Ungdomars skärmtid väcker oro efter mobilförbudet

Sedan den 1 augusti gäller ett nationellt mobilförbud i svenska grundskolor. Regeringen har uppgett att reglerna även omfattar förskoleklass, fritidshem och öppen fritidsverksamhet. Mobiltelefonerna ska samlas in när skoldagen börjar och lämnas tillbaka efter dagens slut.

På Alirskolan i Bollnäs infördes motsvarande regler redan för tre år sedan. Elever på skolan beskriver att de mobilfria skoldagarna gör det lättare att koncentrera sig på undervisningen, medan personalen upplever att eleverna umgås mer med varandra än tidigare. Efter skoldagen får eleverna tillbaka telefonerna, och flera ungdomar uppger att en stor del av fritiden går till sociala medier.

Internetstiftelsen uppgav i rapporten Barnen och internet 2025 att 96 procent av svenska barn mellan 8 och 19 år använder internet dagligen. Nära fyra av tio föräldrar uppgav samtidigt att konflikter med barnen om skärmtiden förekommer. Mediemyndigheten har uppgett att 83 procent av barn mellan 13 och 16 år använder sociala medier varje dag. Bland barn mellan 9 och 12 år är motsvarande andel omkring 35 procent, trots att många plattformar har en åldersgräns på 13 år.

Rayan Bajo, 15 år, använder sin telefon omkring åtta timmar per dag. Han ser möjligheten att hålla kontakt med vänner via Snapchat som något positivt, men konstaterar samtidigt att telefonanvändningen kan bli beroendeframkallande. Enligt Rayan Bajo skulle ett liv helt utan sociala medier också innebära mindre kontakt och mer uttråkning. Han beskriver skolan och telefonen som centrala delar av vardagen och anser att det finns få andra aktiviteter att ägna sig åt.

Ibsa Abdi Yaya har omkring fyra timmars skärmtid per dag och anser att elever borde få använda sina telefoner under rasterna. Han uppger att innehåll på TikTok kan motivera honom inom hans favoritsport, men att plattformen inte har hjälpt honom med skolarbetet. Han ser inte någon tydlig skillnad mellan att umgås med vänner via sociala medier och att träffa dem fysiskt.

För 16-åriga Khadro Ismail var telefonanvändningen betydligt mer omfattande. Under sommarlovet kunde hon använda telefonen omkring 18 timmar per dygn och hon beskriver perioden som en tid då hon var beroende och nästan inte gick ut. Situationen förändrades när hennes vänner kom hem till henne och fick henne att lämna bostaden. Hon uppger att innehåll på sociala medier gjorde henne mycket ledsen och att hon därefter tog bort den app som påverkade henne negativt. Nu lägger hon sig senast klockan nio på kvällarna och fokuserar mer på skolan.

Folkhälsomyndigheten har i en kunskapssammanställning konstaterat att digital medieanvändning kan bidra till bland annat sömnproblem, depressiva symtom och negativ kroppsuppfattning. Barn och unga beskriver enligt myndigheten även hur användningen kan tränga undan sömn och fysisk aktivitet. WHO:s Europakontor uppgav att andelen ungdomar med problematiskt beteende kring sociala medier ökade från 7 procent 2018 till 11 procent 2022. Undersökningen omfattade närmare 280 000 ungdomar i åldrarna 11, 13 och 15 år i 44 länder och områden. Andelen var 13 procent bland flickor och 9 procent bland pojkar.

Samtidigt är forskningsläget inte entydigt. UNICEF konstaterade i rapporten Childhood in a Digital World att det saknas tydliga belägg för att mängden skärmtid i sig direkt skadar barns psykiska hälsa. Organisationen pekade däremot på tydliga samband mellan nätmobbning och sexuella övergrepp online och bland annat ångest, självskadebeteende och suicidala tankar. OECD konstaterade i april 2026 att sociala medier har kopplats till ångestsymtom, nedstämdhet och negativ kroppsuppfattning bland unga, men också till positiva effekter som socialt stöd och tillgång till gemenskaper.

Forskarna Luisa Fassi, Amanda M. Ferguson, Andrew K. Przybylski, Tamsin J. Ford och Amy Orben rapporterade i Nature Human Behaviour 2025 att ungdomar med psykisk ohälsa skilde sig från jämnåriga utan sådana tillstånd i hur de använde och upplevde sociala medier. Studien byggde på uppgifter från 3 340 brittiska ungdomar. American Psychological Association har samtidigt framhållit att sociala medier inte generellt kan beskrivas som vare sig skadliga eller nyttiga för alla ungdomar. Enligt organisationen varierar effekterna bland annat med individens sårbarhet, livssituation, vilket innehåll som visas och hur plattformarna är utformade. Funktioner som oändlig scrollning och rekommenderat innehåll har pekats ut som relevanta vid bedömningen av risker för unga.

Socialdepartementets utredning föreslog i juni 2026 en ny lag som skulle hindra barn från att använda berörda sociala medier i inloggat läge före det kalenderår då barnet fyller 15 år. Regeringen har skickat förslaget på remiss, med den 16 oktober 2026 som sista svarsdag.