Ukrainas Krimoffensiv kan bli avgörande för Vladimir Putin

Ukrainas återkommande angrepp mot ryska transporter och infrastruktur kring Krim kan få större politisk betydelse för Vladimir Putin än utvecklingen i de ockuperade delarna av Donetsk. Det bedömer Sveriges tidigare statsminister och utrikesminister Carl Bildt i en analys som publicerades den 17 juli 2026.

Carl Bildt anser att många ryssar fäster större vikt vid Krim än vid Donetsk. Rysslands olagliga annektering av halvön i mars 2014 stärkte enligt honom Vladimir Putins popularitet och bidrog till stödet för den fullskaliga invasionen av Ukraina 2022. FN:s generalförsamling avvisade annekteringen den 27 mars 2014 genom resolution 68/262, som antogs med 100 röster för, 11 emot och 58 nedlagda. Ryska styrkor hade enligt den ukrainska regeringens Krimplattform tagit full kontroll över Krim och Sevastopol senast den 25 mars samma år.

Den ukrainska kampanjen har riktats mot bland annat fartyg, färjor, broar, oljedepåer, kraftstationer och vapentransporter som används för att försörja ryska styrkor på Krim och i södra Ukraina. Den ukrainska drönarenheten Magyar’s Birds uppgav att fler än 180 fartyg och andra sjöburna mål hade angripits kring Krim samt i Svarta havet och Azovska sjön under de senaste veckorna.

Magyar’s Birds uppgav också att kapaciteten vid färjeöverfarten över Kertjsundet hade minskat med omkring 75 procent. Överfarten fungerade därmed enligt enheten med ungefär en fjärdedel av sin tidigare kapacitet. Minst tre ryska fordonsfärjor som trafikerade sträckan mellan Krim och det ryska fastlandet hade angripits fram till den 22 juni.

Institute for the Study of War uppgav den 10 juli att ukrainska styrkor under en natt hade angripit 13 fartyg nära det ockuperade Krim. Bland målen fanns tio tankfartyg, ett torrlastfartyg, en färja och en bogserbåt. Organisationen bedömde den 21 juni att kampanjen syftade till att begränsa Rysslands möjligheter att transportera bränsle och upprätthålla logistiken över Kertjsundet.

Natten mellan den 22 och 23 juni förstörde Ukrainas försvarsstyrkor enligt egen uppgift en järnvägsbro över Nordkrimkanalen nära Rozdolne. Angreppet slog enligt försvarsstyrkorna ut en viktig järnvägsförbindelse för transporter på halvön. Institute for the Study of War uppgav den 26 juni att de ryska ockupationsmyndigheterna hade utlyst undantagstillstånd på Krim efter intensifierade angrepp mot energi- och transportinfrastruktur.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj uppgav den 9 juni att bensinbrist hade uppstått på det ockuperade Krim och att normala kommunikationsförbindelser hade varit otillgängliga under flera månader. Den 21 juli uppgavs mer än 70 procent av Krims omkring 2,5 miljoner invånare ha berörts av elavbrott. Brist på bränsle och vatten hade också rapporterats efter angreppen mot infrastrukturen.

Drönarangreppen har även påverkat sjötrafiken utanför Krim. Ryska hamnaktörer införde enligt företrädare för spannmålsbranschen tillfälliga nattliga begränsningar för fartygstrafiken i Novorossijsk. Restriktioner hade redan införts i Azovska sjön och Kertjsundet.

Carl Bildt beskriver försöken att bryta försörjningslinjerna mellan Ryssland och Krim som den utveckling som kan förändra krigets politiska förutsättningar. Enligt hans analys har Vladimir Putin redan misslyckats med målet att militärt och politiskt underkuva hela Ukraina.

Carl Bildt bedömer att det i det nuvarande läget vore rationellt för Vladimir Putin att acceptera en vapenvila. Han anser samtidigt att den ryske presidenten verkar fast besluten att fortsätta den nuvarande linjen och att en förlust av kontrollen över Krim skulle kunna utvecklas till en politisk katastrof för honom.