Två män åtalas efter omfattande vanvård av nötkreatur

AI-genererad illustration

Nyheter

Två män åtalas efter omfattande vanvård av nötkreatur

Av Peter Karlsson•Publicerad: 29 okt 16:53•3 min

En lantbrukare i 45-årsåldern och en man i 20-årsåldern åtalas för grovt djurplågeri efter att omkring 100 nötkreatur omhändertagits från en gård i Tingsryds kommun i Kronobergs län. Flera djur hade dött och ytterligare åtta behövde avlivas. Båda männen nekar till brott.

Den yngre mannen arbetade på gården. Åtalet omfattar misstänkt vanvård mellan november 2025 och februari 2026. Åklagaren anser att brottet ska bedömas som grovt eftersom förhållandena berört ett stort antal djur under en längre period.

Av åtalet framgår att nötkreaturen ska ha fått otillräckliga mängder foder och vatten. Djuren beskrivs som magra och smutsiga, och flera ska ha haft sår. Vid kontroller påträffades även döda kalvar som låg nedtrampade i gödsel.

Länsstyrelsen i Kronobergs län hade redan i november 2025 krävt att lantbrukaren skulle åtgärda brister i utfodringen och förbättra djurens hull. Myndigheten genomförde därefter ytterligare djurskyddskontroller under hösten och vintern. Vid uppföljningarna konstaterade länsstyrelsen att problemen kvarstod och att djurens tillstånd hade försämrats.

I februari 2026 genomförde Länsstyrelsen i Kronobergs län en insats tillsammans med polisen. Myndigheterna bedömde att situationen var så allvarlig att djuren behövde omhändertas omedelbart. Länsstyrelsens enhetschef Fredrik Holm uppgav att ett omhändertagande av ett så stort antal nötkreatur hör till ovanligheterna.

Åklagaren Henrik Tjäder uppgav i samband med insatsen att lantbrukaren hade gripits men senare försatts på fri fot. Efter omhändertagandendet beslutade länsstyrelsen att försöka sälja djuren till nya ägare. Djur som det inte gick att hitta lämpliga köpare till riskerade enligt myndigheten att avlivas.

Den 17 april 2026 beslutade Länsstyrelsen i Kronobergs län att tills vidare förbjuda lantbrukaren att hålla eller ta hand om klövbärande djur. Beslutet grundades på de brister som dokumenterats vid myndighetens kontroller och i samband med omhändertagandena.

Lantbrukaren överklagade djurförbudet till förvaltningsrätten. Han begärde i första hand att få fortsätta med djurhållning. Som alternativ ville han få behålla djur på en annan gård där länsstyrelsen hade bedömt att djurhållningen fungerade. I tredje hand begärde han möjlighet att arbeta som anställd hos andra djurägare.

I sina yttranden till myndigheterna hänvisade lantbrukaren till att verksamheten hade expanderat snabbt och att han drabbats av utmattning under hösten 2025. Han uppgav att den stora arbetsbelastningen låg bakom bristerna och att han på grund av egen sjukdom hade lämnat över ansvaret för djuren till en anställd. Lantbrukaren framhöll även att djuren på hans övriga gårdar hade varit välskötta.

Förvaltningsrätten avslog överklagandet, vilket innebär att länsstyrelsens beslut om djurförbud står fast.

Utöver åtalet om grovt djurplågeri yrkar åklagaren på att den äldre lantbrukaren ska meddelas näringsförbud i tre år. Åklagaren kräver också att lantbrukaren ska betala en företagsbot på en miljon kronor.

De båda männen bestrider brottsanklagelserna.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 94%
94%
6%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Texten är skriven med sakligt och neutralt språk. Den förmedlar händelserna som pågående rättsprocess, där myndigheterna, åklagaren och Förvaltningsrätten används som källor och där påståenden tydligt kopplas till dessa aktörer (t.ex. åklagarens bedömning, länsstyrelsens beslut). Det finns få eller inga uttryck som tycks komma från journalisten själv i form av värderingar eller känsloladdat språk. Även när klimat eller allvar nämns är det kopplat till vad myndigheterna beslutat eller uppgett, inte journalistens egna övertygelser eller slutsatser. Artikeln upprätthåller tydlig distinktion mellan källornas påståenden och vad som är rapporterat som fakta om händelserna (omhändertaganden, djurförbud, överklaganden). Eftersom termen grovt djurplågeri används som åtalets beteckning och beskrev som en legal grund, ses detta som återgivning av källors uppgifter och inte journalistens eget värderande språk. Sammanfattningsvis uppnås hög grad av oberoende och neutralt språk‑bruk, vilket motiverar en mycket hög poäng.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Vänster
60%
25%
15%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln framhäver allvarligheten i djurplågeri och lyfter fram att myndigheter (Länsstyrelsen, polis, åklagare och domstol) ingriper för att skydda djurens välfärd och upprätthålla lagen. Den stora betoningen på statens roll, reglering av privat näringsverksamhet och straff/förbud som konsekvens speglar en vänsterorienterad betoning av stark statlig reglering och socialt skydd (här: djur välfärd) framför frihet för marknaden utan tillräcklig tillsyn.

Rubrik och framing:
Framställningen fokuserar på en allvarlig djurplågerihändelse där staten och myndigheterna ses som skyddande aktörer; problemet tillskrivs lantbrukaren medan åtgärder vidtas av Länsstyrelsen, polisen och domstol; lösningen ligger i statlig reglering och rättsliga åtgärder.

Språk och ton:
Myndigheterna och deras insatser framställs som nödvändiga och kraftfulla; den tilltalade lantbrukaren framställs i negativt ljus som ansvarig för brott, medan staten ses som skyddande av djurens välbefinnande.

Källbalans:
Myndigheter och rättsväsendet dominerar bildens källor (Länsstyrelsen, åklagare, polis, förvaltningsrätt); uppgift från den tilltalade är närvarande men spelar en mindre roll; saknas tydliga röster från oberoende experter eller djurrättsorganisationer.

Utelämnanden och kontext:
Bristande perspektiv från djurrättsorganisationer, djurskyddsföreningar eller branschorganisationer; saknas bredare kontext om jordbrukets ekonomiska villkor, risker för småbrukare eller jämförande åtgärder i liknande fall; begränsad förståelse av hur ofta sådana åtgärder används och vilka konsekvenser de får.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.