Tyskland pekar ut Ryssland efter drönarattack

Tyska myndigheter har formellt pekat ut Ryssland som ansvarigt för händelserna vid Leipzig/Halle-flygplatsen i augusti. Försvarsexperten Markus Göransson, lektor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan, bedömer att angreppet markerar en tydlig upptrappning jämfört med tidigare misstänkta ryska hybridoperationer i Europa. Han anser att händelsen bör fungera som en väckarklocka för väst och att Europa hittills inte har lyckats avskräcka Ryssland från den typen av agerande.

Den första drönaren upptäcktes den 4 augusti av en flygplatsanställd i det skyddade fraktområdet nära den södra start- och landningsbanan. Drönaren var försedd med sprängmedel och befann sig nära ukrainska fraktflygplan. I samband med händelsen kolliderade en andra drönare med ett flygplan i luften. Tio dagar senare påträffades ytterligare en sprängmedelsbestyckad drönare i närheten av flygplatsen.

Generalstaatsanwaltschaft Dresden uppgav att Zentralstelle Extremismus Sachsen och Landeskriminalamt Sachsens enhet för terrorism- och extremismbekämpning tog över utredningen den 5 augusti. Sachsens Landeskriminalamt öppnade därefter en särskild telefonlinje och en digital tipsportal och efterlyste observationer av personer, fordon och fordonsrörelser i området från eftermiddagen den 4 augusti till morgonen därpå.

Tysklands regering uppgav att det nationella säkerhetsrådet sammanträdde per telefon den 7 augusti under förbundskansler Friedrich Merz ledning. Tysklands inrikesministerium uppgav också att det gemensamma drönarförsvarscentret och GAZ Hybrid, som samordnar arbetet mot hybridhot, kopplades in. Även delstatspolisen i Niedersachsen utredde delar av händelseförloppet.

Tysklands inrikesministerium uppgav den 5 augusti att Leipzig/Halle vid den tidpunkten saknade stationär drönarförsvarsteknik inom förbundspolisens ansvarsområde och att sådan utrustning höll på att upphandlas. Den 10 augusti meddelade ministeriet att mobila drönarförsvarsenheter hade placerats i Leipzig. Flygplatsen ingår tillsammans med Frankfurt, München, Berlin, Düsseldorf, Hamburg, Köln/Bonn och Stuttgart bland åtta stora tyska flygplatser som prioriterats för sådan utrustning.

Tysklands inrikesminister Alexander Dobrindt uppgav att drönarnas utformning samt den säkrade sprängladdningen och tändtekniken känns igen från andra ryska hybridoperationer och från Rysslands krig mot Ukraina. Alexander Dobrindt beskrev genomförandet som tekniskt professionellt och organisatoriskt resurskrävande. Tyska säkerhetsmyndigheter har identifierat flera misstänkta personer med kopplingar till Ryssland, och Alexander Dobrindt uppgav att fynden pekar mot personer som agerat på uppdrag av ryska statliga organ.

Efter att Tyskland officiellt pekat ut Ryssland har flera europeiska företrädare reagerat. EU:s utrikeschef Kaja Kallas har beskrivit agerandet som statssponsrad terrorism. Europeiska rådets ordförande fördömde den 1 september Rysslands försök till drönarangrepp i Leipzig och meddelade att EU tillsammans med Tyskland och andra medlemsländer ska öka trycket på Ryssland. Nato:s generalsekreterare Mark Rutte uppgav den 2 september att alliansen står fullt solidarisk med Tyskland och placerade händelsen i ett bredare mönster av ökade ryska aktiviteter mot Nato-länders territorier, däribland bränder vid fabriker som tillverkar försvarsmateriel till Ukraina.

Den tyske försvarsentreprenören Stefan Thumann har beskrivit situationen som att Tyskland befinner sig i krig med Ryssland. EU-länder har samtidigt slutit upp bakom Tyskland, kallat upp ambassadörer och diskuterat ytterligare sanktioner. Kaja Kallas uppgav att omkring 1 600 möjliga nya sanktionslistningar med koppling till Rysslands militärindustriella komplex var under beredning när EU:s utrikesministrar diskuterade svaret på Leipzigangreppet.

Den tyska regeringen meddelade också att Rysslands generalkonsulat i Bonn ska stängas och att verksamheten vid Ryska huset i Berlin ska upphöra. Därutöver beslutades om skärpta inresekontroller för ryska medborgare och ytterligare åtgärder mot Rysslands så kallade skuggflotta. Regeringen uppgav samtidigt att den inte avser att begära konsultationer enligt artikel 4 i Nato-fördraget, även om händelsen ska diskuteras i Nordatlantiska rådet.

Friedrich Merz informerade den 2 september Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj om den tyska regeringens formella attribuering av angreppet. Friedrich Merz försäkrade samtidigt att Tysklands civila och militära stöd till Ukraina ska fortsätta.

Markus Göransson bedömer att de europeiska reaktionerna sannolikt inte får Ryssland att upphöra med sin aggressiva påverkan på väst. Han beskriver den ryska hållningen som präglad av en uppfattning om att väst är svagt och försiktigt och att Ryssland därför återkommande prövar hur långt landet kan gå innan motåtgärderna skärps.

Markus Göransson menar att den ryska ledningen inte nödvändigtvis ser Ryssland som ekonomiskt eller militärt starkare än väst, men däremot som mer beslutsamt och bättre på att koncentrera sina resurser. Enligt Markus Göransson finns också en rysk föreställning om att motsättningar kan skapas mellan europeiska länder. Han bedömer dock att hybridangreppen snarare har stärkt opinionen mot Ryssland och stödet för hårdare åtgärder.

Markus Göransson kopplar de fortsatta hybridangreppen till Rysslands syn på kriget i Ukraina. Han uppger att den ryska analysen utgår från att väst är den viktigaste styrkekällan bakom Ukrainas motstånd och i praktiken driver kriget. Enligt Markus Göransson är det därför betydelsefullt för Ryssland att försöka försvaga det västliga stödet till Ukraina på olika sätt.