarande drygt 2 800 miljarder kronor för återuppbyggnad och ekonomisk utveckling.

Brittiska underhusets utredningstjänst uppgav att FN:s säkerhetsråd den 11 mars antog en resolution som krävde ett slut på Irans och dess allierade gruppers attacker mot arabstater och civila. Resolutionen bekräftade också fartygs rätt att passera Hormuzsundet. Ett slutligt avtal mellan USA och Iran ska godtas av FN:s säkerhetsråd.

Aron Lund bedömer att båda sidor fortfarande räknar med ett nytt avtal, men att de först försöker försvaga motparten. USA använder främst utökade flygkampanjer och möjlig israelisk inblandning som påtryckningsmedel. Iran kan enligt Aron Lund använda oljepriset och regionala attacker med stöd av Huthirörelsen och Hizbollah. Han beskriver därför den pågående konflikten som en omförhandling av de tidigare överenskomna villkoren.