Tucker Carlson bryter med Donald Trump om Irankriget

Den konservative kommentatorn Tucker Carlson anklagar Donald Trump för att ha svikit sina väljare genom USA:s deltagande i Irankriget. I en intervju som journalisten Mishal Husain genomförde för Bloomberg Business beskriver Carlson kriget som orsaken till att hans politiska allians med presidenten bröts.

Carlson, som under flera år var en nära allierad till Donald Trump och bidrog till hans presidentvalskampanjer 2016 och 2024, anser att Israel har fått ett alltför stort inflytande över USA:s utrikespolitik. Han uppger att han personligen försökte invända mot utvecklingen inför Trump men att presidenten inte ändrade sin hållning.

Enligt Tucker Carlson har kriget försvagat USA och skadat landets internationella ställning. Han håller Donald Trump direkt ansvarig och anser att presidenten inte stod emot yttre påtryckningar. Carlson avvisar samtidigt bilden av USA som världens enda supermakt och pekar på att Kina inte har drabbats av samma militära motgångar.

Donald Trump har avvisat påståendet att Israel drog in USA i konflikten. Presidenten har i stället sagt att det kan ha varit han som pressade Israel att agera och hävdat att Iran förberedde angrepp mot amerikanska intressen.

USA:s utrikesminister Marco Rubio sade den 2 mars att regeringen kände till Israels planer på ett angrepp mot Iran. Enligt Rubio valde USA att slå till först eftersom en iransk vedergällning annars kunde ha utsatt amerikanska styrkor i regionen för fara. Irans utrikesminister Abbas Araghchi uppgav att Rubios redogörelse visade att USA hade gått in i kriget på Israels vägnar, medan den amerikanska regeringen beskrev anfallen som förebyggande självförsvar.

I juni 2025 publicerade Vita huset ett uttalande där Marco Rubio beskrev ett tidigare israeliskt angrepp mot Iran som en ensidig israelisk handling och betonade att USA inte deltog i de anfallen.

Tucker Carlson framhåller vicepresident JD Vance som ett alternativ till Donald Trump och anser att USA inte skulle ha gått in i kriget om Vance hade varit president. Carlson säger också att Vance delar hans kritik av Israels inflytande och är den republikanske ledare som tydligast kan hålla landet utanför nya krig.

Carlson varnar för att Irankriget kan skada Republikanerna i höstens mellanårsval. En mätning från Pew Research Center, genomförd den 16–22 mars, visade att 61 procent av amerikanerna ogillade Donald Trumps hantering av kriget och att 59 procent ansåg att beslutet att använda militärt våld var fel.

Pew Research Center konstaterade även stora åldersskillnader bland republikanska väljare. Stödet för Donald Trumps Iranpolitik var 49 procent bland republikaner mellan 18 och 29 år, jämfört med 84 procent bland dem som var äldre än 65 år.

En mätning från Reuters och Ipsos bland 1 019 amerikanska vuxna i juli visade att 79 procent väntade sig ett långvarigt krig, medan 18 procent trodde på ett snabbt slut. I samma undersökning stödde 37 procent amerikanska militära angrepp mot Iran. Hälften ansåg att kriget inte var värt kostnaderna och 60 procent räknade med högre bensinpriser.

Republikanska strateger betraktar enligt Axios kriget och de stigande drivmedelspriserna som ett växande problem inför mellanårsvalet. Lägre bensinpriser hade tidigare varit ett av partiets viktigaste ekonomiska argument.

USA:s energiminister Chris Wright har uppgett att den amerikanska insatsen i högre grad har inriktats på att säkra oljetransporter genom Hormuzsundet. Beskedet kom efter att regeringen tidigare hade signalerat att kriget kunde avslutas snabbt.

Konflikten har också påverkat arbetet i kongressen. Senatsdemokraterna stoppade den 14 juli den fortsatta behandlingen av ett försvarspaket på 1,15 biljoner dollar. De hänvisade till Irankriget och till att Donald Trump saknade kongressgodkännande, en tydlig strategi och en plan för hur konflikten skulle avslutas.

Representanthusets budgetutskott godkände den 16 juli ett republikanskt förslag med röstsiffrorna 20–14. Förslaget innehöll bland annat 60 miljarder dollar till försvaret och 13 miljarder dollar till underrättelseverksamhet med koppling till kriget.