Uppsalahem inför inkomsttak för hyresgäster i 37 lägenheter

AI-genererad illustration

Nyheter

Uppsalahem inför inkomsttak för hyresgäster i 37 lägenheter

Av Per Eriksson•Publicerad: 26 okt 08:14•3 min

Det kommunala bostadsbolaget Uppsalahem ska under 2026 och 2027 pröva en ny uthyrningsmodell där hushåll med inkomster under en fastställd gräns får möjlighet att hyra lägenheter i socioekonomiskt starkare bostadsområden. Försöket omfattar 37 lägenheter med två till fem rum och kök, där hyrorna ligger under bolagets genomsnitt.

För en ensamstående person utan barn har Uppsalahem fastställt en högsta tillåten månadsinkomst på 24 394 kronor före skatt. Intresset för försöket har varit stort. Omkring 300 personer ansökte om den första lägenheten som förmedlades inom projektet.

Uppsalahems styrelseordförande Elnaz Alizadeh Ebadi (S) beskriver satsningen som ett sätt att minska den ekonomiska segregationen i Uppsala. Hon framhåller att kommunen vill skapa en mer blandad stad där människor med olika inkomstnivåer bor i samma områden.

Elnaz Alizadeh Ebadi är även ledamot av Uppsala kommunfullmäktige samt ordförande i de kommunala bolagen Uppsalahem Rosendal AB och Uppsalahem Fyrislundsgatan AB.

Bostadsbolaget offentliggjorde den närmare utformningen av pilotprojektet den 30 september 2026. Lägenheterna ska fördelas mellan utvalda områden i Uppsala. Ett särskilt styrelsebeslut om fördelningen av de 37 bostäderna fattades den 25 mars 2026. Bland de miljöer som berörts i rapporteringen finns Drottninggatan, som ligger i en socioekonomiskt starkare del av staden. Inkomsttaket ska bland annat göra det möjligt för hushåll med lägre inkomster att hyra tvårumslägenheter.

Vid ansökan kontrollerar Uppsalahem hushållets inkomster för en period som omfattar tre månader före och tre månader efter ansökningstillfället. Hållbarhetschefen Jenny Ångman har förklarat att inkomstgränsen gäller vid uthyrningen. Den som senare får en högre inkomst behöver därför inte lämna sin bostad.

Förslaget har samtidigt mött politisk kritik. Moderaterna i både Uppsala och Stockholm motsätter sig modellen med en övre inkomstgräns för hyresgäster.

Robin Kronvall (M), andre vice ordförande i Uppsalahems styrelse, förespråkar i stället ett större utbud av prisvärda bostäder, nyproduktion på platser där människor efterfrågar bostäder och åtgärder som ökar sysselsättningen. Han anser att dessa insatser är en bättre väg för bostadspolitiken.

Redan i november 2025 beslutade Uppsalahems styrelse att gå vidare med försöket. Robin Kronvall lämnade då en avvikande mening mot beslutet.

Uppsalahem har sedan tidigare använt olika modeller för att pröva hyresgästers ekonomi. I mars 2018 avskaffades bolagets generella inkomstkrav. I slutet av 2021 beslutade styrelsen att återinföra särskilda krav i vissa bostadsområden, och sedan 2022 tillämpas minimiinkomstkrav i utvalda utvecklingsområden.

I dessa områden måste hushållen ha en inkomst motsvarande normalbeloppet kvar efter att hyran har betalats. Den modellen skiljer sig från det nya försöket, där en övre inkomstgräns används i områden med starkare socioekonomiska förutsättningar.

Parallellt genomför Uppsalahem försöksprojektet BoFokus Familj. Under perioden 2026–2027 ska 50 lägenheter med tre till fem rum och kök reserveras för hushåll med hemmavarande barn under 18 år. Bostäderna finns i områden som Uppsalahem bedömer som barnvänliga.

En liknande uthyrningsmodell införs även i Stockholm. Det kommunala bostadsbolaget Svenska Bostäder meddelade den 13 oktober 2026 att dess försök med inkomsttak skulle inledas under samma månad.

I Stockholmsprojektet gäller en högsta årsinkomst efter skatt på 278 200 kronor för ensamstående sökande. För hushåll där två personers inkomster räknas samman är gränsen 681 500 kronor per år efter skatt.

Lägenheterna i Stockholm förmedlas genom Bostadsförmedlingen i Stockholm. Bland de bostadssökande som uppfyller inkomstvillkoren tilldelas lägenheten den person som har längst kötid.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 94%
94%
6%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln håller sig strikt till saklig återgivning av vad som beslutats och vad olika aktörer säger. Allt som betonar värderingar eller känslomässiga effekter är tydligt kopplat till källor och deras uppdrag eller uttalanden (t.ex. Ebadi, Ångman, Kronvall), inte journalistens egna tolkningar. Ingen förstärkning, spekulation eller egna slutsatser finns i texten. Texten ger även kontext genom historik och jämförelser med liknande bostadssatsningar, utan att döma eller favorisera någon sida. Språket är neutral, neutralt beskrivet och sammanhållet över artikeln, vilket gör den högst oberoende (nära 95 poäng).

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Vänster
60%
25%
15%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln binder klickbar läsning till vänsterpolitiska mål såsom minskad ekonomisk segregation och social blandning genom statligt eller kommunalt initiativ. Denna ram förstärks av fokus på satsningens syfte och av att en S-politiker är central i berättelsen, samtidigt som kritiken kommer från borgerlig sida (M). Detta ger vänsterprofilen övervägande negativ/neutral presentation i jämförelse med högerfrågor om marknadslösningar och privat alternativ.

Rubrik och framing:
Artikeln framställer inkomsttaket som ett medel för att minska ekonomisk segregation genom att skapa blandade stadsdelar, med fokus på Uppsalahems pilotprojekt och politisk debatt.

Språk och ton:
Balanserad men tydligt vänsterinriktad i sakfrågan.

Källbalans:
Största utrymmet ges åt S-politiker och Uppsalahems företrädare som förespråkar åtgärden; kritiska röster presenteras framför allt genom Moderaterna. Få eller ingen oberoende expert- eller hyresgäströst framträder i texten.

Utelämnanden och kontext:
Saknas tydliga röster från hyresgäster själva eller boende i berörda områden, samt längre politik- eller kostnads-nyttoanalyser av åtgärden. Begränsad kontext kring alternativa bostadspolitiska lösningar, långtidskonsekvenser och jämförelser med liknande försök i andra kommuner.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.