Umeåpolitiker vill granska bidrag efter kritik mot fotbollsakademi

Umeå kommuns regler för föreningsbidrag kan komma att ses över efter kritiken mot Umeå IK:s fotbollsakademi för flickor. Frågan har tagits upp i kommunfullmäktige, där både Vänsterpartiet och Moderaterna anser att tidiga uttagningar inom barnidrotten behöver motverkas. Någon gemensam lösning på hur det ska ske finns ännu inte.

Lennart Arvidsson (V) har lyft frågan om kommunens ekonomiska stöd till idrottsföreningar. Han vill undersöka om bidragsreglerna kan utformas så att de påverkar föreningarnas arbete med selektering av unga idrottare. Samtidigt betonar han att föreningarna är medlemsstyrda och själva fattar beslut om sin verksamhet, medan kommunen har ett övergripande ansvar för idrottsrörelsen.

Enligt Lennart Arvidsson är en central utgångspunkt att så många barn som möjligt ska kunna fortsätta idrotta under lång tid. Han anser därför att det finns anledning att diskutera hur kommunens stöd ska fördelas och vilka krav som ska gälla.

Även Joline Göttfert (M), vice ordförande i fritidsnämnden, anser att utvecklingen behöver motverkas. Hon framhåller att idrottsföreningar i allt yngre åldrar väljer ut vilka barn som ska få delta i särskilda satsningar.

Bakgrunden är Umeå IK:s uttagningar till akademilaget för flickor mellan 11 och 13 år. Andra föreningar har beskrivit att de förlorat både spelare och ledare i samband med akademiverksamheten. RF-SISU Västerbotten har samtidigt varnat för att tidig selektering kan öka pressen på barn och bidra till att vissa lämnar idrotten.

Umeå IK:s akademichef Andreas Bengtsson har tidigare uppgett att ungefär 100 flickor varje år anmäler sig till klubbens provspelningar. Han beskriver akademin som en verksamhet för spelare som vill ägna mer tid åt fotbollsträning och har motsatt sig kritiken om att satsningen skulle minska spelglädjen.

Gimonäs Umeå IF hör till de föreningar som framfört invändningar. Kanslichefen Per Beijar har uppgett att föreningen varit kritisk till Umeå IK:s akademi sedan verksamheten startade för tre år sedan. Han har samtidigt framhållit att Gimonäs Umeå IF erbjuder möjlighet till fler träningstillfällen för ambitiösa spelare, men behöver informera tydligare om det utbudet.

Diskussionen har även omfattat möjligheten att andra föreningar skulle avstå från matcher mot akademilaget. Andreas Bengtsson har motsatt sig en sådan åtgärd och hänvisat till att akademispelarna redan möter äldre motståndare. Enligt honom skulle en bojkott framför allt påverka barnen. Den 23 oktober 2026 hade inget beslut om matchbojkott fattats.

RF-SISU Västerbottens länsidrottschef Niclas Bromark har beskrivit hur flera föreningar i Umeå tidigare enats om att inte värva spelare från varandra före högstadiet. Dessa överenskommelser finns främst inom innebandyn och har som avsikt att bevara befintliga spelargrupper.

Frågan om uttagningar bland yngre idrottare berör också nationella riktlinjer. Riksidrottsförbundet anger att elitinriktad verksamhet inte ska förekomma inom barnidrotten före 13 års ålder. Malin Träff, talesperson för barn- och ungdomsidrott vid Riksidrottsförbundet, har framhållit att tidiga uttagningar kan gynna barn som för tillfället kommit längst i sin utveckling, utan att detta visar vilka som senare kommer att nå längst som vuxna.

Svenska Fotbollförbundet har också regler för barnfotbollen som innebär att tabeller inte ska räknas i seriespel, cuper eller sammandrag. Förbundet beskriver reglerna som ett sätt att ge större utrymme åt spelglädje, lärande och långsiktig utveckling framför kortsiktiga matchresultat.

Utöver den omdiskuterade akademiverksamheten erbjuder Umeå IK en separat vinterakademi för yngre flickspelare. Enligt föreningens webbplats pågår träningen från november till början av mars, med planerade pass i Hagaskolans idrottshall. Ansvarig är André Ghanbari, som även arbetar som tränare inom klubbens F19-verksamhet.

Kommunens möjligheter att påverka föreningarna genom ekonomiskt stöd ingår nu i den politiska diskussionen. Umeå kommun införde den 1 januari 2021 ett nytt regelverk för föreningsbidrag efter beslut i kommunfullmäktige. Förändringarna syftade bland annat till att förenkla bidragssystemet, öka andelen årliga stöd och tydliggöra demokratikraven för föreningar som söker kommunala pengar.

Det samlade regelverket för ekonomiskt stöd till ideella föreningar innehåller flera stödformer med särskilda ansökningsvillkor. Den aktuella versionen uppdaterades den 21 januari 2026.

Umeå kommun har också beslutat att höja fritidsnämndens aktivitetsstöd från 14 till 15 kronor per deltagare och aktivitetstillfälle under 2026. Kommunens beräkningar visade att höjningen skulle ge föreningarna ungefär 3 000 till 100 000 kronor mer årligen, beroende bland annat på verksamhetens omfattning.

Fritidsförvaltningen arbetar nu med en utredning av frågan om föreningsstödet. Monica Svonni, ställföreträdande fritidsdirektör i Umeå kommun, uppger att målsättningen är att arbetet ska vara färdigt före årsskiftet.

Utredningen omfattar flera avvägningar, däribland föreningarnas rätt att själva styra sin verksamhet, kommunens bidragsbestämmelser och de mål och värderingar som det ekonomiska stödet är avsett att främja.