Miljögifter ska kartläggas i 500 svenska vatten

Naturskyddsföreningen inleder en omfattande undersökning av miljögifter i svenska sjöar och vattendrag. Under tre år ska vattenprover samlas in från 500 sjöar och vattendrag runt om i landet. Projektet, som heter Från källa till kran, finansieras av Svenska Postkodlotteriet och omfattar analyser av omkring 100 olika ämnen.

Svenska Postkodlotteriet har beviljat satsningen 17,6 miljoner kronor inom Drömprojekt 2026. Naturskyddsföreningen redovisar det exakta projektbidraget till 17 500 895 kronor. Organisationen har även tilldelats 16 miljoner kronor i separat basstöd från Postkodlotteriet under 2026.

Projektledaren Linnéa Grahn på Naturskyddsföreningen beskriver undersökningen som en rikstäckande kartläggning av föroreningar i vattenmiljöer. Avsikten är att samla mer kunskap om tillståndet i landets sjöar och vattendrag genom att undersöka ett större antal kemiska ämnen än vad som normalt ingår i kontrollerna.

Naturskyddsföreningen framhåller att dagens vattenövervakning inte omfattar samtliga vattendrag och att analyserna ofta begränsas till ett urval av ämnen. Inom projektet ska bland annat metaller, PFAS, bekämpningsmedel och andra kemiska föroreningar undersökas.

Den första provtagningsomgången genomförs under hösten 2026 och omfattar tio vattendrag fördelade på åtta kommuner. Pilotundersökningen ska bland annat användas för att pröva hanteringen av provflaskor, utskick och transporter till laboratorier.

Åre kommun deltar i den inledande fasen med provtagning i Åresjön. Malin Sahlin på Naturskyddsföreningen uppger att sjön sedan tidigare är känd för omfattande sedimentation, medan kunskapen om förekomsten av miljögifter är mer begränsad. Provtagningen ska därför undersöka vilka föroreningar som finns i vattnet.

Tidigare undersökningar har dock gett viss information om Åresjöns vattenkvalitet. I en dagvattenutredning från den 9 juni 2025 redovisade Tyréns Sverige AB att sjön har måttlig ekologisk status och inte uppnår god kemisk status. Bedömningen bygger på uppgifter från vattenförvaltningen, där bland annat kvicksilver, dioxiner och dioxinlika föreningar anges som orsaker till den kemiska klassificeringen.

Samma utredning beskriver vattenprover som togs utanför Åresjöns avloppsreningsverk i februari 2019. Proverna analyserades bland annat för metaller, PFOS, DEHP, nonylfenoler och PAH-ämnen. Inget av de undersökta ämnena låg över de bedömningsgrunder som gällde vid provtagningen.

Vattenmyndigheterna har tidigare förklarat att kvicksilver och polybromerade difenyletrar, PBDE, förekommer i halter över gränsvärdena i svenska ytvattenförekomster till följd av atmosfäriskt nedfall. Myndigheterna redovisar därför också kemisk vattenstatus där dessa ämnen undantas, för att andra föroreningsproblem ska kunna identifieras.

En nationell undersökning av råvatten, som Vattenmyndigheterna presenterade den 13 februari 2025 efter samarbete med länsstyrelserna, visade att PFAS var den grupp av icke naturligt förekommande ämnen som stod för flest överskridanden av gränsvärden i de undersökta yt- och grundvattentäkterna.

Havs- och vattenmyndigheten fastställde i oktober 2024 en manual för övervakning av miljögifter i ytvatten. Den beskriver hur mätningar av prioriterade och särskilt förorenande ämnen kan användas för att bedöma ekologisk och kemisk vattenstatus samt följa förändringar över tid.

Naturskyddsföreningens projekt omfattar även andra delar av landet. Den 19 oktober 2026 meddelade Naturskyddsföreningen i Göteborg att föreningens Havsgrupp planerade att ta vattenprover i Mölndalsån den 25 oktober. Analyserna skulle bland annat omfatta metaller och PFAS och ingå i den nationella kartläggningen.

Inför undersökningarna arrangerade Naturskyddsföreningen en digital uppstartsträff den 20 oktober 2026. Experten Elin Engdahl medverkade och Ida Wahlund angavs som kontaktperson. Träffen var kostnadsfri och öppen även för personer som inte tillhörde föreningen.

Efter årsskiftet ska projektet utökas. Då får allmänheten möjlighet att lämna förslag på lokala sjöar och vattendrag som bör undersökas. Privatpersoner kommer även att kunna hjälpa till med själva provtagningen. Vattenproverna ska därefter skickas till laboratorier för analys.

De större provtagningsomgångarna är planerade till hösten 2027 och hösten 2028. Naturskyddsföreningen hoppas att de föreslagna provplatserna ska ge en bred geografisk spridning över Sverige.

Linnéa Grahn betonar att analyserna kommer att visa förhållandena vid den tidpunkt då proverna tas. Resultaten ger därmed en bild av vilka undersökta ämnen som förekommer i vattnet vid respektive provtagning, snarare än en kontinuerlig mätning av vattenkvaliteten.

Utöver vattenanalyserna omfattar projektet en genomgång av miljölagstiftningen. Naturskyddsföreningen meddelade den 13 mars 2026 att arbetet även ska undersöka hur olika delar av lagstiftningen samverkar och identifiera områden där reglerna behöver skärpas.