Tullingepartiet fortsätter driva krav på egen kommun

Av Redaktionen•Publicerad: 4 sep 07:27•2 min

Mer än tio år efter folkomröstningen om en delning av Botkyrka driver Tullingepartiet fortfarande frågan om att göra Tullinge till en egen kommun. Inför valet 2026 uppgav partiet att kommundelningen fortsatt är dess viktigaste fråga. Tullingepartiet, som bildades 2006, anger att Tullinge har omkring 21 000 invånare.

Arbetet med att få till en folkomröstning tog fart 2012. Den 31 juli det året lämnade Tullingepartiet enligt Sveriges Radio in över 7 000 namnunderskrifter till Botkyrka kommun. Enligt kommunallagen kräver ett folkinitiativ om en kommunal folkomröstning stöd från minst tio procent av de röstberättigade kommunmedlemmarna. Om det kravet är uppfyllt ska en folkomröstning hållas, såvida inte minst två tredjedelar av de närvarande ledamöterna i kommunfullmäktige röstar emot.

Redan den 18 oktober 2011 hade Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, redovisat en utredning om en möjlig delning. SKL bedömde att Tullinge hade tillräckligt stor befolkning för att kunna fungera som kommun, men ansåg samtidigt att en delning inte skulle stärka ekonomin eller samhällsservicen. Utredningen bedömde också att det saknades synnerliga skäl för en kommundelning.

Folkomröstningen genomfördes i samband med valet 2014. I Tullinge röstade 66,6 procent för en delning, medan resultatet i hela Botkyrka blev 69,8 procent nej. Botkyrka kommuns valnämnd fastställde valdeltagandet till 84,6 procent i Tullinge och 64,7 procent i kommunen som helhet.

Botkyrka kommunfullmäktige beslutade den 27 november 2014 att inte gå vidare med en kommundelning och hänvisade till det samlade resultatet i hela kommunen. Tullingepartiet gjorde därefter ett nytt försök och lämnade den 18 juni 2015 in en ansökan till Kammarkollegiet om att Tullinge skulle bli en egen kommun. Kammarkollegiet avslog ansökan i november 2016. Regeringskansliet redovisade senare att ärendet överklagades till regeringen, som gjorde samma bedömning som Kammarkollegiet.

Frågan om Tullinges ställning har därefter fortsatt på kommunal nivå. I november 2024 beslutade Botkyrka kommunfullmäktige att inrätta en särskild kommundelsnämnd i Tullinge från årsskiftet 2024/2025. Nämnden är ett tvåårigt pilotprojekt och ansvarar bland annat för väghållning, parker, bibliotek, fritidsverksamhet och vissa föreningsbidrag. Tullingepartiet har beskrivit nämnden som ett första steg mot en egen kommun.

Vid utgången av andra kvartalet 2026 hade Botkyrka kommun 97 507 invånare enligt Statistiska centralbyrån, SCB. Befolkningen hade då ökat med 511 personer under kvartalet. Trots tidigare avslag och resultatet i folkomröstningen 2014 fortsätter Tullingepartiet att driva frågan om att Tullinge ska lämna Botkyrka och bilda en egen kommun.

Källor

Dela artikel:Facebook X (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 98%

98%

2%

Oberoende

Vinkling

Förklaring:
Artikeln är i huvudsak skriven med ett sakligt och neutralt språk. Informationen presenteras faktamässigt, utan laddade uttryck eller egna värderingar från journalisten. Trots att ämnet kan engagera känslor är texten återhållsam och gör inga egna slutsatser eller spekulationer. Eventuella hårda uttryck som kan förekomma i samband med t.ex. partiets beskrivningar hanteras som återgivna uttalanden utan att journalisten förstärker eller förminskar dem. Artikeln undviker också att styra läsarens känslor eller dra egna slutsatser om aktörernas agerande. En marginell sänkning har gjorts eftersom formuleringen "Tullingepartiet har beskrivit nämnden som ett första steg mot en egen kommun" kan uppfattas som en lätt förstärkning, men det är fortfarande en återgiven uppgift från partiet själv. Sammantaget är språket mycket neutralt och sakligt vilket motiverar en hög poäng.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Mitten

10%

80%

10%

Vänster

Mitten

Höger

Förklaring:
Artikeln fokuserar på en lokal fråga där flera institutioner och experter ges utrymme, vilket driver en teknokratisk och pragmatisk förståelse av frågan. Bristen på värderande språk och framförande av stegvisa processer och demokratiska beslut indikerar en mitteninriktning som värnar institutionell ordning och balansen mellan självstyre och kommunal samordning.

Rubrik och framing:
Framställer Tullingepartiet som en lokal aktör som under lång tid driver en specifik kommunpolitisk fråga. Kommunfullmäktige och statliga myndigheter framstår som ansvariga för att stoppa delningen, medan Tullingepartiet ses som pådrivare och fortsätter kämpa för självstyre.

Språk och ton:
Neutral ordval utan värdeladdningar eller förstärkningar som gynnar någon sida. Texten är saklig och redogör för fakta och beslut.

Källbalans:
Citerar partiet, kommunfullmäktige, SKL, Kammarkollegiet, Regeringskansliet och SCB. Flera officiella källor ges utrymme, men inga tydliga representanter från oppositionspartier eller andra politiska grupper.

Utelämnanden och kontext:
Artikeln saknar perspektiv på vilka ekonomiska eller politiska konsekvenser en kommundelning skulle medföra på längre sikt. Det saknas också resonemang om lokal självbestämmanderätt kontra större kommuners administrativa effektivitet.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.