Ulf Kristersson vill stoppa mer landbaserad vindkraft

Moderatledaren Ulf Kristersson säger att Sverige har nått en punkt där det inte behövs särskilt mycket mer landbaserad vindkraft. Uttalandet kom när han mötte Socialdemokraternas Magdalena Andersson i en statsministerduell i Gasklockorna i Gävle, fyra dagar före valet. Kristersson bedömer att vindkraft inte löser de problem Sverige har och vill i stället se en större utbyggnad av kärnkraft.

Frågan aktualiserades efter att publiken frågat de båda statsministerkandidaterna om nya vindkraftverk på land. Samtidigt finns redan beslutade och planerade landbaserade projekt kvar i utbyggnaden. Svensk Vindenergis projektstatistik omfattar bland annat projekt med planerad driftstart 2026 i Uppvidinge och Lycksele samt ytterligare anläggningar med planerad start 2027. Svenska kraftnät redovisade den 1 september 2026 ansökningar om anslutning av 9 004 megawatt landbaserad vindkraft till transmissionsnätet. Havsbaserade projekt ingår inte i den siffran.

Magdalena Andersson vill att personer som bor nära landbaserade vindkraftverk ska få större ekonomisk ersättning. Riksdagen beslutade den 9 juni 2026 om nya regler som trädde i kraft den 1 juli. De ger bostadsägare inom ett avstånd motsvarande nio vindkraftverkshöjder från nya anläggningar rätt till en del av intäkterna. Ersättningen ska motsvara mellan 0,5 och 2,5 promille av ett vindkraftverks beräknade intäkter beroende på avståndet, medan den sammanlagda lagstadgade ersättningen till närboende får vara högst två procent av intäkterna. Energiföretagen Sverige har efter beslutet sagt att reglerna stärker den lokala nyttan men att branschen efterfrågar mer långsiktiga och förutsägbara villkor.

Andersson kritiserar samtidigt regeringens hantering av havsbaserad vindkraft och anser att staten har försämrat förutsättningarna för stora projekt genom att inte stå för kabelutbyggnaden. Hon säger att hon som statsminister vill skapa förutsättningar för företagen att bygga havsbaserad vindkraft och framhåller att sådan utbyggnad går snabbare än kärnkraft. Energiföretagen Sverige uppgav den 16 juli 2026 att regeringen hade gett tillstånd till två nya havsbaserade vindkraftsparker medan elva andra ansökningar avslogs. Organisationens vindkraftsansvariga Anna Wolf sade då att de godkända projekten fortfarande behöver stabila villkor och fungerande riskdelning för att investeringarna ska kunna genomföras.

Svenska kraftnät anger samtidigt möjlig anslutningskapacitet för havsbaserad vindkraft i Bottenhavet. Vid Tierp finns 1 400 megawatt möjlig kapacitet från 2030, medan två anslutningspunkter i Söderhamn och en i Hudiksvall tillsammans omfattar 3 800 megawatt från 2033. Regeringen beskriver fortfarande vindkraft som det kraftslag som på kort sikt kan stå för huvuddelen av utbyggnaden av ny fossilfri elproduktion och som betydelsefullt för elektrifieringen och målet om nettonollutsläpp senast 2045.

Energimyndigheten redovisar att svensk vindkraft producerade 38,4 terawattimmar el under 2025 och bedömer att produktionen ökar till omkring 47 terawattimmar 2029. Myndigheten bedömer att land- och havsbaserad vindkraft tillsammans kommer att stå för den största delen av den nya elproduktion som behövs för elektrifieringen, men konstaterar samtidigt att utbyggnadstakten riskerar att bromsa när för få nya tillstånd beviljas.

På kärnkraftsområdet beslutade regeringen den 25 juni 2026 att staten ska äga 60 procent av projektbolaget Videberg Kraft, medan Vattenfall och Industrikraft ska äga 20 procent vardera. Bolaget arbetar med planerade nya reaktorer vid Ringhals. Finansdepartementet meddelade den 31 augusti att regeringen hade tagit emot sex ansökningar om statligt finansieringsstöd för ny kärnkraft sedan stödmodellen öppnades. Den sjätte ansökan gäller Blykallas plan på upp till åtta blykylda modulära reaktorer i Tierps kommun med en sammanlagd effekt på högst 440 megawatt.