USA kan inleda militära attacker mot Mali

Donald Trump kan enligt uppgifter förbereda amerikanska militära insatser mot Mali. Målet uppges vara JNIM, Jama’at Nusrat al-Islam wal-Muslimin, en jihadistorganisation med koppling till al-Qaida som USA anklagar för kidnappningar och dödliga attacker i landet. En sådan insats skulle göra Mali till det åttonde landet där Trump beordrat militära angrepp under sin andra mandatperiod.

Den amerikanska presidenten har tidigare beordrat attacker i Irak, Nigeria, Somalia, Syrien, Venezuela och Jemen. USA befinner sig samtidigt i ett pågående krig mot Iran. Reuters uppgav i mars 2026 att USA och Mali närmade sig ett avtal som skulle ge amerikanska flygplan och drönare möjlighet att återuppta underrättelseinhämtning över Mali mot jihadistgrupper med anknytning till al-Qaida.

USA:s Afrikakommando uppgav inför den amerikanska senaten att JNIM och lokala miliser under 2026 hade genomfört samordnade offensiver i hela Mali, angripit huvudstaden Bamako, tagit kontroll över strategiska orter och dödat landets försvarsminister. Malis försvarsmakt meddelade att samtidiga attacker den 4 juli riktades mot bland annat Anefis, Aguelhoc och Gao i norra Mali, Sévaré i landets centrala delar och Kenioroba söder om Bamako.

JNIM har också använt bränsleblockader och belägringar för att pressa lokalbefolkningen. Enligt USA:s Afrikakommando har organisationen utvecklat metoder för att stoppa bränsleleveranser och skära av viktiga transportvägar. Kayes och Nioro du Sahel hörde till de första måltavlorna för den strategin. USA:s utrikesdepartement förbjuder amerikansk statlig personal i Mali att resa utanför Bamako och uppger att ambassadens säkerhetsåtgärder har förstärkts på grund av risken för terroristattacker.

FN:s säkerhetsråd uppger att JNIM bildades den 2 mars 2017 under ledning av Iyad Ag Ghali och att gruppen beskriver sig som al-Qaidas officiella gren i Mali. Reuters har uppgett att organisationen leds av Iyad Ag Ghaly och Amadou Koufa. Verksamheten har enligt Reuters spridits från norra Mali till landets södra och västra delar samt vidare till Burkina Faso och Niger.

Malis försvarsmakt bekräftade att en militärkolonn överfölls mellan Anefis och Gao den 18 juli. Försvarsmakten meddelade därefter att motangrepp och precisionsanfall hade genomförts. Reuters rapporterade att kolonnen bestod av maliska soldater och ryska stridande från Afrikakåren. En aktör med koppling till angriparna uppgav att fler än 50 personer hade dödats, men dödstalet hade inte kunnat bekräftas oberoende.

Malis försvarsmakt meddelade även i juli att en blockad runt militärbasen i Anefis hade brutits efter mark- och flygoperationer. Den separatistiska Azawadiska befrielsefronten bekräftade separat att dess styrkor hade lämnat området. FN:s sändebud för Västafrika och Sahel varnade den 14 juli för att säkerhetsläget och den humanitära situationen i regionen fortsatt var allvarliga, trots vissa resultat från diplomatiska kontakter mellan berörda stater.

Mali styrs av en militärjunta och ingår i en allians med de militärstyrda grannländerna Burkina Faso och Niger. Länderna är i stor utsträckning beroende av militärt stöd från Rysslands försvarsdepartement. De ryska styrkorna utgörs bland annat av tidigare medlemmar i Wagnergruppen, som numera verkar under namnet Afrikakåren. Rysslands president Vladimir Putin uppges ha omkring 2 000 soldater i Mali som strider mot JNIM om kontrollen över delar av landet.

Källor i Vita huset anser att de ryska styrkorna inte har lyckats upprätthålla säkerheten. En källa uppgav att Ryssland bär ansvaret för det försämrade säkerhetsläget och har visat sig vara en ineffektiv säkerhetspartner för Mali. En annan källa uttryckte en förhoppning om att andra afrikanska länder skulle notera Rysslands svaga resultat i kampen mot terrorism.

Mali är en av Afrikas största guldproducenter och har även omfattande litiumtillgångar som utländska företag vill få tillgång till. Under 2025 inledde Trumpadministrationen ett arbete för att stärka relationerna med Mali, Burkina Faso och Niger. Målet uppgavs vara att säkra tillgången till mineraler och motverka ryskt och kinesiskt inflytande i Afrika.