Unga män mest öppna för blockbyte inför valet

Inför valdagen den 13 september visar en undersökning från Verian att 23 procent av väljarna kan tänka sig att rösta på ett parti på motsatt sida av blockgränsen jämfört med det parti de uppgett att de avser att stödja. Undersökningen genomfördes mellan den 28 juli och 16 augusti och omfattade 6 047 webbaserade intervjuer med personer i åldern 18–84 år.

Bland väljare som stödjer Tidöpartierna uppger 26 procent att de kan överväga ett blockbyte. Motsvarande andel bland oppositionspartiernas väljare är 21 procent. Centerpartiet har den största andelen potentiella blockbytare med 47 procent. Samma andel redovisas för Liberalerna, men det begränsade antalet liberala väljare i undersökningen gör att säkra slutsatser om den gruppen inte kan dras.

Fördjupningen av Verian-mätningen visar samtidigt tydliga skillnader mellan partierna. Bland Moderaternas väljare kan 35 procent tänka sig att byta block och bland Kristdemokraternas väljare är andelen 31 procent. För Socialdemokraterna är motsvarande nivå 22 procent, för Sverigedemokraterna 14 procent, för Miljöpartiet 8 procent och för Vänsterpartiet 6 procent.

Väljare mellan 18 och 29 år är överrepresenterade bland dem som kan tänka sig att gå över blockgränsen. Unga män är den ålders- och könsgrupp där benägenheten att överväga ett sådant byte är störst.

Andra undersökningar visar samtidigt att osäkerheten bland väljarna har varierat under valåret. Statistiska centralbyrån redovisade i juni att 20 procent av väljarna i maj 2026 inte visste vilket parti de skulle rösta på om det hade varit val då. I den första partisympatiundersökningen efter valet 2022 var motsvarande andel 14 procent. Statistiska centralbyrån uppgav att osäkerheten var särskilt vanlig bland kvinnor, unga samt personer med lägre inkomster eller lägre utbildningsnivå.

I Novus septembermätning, som genomfördes den 24–30 augusti bland 2 984 röstberättigade personer från 18 år, uppgav 1,4 procent att de fortfarande inte visste vilket parti de skulle rösta på. Ytterligare 2,0 procent angav ett annat parti än något av riksdagspartierna. I samma mätning hade oppositionens försprång minskat från 6,9 till 2,6 procentenheter. Liberalernas stöd ökade med 1,4 procentenheter till 3,3 procent medan Socialdemokraternas stöd minskade med 4,3 procentenheter till 25,8 procent. Förändringarna för Socialdemokraterna och Liberalerna var statistiskt säkerställda.

Valforskningsprogrammet vid Göteborgs universitet konstaterade efter valet 2022 att 68 procent av väljarna var helt stabila i sitt partival. Forskarna klassificerade 18 procent som tidiga partibytare, 7 procent som sena bytare och 3 procent som flytande bytare. De sena partibytarna beskrevs som en relativt liten grupp, och andelen sena byten har i moderna svenska val legat tydligt under tio procent av väljarkåren.

Valmyndigheten har fastställt att riksdags-, region- och kommunvalen hålls den 13 september 2026. Förtidsröstningen i Sverige inleddes den 26 augusti och pågår till och med valdagen.