Undersökningar visar omfattande våld i ungas kärleksrelationer

Våld och kontroll förekommer i många ungdomars parrelationer. Undersökningar visar att unga utsätts för såväl psykiska och sexuella övergrepp som fysiskt våld. Under en heldag i Luleå den 5 november samlades myndigheter och stödorganisationer för att diskutera hur våldet kan upptäckas och hur utsatta ungdomar kan få hjälp.

En nationell undersökning från Stiftelsen Allmänna Barnhuset visar att 31 procent av de ungdomar i årskurs nio som hade dejtat eller haft en relation hade erfarenhet av någon form av partnervåld. Digitalt psykiskt våld var vanligast och rapporterades av 24 procent. Vidare uppgav 14 procent att de utsatts för psykiskt våld vid fysiska möten, medan 10 procent hade erfarenhet av sexuellt våld och 8 procent av fysiskt våld.

Undersökningen omfattade 5 820 elever i årskurs nio. Av dessa hade 2 711 erfarenhet av att dejta eller ha en parrelation. Bland dem som utsatts för fysiskt partnervåld hade 72 procent även upplevt två eller tre andra former av våld.

Jämställdhetsmyndigheten presenterade i mars 2026 uppgifter från en kartläggning där 23 procent av kvinnorna och 14 procent av männen i åldern 16–24 år uppgav erfarenheter av våld i nära relationer. Myndigheten konstaterade samtidigt att kunskapen om våld i ungdomars parrelationer fortfarande är begränsad.

I oktober redovisade Jämställdhetsmyndigheten även resultat från Brottsförebyggande rådets skolundersökning. Där uppgav 6,6 procent av flickorna och 1,6 procent av pojkarna i årskurs nio att någon hade tvingat dem att utföra en sexuell handling.

Sofie Kindahl, utredare vid Jämställdhetsmyndigheten, deltog som föreläsare under konferensen i Luleå. Hon beskrev våld som ett vanligt inslag i ungas relationer och framhöll behovet av tidiga förebyggande insatser.

Enligt Sofie Kindahl kan våldet handla om kontroll, hot och kränkningar på sociala medier, men också om fysiska övergrepp och strypvåld. Hon anser att vuxna ofta underskattar allvaret i svartsjuka och kontrollerande beteenden mellan ungdomar. Sådana erfarenheter är, enligt henne, en betydande riskfaktor för att senare i livet utsättas för eller själv utöva våld.

Socialstyrelsen har i sin lägesrapport om individ- och familjeomsorgen 2025 redovisat en svensk vetenskaplig studie där 60 procent av ungdomarna mellan 15 och 19 år hade upplevt våld i parrelationer. Psykiskt våld förekom hos 50 procent av ungdomarna i studien, medan 40 procent hade erfarenhet av psykiskt våld på nätet.

Konferensen i Luleå genomfördes den 5 november 2026 mellan klockan 09.30 och 16.00 på Ebeneser. Bakom arrangemanget stod Länsstyrelsen Norrbotten tillsammans med Centrum mot våld i Luleå, Region Norrbottens Kompetenscentrum mot våld, Tjejjouren Luleå och Tjejjouren Iris.

Länsstyrelsen Norrbotten meddelade före evenemanget att samtliga platser var bokade. Det fanns däremot fortfarande möjlighet att anmäla sig till en direktsändning av konferensen. Programmet omfattade bland annat ett inledande inslag där unga flickors egna erfarenheter av våld i relationer lyftes fram.

Emelie Huuva, utvecklingsledare vid Länsstyrelsen Norrbotten, beskrev inför arrangemanget att konferensen skulle ge yrkesverksamma bättre möjligheter att känna igen våld, våga ställa frågor och ingripa när ungdomar utsätts. Hon underströk även vikten av samverkan mellan olika verksamheter som kommer i kontakt med unga.

De två medverkande tjejjourerna, Tjejjouren Luleå och Tjejjouren Iris, är de enda tjejjourerna i Norrbotten och tar emot samtal från unga flickor och kvinnor i hela länet.

Tjejjouren Luleå valde att särskilt uppmärksamma pornografins betydelse i ungdomars vardag. Felicia Fredriksdotter från jouren beskrev hur verksamheten möter unga flickor som uppfattar grovt sexuellt våld som något normaliserat. Hon framhöll att dagens pornografi innehåller omfattande våldsinslag.

Även Tjejjouren Iris har uppmärksammat sexuellt våld bland unga. Molly Kiskonen från organisationen berättade inför konferensen att jourens kontakter med flickor visar tecken på att strypvåld i sexuella sammanhang blir allt vanligare.

Molly Kiskonen betonade att vuxna behöver föra samtal med ungdomar om sexuellt samtycke och personliga gränser. Hon lyfte också behovet av att diskutera hur sexualitet skildras i pornografi och populärkultur.

Tjejjouren Iris ingår i Kvinnojouren Iris verksamhet i Luleå och arbetar med både anställda och ideella jourtjejer. Organisationen erbjuder stöd genom bland annat telefon och chatt. Jourtelefonen är öppen dagligen mellan klockan 18.00 och 22.00.

Enligt Roks har Tjejjouren Iris bedrivit stödverksamhet sedan 1998. Unga kan kontakta jouren anonymt genom chatt och mejl. Verksamheten kan även hjälpa till vid kontakter med polisen och andra myndigheter.

Arbetet med att uppmärksamma våld i nära relationer fortsätter genom ytterligare utbildningsinsatser i Norrbotten. Länsstyrelsen Norrbotten arrangerar tillsammans med Centrum mot våld i Luleå kommun tre utbildningsdagar den 10–12 november 2026. Utbildningarna omfattar både personer som utsätts för våld och personer som utövar våld.

Den 19 november ska Kvinno- och tjejjouren Iris också genomföra en föreläsning vid Luleå tekniska universitet. Föreläsningen riktar sig till studenter och medarbetare och behandlar hur personer i omgivningen kan upptäcka våldsutsatthet, ställa frågor och erbjuda stöd.