Ukraina varnar för rysk mobilisering på 600 000

Ukrainas militära underrättelsetjänst HUR och utrikesunderrättelsetjänsten SZRU uppgav den 27 augusti att den ryska generalstaben har förberett ett scenario där sammanlagt 600 000 personer mobiliseras under 2026 och 2027, omkring 300 000 per år. Bedömningen kommer inför valet till den nionde statsduman, som enligt Rysslands centrala valkommission ska genomföras den 18–20 september 2026. Ukrainas underrättelsetjänster har tidigare uppgett att president Vladimir Putin överväger en större mobilisering efter valet.

HUR och SZRU uppgav samtidigt att Ryssland under januari–juli hade omkring 240 000 personella förluster medan färre än 232 000 personer rekryterades genom kontrakt. Ukrainas militära underrättelsechef Oleh Ivashchenko har uppgett att förlusterna regelbundet överstiger nyrekryteringen och att västliga underrättelsebedömningar pekar på ett underskott på omkring 6 000 soldater i månaden. Enligt HUR och SZRU är problemen med kontraktsrekryteringen särskilt stora i bland annat Orjol-, Vladimir- och Kurganregionerna samt Dagestan. I Volgogradregionen uppges antalet möjliga kontraktsrekryter ha minskat med 40 procent jämfört med 2025.

Den ukrainske majoren Jevgen Karas bedömer att en ny mobilisering skulle sätta Ukrainas styrkor under hård press under flera månader, men han tror inte att den skulle avgöra kriget. Karas bedömer i stället att mobiliseringen kan skapa stora interna problem i Ryssland och beskriver den som möjlig början på slutet för Vladimir Putin.

Den ordinarie ryska värnplikten är en separat process. Vladimir Putin fastställde genom dekret den 29 december 2025 värnpliktsinkallelsen för 2026, medan den mobilisering som den ukrainska underrättelsetjänsten beskriver skulle vara en extraordinär åtgärd.

Samtidigt har Ukraina byggt ut sina långdistansoperationer mot mål långt inne i Ryssland. Ukrainas försvarsdepartement uppgav den 28 april att räckvidden för landets djupattacker har blivit mer än 2,5 gånger längre under kriget. Under 2026 har ukrainska styrkor enligt departementet kunnat träffa mål omkring 1 750 kilometer inne på ryskt territorium, jämfört med omkring 630–650 kilometer 2022.

President Volodymyr Zelenskyj meddelade den 10 juli att han hade undertecknat ett dekret om att inrätta ett särskilt kommando inom Ukrainas väpnade styrkor för långdistansoperationer mot mål i Ryssland. Zelenskyj sade samtidigt att Ukrainas säkerhetstjänst SBU:s långdistansoperationer skulle byggas ut ytterligare. Hans rådgivare för försvarsteknik, Serhii Beskrestnov, har uppgett att Ukraina arbetar mot en kapacitet på upp till 1 000 drönarattacker per natt mot ryska ekonomiska och militära mål och även vill kunna störa kommersiell flygtrafik i Ryssland.

Ukrainas generalstab meddelade i augusti att ukrainska styrkor hade träffat oljeraffinaderiet TANECO i Tatarstan och oljeterminalen Tamanneftegaz i Krasnodarregionen. Den militära analytikern Sean Bell bedömer att de långväga attackerna har skapat en separat del av kriget vid sidan av frontstriderna, där Ryssland tvingas sprida sina luftförsvarssystem över ett betydligt större område. Enligt Bell gör det försvarsuppgiften allt mer resurskrävande för Ryssland.