Unga ser kusten förändras av erosionen

Illustration

Nyheter

Unga ser kusten förändras av erosionen

Av RedaktionenPublicerad: 28 juni 16:316 min

Klimatförändringarnas effekter märks allt tydligare längs Skånes kust, där erosionen under lång tid förändrat landskapet. Vid Löderups strandbad har omkring 300 meter kust försvunnit sedan 1950-talet, och enligt Per Danielsson, nationell samordnare för stranderosion vid Statens geotekniska institut, är området Sveriges mest erosionsdrabbade sandstrand. Han har även uppgett att avsaknaden av landhöjning i området, i kombination med stigande havsnivåer, gör kuststräckan särskilt utsatt. Sveriges geologiska undersökning klassar dessutom området som ett område med pågående betydande erosion i lösa jordlager.

För 18-åriga Totta Ehrenpohl är utvecklingen något som blivit tydlig under promenader med hunden längs stranden i Ystad. Hon beskriver hur havet successivt tagit allt större delar av stranden och berättar att vattennivån ibland når nästan hela vägen upp till där det tidigare gick att promenera. Enligt henne finns en oro bland dem som bor vid kusten eftersom mark redan har rasat på flera håll, och hon anser att förändringarna är märkbara jämfört med när hon var yngre.

Tillsammans med jämnårige Felix Svensson förbereder hon sig inför sitt första riksdagsval i höst. Båda ser fram emot att få rösta och beskriver det som en möjlighet att påverka samhällsutvecklingen. De har ännu inte bestämt vilket parti de ska stödja, men lyfter frågor om brott och straff, hälso- och sjukvård, migration och ekonomi som särskilt viktiga.

Samtidigt anser de att klimatförändringarna blivit svårare att bortse från. Totta bedömer att klimatförändringarna är mer omfattande än många vill erkänna och menar att människor förr eller senare kommer att påverkas. Felix säger att han har svårt att förstå dem som förnekar utvecklingen eftersom han anser att förändringarna går att se i vardagen.

På frågan om vad som kan göras mot klimatförändringarna säger Totta att alla kan bidra, även om hon är osäker på hur stor betydelse enskilda insatser har. Felix, som numera bor i Fyledalen i Tomelilla kommun, uttrycker oro över att tillgången till mat och vatten inte längre känns lika självklar som tidigare. Han hänvisar till återkommande torka, stigande vattennivåer, fler stormar och risken för misslyckade skördar.

Totta lyfter förlusten av djurarter och livsmiljöer som den viktigaste klimatfrågan och anser att djurens betydelse för ekosystemen inte tagits på tillräckligt stort allvar. Felix pekar i stället på stigande havsnivåer och de problem de kan medföra för både människor och jordbruk, samtidigt som han framhåller vikten av att skydda naturmiljöerna. Trots sin oro tror båda att människor har förmåga att samarbeta för att hantera framtidens utmaningar.

Vid Löderups strandbad syns konsekvenserna tydligt. Två rader med stora stenblock har lagts ut för att minska erosionen, samtidigt som en fastighet skyddas av en kraftig stenskoning. Havet fortsätter dock att flytta strandlinjen. Enligt Per Danielsson började problemen förvärras under 1960-talet när hårda kustskydd, såsom hövder, anlades. Han uppger att de störde den naturliga transporten av sand, vilket bidrog till ökad erosion. Kustforskaren Björn Almström vid Lunds universitet har också uppgett att Ystad sedan 2011 huvudsakligen använder strandfodring i stället för hårda erosionsskydd, eftersom konstruktioner som hövder och stenmurar kan minska sandtransporten och förvärra erosionen längre ned längs kusten.

Enligt Statens geotekniska institut är strandfodring en återkommande åtgärd eftersom den tillförda sanden successivt förs bort av naturliga kustprocesser och därför behöver fyllas på. Myndigheten har ett nationellt samordningsansvar för frågor om stranderosion och genomför tillsammans med kommuner och forskare inmätningar av stränderna för att följa hur mycket sand som försvinner och hur kusterna återhämtar sig efter större stormar.

Den senaste kraftiga stormen, Babet, orsakade enligt uppgifter skador för drygt 80 miljoner kronor i de skånska kommunerna under 2024. Statens geotekniska institut uppgav efter stormen att i princip hela Skånes syd- och ostkust drabbades av omfattande erosion där vägar, byggnader, bryggor och andra anläggningar skadades eller rasade. Myndighetens specialist på kusthydraulik Sebastian Bokhari Irminger beskrev händelsen som en av de allvarligaste erosionshändelserna i södra Sverige på mycket lång tid. Per Danielsson säger samtidigt att erosion alltid har varit en naturlig process, men att stigande havsnivåer innebär att arbetet med att skydda eller flytta vägar och bebyggelse längs kusten kommer att behöva fortsätta.


Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 95%
95%
5%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln är skriven med ett övervägande sakligt och neutralt språk, där information och påståenden tydligt tillskrivs källor såsom experter, myndigheter och intervjuade personer. Laddade ord eller dramatiserande uttryck förekommer endast i återgivna citat eller som en del av källornas beskrivningar, vilket inte påverkar oberoendet. Journalisten gör inga egna slutsatser eller spekulationer, och tonfallet är neutral utan förstärkningar eller förminskningar. Det finns dock en viss tendens att beskriva konsekvenser och åtgärder med viss tyngd, men detta är tydligt förankrat i källornas uttalanden och uppgifter, vilket gör att det inte räknas som journalistens egna, värderande formuleringar. Därför ges en hög oberoendepoäng, dock inte maximal, eftersom ett helt objektivt språk är svårt att uppnå i en text med många återgivna källutlåtanden om allvarliga miljöeffekter.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Vänster
60%
30%
10%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln gynnar främst en vänsterinriktad politisk riktning eftersom den framhäver klimatförändringar som ett strukturellt och allvarligt problem, understryker behovet av starka statliga insatser och vetenskapligt stöd, och lyfter fram unga som förespråkare för gemensamt ansvar och skydd av miljön. Den statliga expertisen och deras betydande roll i att hantera erosionen stärks, samtidigt som marknads- och individbaserade lösningar samt kritiska röster från högerhåll saknas, vilket tydligt pekar mot en vänsterinriktad problem- och lösningsram.

Rubrik och framing:
Artikeln presenterar en verklighetsbild där klimatförändringar och erosion vid kusten framstår som allvarliga och pågående problem. Unga individer och experter från statliga myndigheter ges rollen som medvetna och ansvarstagande aktörer, medan miljöhoten framstår som utmaningar som kräver kollektiva insatser och statliga lösningar.

Språk och ton:
Språket är beskrivande och fokuserar på fakta och experters förklaringar. Ungas oro och initiativ lyfts fram positivt, utan att skuldbelägga individer men med en tydlig betoning på vikten av kollektivt ansvar och samarbete för att lösa klimatrelaterade problem.

Källbalans:
Staten och dess myndigheter (Statens geotekniska institut, Sveriges geologiska undersökning) samt akademiska experter får stort utrymme. Unga människor presenteras som representanter för framtiden och klimatmedvetenhet. Motpart eller kritiker av de preventiva åtgärderna eller klimathotet saknas.

Utelämnanden och kontext:
Artikeln saknar perspektiv som vidhåller klimathotets marginella betydelse eller prioriterar marknadslösningar och individuellt ansvar över statliga insatser. Ekonomiska intressen och diskussion om kostnader eller alternativa skyddsmekanismer nämns inte, vilket kan förstärka statens och kollektivets roll.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

ANNONS

Dela artikel:Laddar…

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.