Tusentals migranter flyr efter våldsvåg i Sydafrika

Tusentals afrikanska migranter har lämnat Sydafrika efter en våg av främlingsfientligt våld inför den 30 juni, då organisationen March and March kräver att papperslösa migranter ska ha lämnat landet. I flera områden har medborgargarden gått till angrepp mot utlänningar med bland annat macheter, knivar, pinnar och piskor. Enligt Human Rights Watch har även personer med giltiga uppehålls- eller asylhandlingar utsatts för hot och fördrivningar trots att de har laglig rätt att vistas i landet.

I Gansbaai berättar moçambikiern Thomas Vincent Baloyi för nyhetsbyrån AFP att han flydde upp i bergen när beväpnade grupper gick från hus till hus och drev bort människor som de ansåg vara utlänningar. Han uppger att hans lagliga rätt att vistas i Sydafrika inte spelade någon roll. I Kleinmond, omkring en timme västerut, tog sig även Michael Markson från Malawi upp i bergen. Enligt honom var grupperna beväpnade med macheter som användes för att jaga människor.

Den 14 juni uppgav Sydafrikas inrikesminister att närmare 2 800 migranter hade repatrierats till bland annat Nigeria och Ghana under en vecka. Många fler, främst från Malawi och Moçambique, väntar fortfarande på att lämna landet. Moçambiques regering meddelade samtidigt att omkring 300 av landets medborgare redan hade återvänt på egen hand och att ytterligare omkring 500 skulle repatrieras genom myndigheternas försorg. I Durban beskriver Esnat Joseph från Malawi, som är mamma till ettåriga trillingar, för BBC att hon känner sig rädd och traumatiserad.

March and Marchs grundare Jacinta Ngobese-Zuma har tidigare sagt till mediebolaget IOL att Sydafrikas begränsade resurser i första hand bör komma landets egna medborgare till del. Organisationen har samtidigt uppgett att den inte uppmanar till våld, men att den inte tar ansvar för vad som kan inträffa i samband med protesterna den 30 juni. Flera mindre grupper har anslutit sig till kampanjen, och de pekar ut invandringen som en orsak till Sydafrikas socioekonomiska problem och en arbetslöshet på nära 33 procent.

Människorättsaktivisten Mpho Makhubela uppger i ett pressutskick från Human Rights Watch att medborgargardena utnyttjar den frustration som finns kring arbetslöshet, socioekonomiska rättigheter och stora ojämlikheter i landet. Enligt Mpho Makhubela kämpar Sydafrika fortfarande med följderna av apartheid.

Våldsamheterna föregicks av att omkring 55 skjul sattes i brand i en informell bosättning i Mossel Bay, enligt Sydafrikas polis. Moçambiques regering uppgav att fem moçambikiska medborgare dödades i attackerna och att ytterligare två omkom i en trafikolycka under hemresan från Sydafrika. Sydafrikas polis har däremot uppgett att två moçambikiska män hittades döda efter att ha utsatts för dödligt våld och att inga gripanden hade gjorts när uppgifterna lämnades. Polisen har inte velat koppla dödsfallen till de främlingsfientliga attackerna.

Enligt Sydafrikas polis har utländska medborgare från bland annat Malawi, Zimbabwe och Moçambique sökt skydd eller lämnat sina bostäder inför den aviserade tidsfristen. Polisen har samtidigt meddelat att en omfattande insats planeras inför den 30 juni för att upprätthålla ordningen i områden där protester väntas.

President Cyril Ramaphosa har fördömt våldet och samtidigt lovat hårdare åtgärder mot illegal invandring. Han har sagt att landets säkerhetsstyrkor står redo inför den 30 juni och uppmanat allmänheten att inte ta lagen i egna händer eller använda våld mot migranter. Både presidenten och Sydafrikas polis har betonat att insatser mot illegal invandring ska genomföras av myndigheterna och inte av medborgargarden eller privatpersoner.

Sydafrika har omkring 64 miljoner invånare och är Afrikas största ekonomi. Landet har under flera år haft ekonomisk tillväxt och relativ politisk stabilitet, men samtidigt präglas det av hög arbetslöshet, utbredd fattigdom, kriminalitet och korruption. Växande ekonomiska klyftor och omfattande invandring från grannländer har bidragit till ökade motsättningar.

Mellan 1948 och 1994 styrdes Sydafrika av apartheidsystemet, som innebar lagstadgad rassegregering mellan svarta och vita. Efter de första allmänna valen 1994 vann Afrikanska nationalkongressen, ANC, med Nelson Mandela i spetsen en överlägsen seger. Partiet har sedan dess dominerat landets politik, men efter valet 2024 tvingades ANC bilda en samlingsregering sedan väljarstödet minskat.