USAID-nedskärningar pressar hjälparbetare till sexarbete

AI-genererad illustration

Nyheter

USAID-nedskärningar pressar hjälparbetare till sexarbete

Av RedaktionenPublicerad: 27 juli 06:123 min

Den 28-åriga transkvinnan Rubi Lama arbetade tidigare med att stödja utsatta sexarbetare i Nepal. Hon sökte upp människor längs vägarna utanför Hetauda, delade ut kondomer och förmedlade bromsmediciner mot hiv. Efter att hennes anställning försvann säljer hon nu själv sex på samma platser för att kunna betala mat och hyra.

Donald Trump undertecknade den 20 januari 2025 en presidentorder som stoppade amerikanskt bistånd i 90 dagar medan programmens effektivitet och förenlighet med USA:s utrikespolitik skulle granskas, enligt Williams Institute vid UCLA. Nedskärningarna av biståndsorganet USAID har därefter lett till att fler än 280 000 personer förlorat sina arbeten globalt.

I Nepal uppskattade NGO Federation of Nepals ordförande Arjun Bhattarai att omkring 35 000 biståndsarbetare blev av med sina anställningar. Blue Diamond Society, som arbetar för hbtq-personers rättigheter och hälsa, förlorade 262 av sina 350 anställda. Samtidigt blev fler än 1 200 av organisationens klienter utan tillgång till den förebyggande hivmedicinen PrEP.

Blue Diamond Societys ledare Manisha Dhakal uppgav att ett beslut från ett mäktigt land hade fått omfattande stödinsatser att upphöra. Hon bedömde också att presidentordern ledde till dödsfall. Enligt Dhakal kan uppemot hälften av de berörda transpersonerna och andra hbtq-personerna ha tvingats börja sälja sex eftersom vanliga arbeten är mycket svåra att få.

Simran Sherchan, nepalesisk hbtq-aktivist, uppgav att finansieringsbortfallet kraftigt hade försämrat organisationernas tjänster. Aktivisterna försökte samtidigt hitta alternativa finansieringskällor för att kunna återuppta verksamheten. Dinesh Chaudhury, som arbetat vid nepalesiska stödcenter, uppskattade att mellan 15 000 och 20 000 hivpositiva personer i Nepal tillhör hbtq-gruppen.

Rubi Lama uppgav att kunderna ofta är berusade och ibland våldsamma. Enligt henne förekommer det även att poliser använder våld mot både sexarbetare och kunder. Hon beskrev sig själv och sina vänner inom sexhandeln som utsatta för våld.

Hennes månadskostnader för bostad och mat överstiger 12 000 nepalesiska rupier. Ersättningen ligger vanligen på mellan 300 och 500 rupier per kund. För transpersoner som saknar andra möjligheter till försörjning har alternativen enligt de berörda i praktiken blivit sexarbete eller hunger.

USA:s utrikesdepartement uppgav att Trumpadministrationen hade lagt om biståndsprogrammen för att prioritera effektivitet, resultat och partnerskap. Departementet framhöll också att andra länder behöver ta ett större ekonomiskt ansvar.

Finansieringsproblemen har påverkat hivinsatser även utanför Nepal. Organisationen amfAR uppgav att en undersökning bland 166 biståndspartner i 46 länder registrerade 1 714 stängda mottagningar för hivrelaterade tjänster under 2025. Knappt två procent av organisationerna hade lyckats säkra tillräcklig alternativ finansiering.

Nepals nationella center för aids- och könssjukdomskontroll genomförde tillsammans med Världshälsoorganisationen en granskning av landets hivarbete mellan januari och mars 2026. Arbetet omfattade besök på 14 mottagningar och intervjuer med 28 nyckelpersoner. Resultatet ska användas vid utformningen av Nepals hivstrategi för perioden 2026–2031.

Blue Diamond Society deltar fortfarande i ett program som finansieras av Globala fonden, enligt FN:s utvecklingsprogram UNDP. Programmet erbjuder bland annat hivtestning, kamratstöd, psykosocialt stöd, hembaserad vård och trygga mötesplatser för transpersoner och andra utsatta grupper.

UNAIDS beräknade att risken att smittas av hiv under 2025 var 17 gånger högre för sexarbetare och 17 gånger högre för transkvinnor än för den vuxna befolkningen i stort.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 94%
94%
6%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln använder ett sakligt och neutralt språk utan att journalisten själv uttrycker värderingar eller känslor. Alla hårda och laddade uttryck är tydligt tillskrivna källor eller återges som citat, exempelvis uppgifter från aktörer som Blue Diamond Society, nepalesiska stödcenter och USA:s utrikesdepartement. Det förekommer inga egna slutsatser eller spekulationer från journalisten, och informationen presenteras utan förstärkningar, förminskningar eller dramatiserande formuleringar från journalistens sida. Språket är faktabaserat och återger olika perspektiv med tydliga källhänvisningar, vilket bidrar till hög oberoendegrad. Några förkortningar eller svåra termer förklaras inte, men detta påverkar inte oberoendet. Sammantaget visar artikeln en hög grad av neutralitet och saklighet i sin språkbehandling.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Vänster
70%
25%
5%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln gynnar huvudsakligen en vänsterriktning eftersom den sätter fokus på sociala skyddsnät, utsatta grupper och kritik mot nedskärningar i statligt bistånd som har negativa konsekvenser för jämlikhet och social rättvisa. Den framställer en statlig och ideell insats som nödvändig och pläderar indirekt för en starkare statlig roll och omfördelning snarare än marknadslösningar eller individuell ansvarstagande. Mitten ger visst utrymme genom att redovisa båda sidor, men artikeln är tydligt kritisk mot högerns politik och fokus på effektivitet och besparingar i biståndspolitiken.

Rubrik och framing:
Verklighetsbilden som skapas är att nedskärningarna i USA:s bistånd har direkta och allvarliga konsekvenser för utsatta grupper, särskilt transpersoner och sexarbetare i Nepal, vilka framställs som offer. USA:s administration, särskilt under Trump, framstår som ansvarig för problemet medan biståndsorganisationer och aktivister framstår som lösningen.

Språk och ton:
Språket lyfter fram utsatta gruppers svåra situation och negativa konsekvenser av nedskärningar utan att neutralisera. Ordval som 'tvingats', 'våld', 'utsatta' förstärker bilden av behov och orättvisor, medan USA:s utrikesdepartements uttalanden presenteras som försvar utan att ges samma tyngd som den negativa påverkan.

Källbalans:
Artikeln ger mest utrymme åt biståndsorganisationer, hbtq-aktivister och drabbade individer i Nepal. Den amerikanska regeringen (under Trump) nämns främst som ansvarig men får representera sin egen försvarsposition kortfattat. En tydlig motpart eller röst som försvarar nedskärningarnas nytta eller nödvändighet saknas.

Utelämnanden och kontext:
Artikeln saknar perspektiv som förklarar bakomliggande skäl till nedskärningarna mer ingående, exempelvis amerikansk inrikespolitik eller kritik av biståndsorganisationers effektivitet från andra håll. Det saknas också bredare diskussion om alternativa lösningar utanför bistånd och statlig finansiering.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.