Unga släktforskare möttes på kollo i Ragunda

På Ragunda hembygdsgård vid Pålgård samlades i augusti deltagare för fyra dagar med släktforskning, föredrag, utflykter och erfarenhetsutbyte. Studieförbundet Vuxenskolan angav att årets släktforskarkollo pågick den 13–16 augusti och att deltagaravgiften var 2 800 kronor inklusive bland annat mat och fika.

Bland deltagarna fanns 19-åriga Emma Hoflin från Hammarstrand och jämnåriga Stina Eriksson från Bispgården. Båda har ägnat sig åt släktforskning i flera år. Emma Hoflin uppgav att hennes intresse har sin grund i ett långvarigt historieintresse som funnits sedan barndomen. Stina Eriksson har deltagit i kollot under flera år och har tidigare gjort det tillsammans med sin pappa. Hon berättade att pappan numera ägnar mindre tid åt släktforskning och att det därför främst är hon som för vidare de nya uppgifter hon hittar om familjens historia.

Årets arrangemang var det sjunde i ordningen för Ragunda hembygdsförening. Kollot samlar både personer med flera decenniers erfarenhet och deltagare som nyligen har börjat forska om sin släkt. Eva Engström, ordförande i Ragunda hembygdsförening och grundare av kollot, beskrev verksamheten som en möjlighet för deltagarna att arbeta med sin egen forskning tillsammans med andra.

Arbetet med unga släktforskare har tidigare uppmärksammats nationellt. Sveriges Släktforskarförbund tilldelade 2024 Ragunda hembygdsförening förbundets ungdomsstipendium för initiativet att ordna släktforskarkollo för unga. Studieförbundet Vuxenskolan Jämtlands län uppgav samtidigt i sin verksamhetsberättelse för 2024 att samarbetet med hembygdsföreningen omfattade 56 enskilda arrangemang och att ett särskilt ungdomskollo för släktforskning hade introducerats.

Även tidigare upplagor har samlat deltagare utanför närområdet. Jämtlandstidningen uppgav att 2025 års kollo pågick under fyra dagar och hade deltagare från olika delar av Sverige. DIS-MITT medverkade vid 2022 års arrangemang och demonstrerade DISBYT, en sökbar databas som bygger på släktforskningsuppgifter som medlemmar i DIS själva lämnat in.

DNA-tester används också av många deltagare som ett verktyg i forskningen. Merparten av de 33 personer som tillfrågades under årets kollo hade gjort ett sådant test. DNA kan bland annat användas för att hitta, bekräfta eller utesluta biologiska släktband. Eva Engström framhöll att den som testar sig samtidigt behöver vara beredd på att få fram tidigare okända familjeuppgifter, exempelvis att ett antaget biologiskt släktskap visar sig vara felaktigt.

Släktforskning bygger även på historiskt arkivmaterial. Riksarkivet beskriver kyrkoarkiv och kyrkoböcker som grundläggande källor eftersom prästerna registrerade uppgifter om personer som bodde i församlingarna. För Ragundaområdet finns dessutom sockengenealogin Familjer i Ragunda, som enligt Jämtlands Lokalhistoriker och Släktforskare gavs ut av Ragunda hembygdsförening 1998.

Ragunda hembygdsförening grundades den 12 maj 1929 och hade enligt föreningen 157 medlemmar redan under sitt första år. I dag uppges medlemsantalet vara närmare 550. Huvudbyggnaden på hembygdsgården uppfördes 1863 av länsman Per Hoflin, och föreningen började 1978 hyra fastigheten genom ett 50-årigt avtal.