Trumps säkerhetsavtal med Ryssland väcker oro i Europa

USA och Ryssland arbetar med ett säkerhetsavtal som kan komma att omfatta hela Europa. USA:s president Donald Trump presenterade planerna efter ett möte med Rysslands förhandlare Kirill Dmitrijev i Vita huset på torsdagskvällen. Flera europeiska regeringar motsätter sig att fredsförhandlingarna om Ukraina utvidgas till att omfatta Europas säkerhetsordning.

Donald Trump uppgav efter mötet att det planerade avtalet ska behandla betydligt fler frågor än kriget i Ukraina. Presidenten beskrev överenskommelsen som omfattande och öppnade för att hela den europeiska kontinenten kan ingå i förhandlingarna.

USA:s särskilda sändebud Jared Kushner, som också är Donald Trumps svärson, presenterade den 5 november flera delar av det amerikanska förslaget. Planen omfattar permanenta säkerhetssamråd, särskilda kommunikationskanaler vid kriser och större öppenhet kring militära aktiviteter. Förslaget innehåller även ömsesidiga åtgärder för att minska risken för militär upptrappning mellan Ryssland och europeiska stater.

Jared Kushner framhöll att det amerikanska ramverket ska respektera länders suveränitet och territoriella integritet. Han betonade att inget land ska kunna lägga in veto mot andra staters säkerhetspolitiska vägval eller medlemskap i militära allianser. Enligt Kushner ska Nato även fortsättningsvis ha en central funktion i Europas gemensamma försvar.

I ett inlägg på plattformen X beskrev Jared Kushner samtidigt den amerikanska regeringens ambition att väga in samtliga parters säkerhetsintressen och utforma långsiktiga arrangemang för säkerhet och stabilitet i Europa.

Planerna har mött invändningar från flera europeiska huvudstäder. Europeiska regeringar befarar att Ryssland kan använda samtalen om Ukraina för att återupprätta ett område där Moskva gör anspråk på särskilt politiskt inflytande. Oron gäller bland annat självbestämmandet för ryska grannländer som är medlemmar i Nato.

En europeisk tjänsteman har framhållit att några separata förhandlingar om Europas säkerhetsordning inte kommer att genomföras innan kriget i Ukraina har avslutats. Tjänstemannen uppgav också att förändringar av Natos framtida uppgifter eller en minskning av alliansens militära närvaro inte är aktuella. Enligt tjänstemannen har några diskussioner om Natos framtid inte förekommit.

Europeiska kommissionen har samtidigt markerat att frågor som rör Europeiska unionens säkerhet måste avgöras av unionen själv. Kommissionens talesperson Paula Pinho uppgav den 6 november att betydande arbete återstår innan något säkerhetsavtal kan genomföras. Hon betonade att framsteg kräver förändringar i Rysslands inställning och att medkommissionen ännu inte har sett tillräckliga tecken på sådan vilja.

Från rysk sida har beskeden varit mer begränsade. Kremls talesperson Dmitrij Peskov meddelade den 6 november att Moskva ännu inte hade fått någon närmare information om det omfattande säkerhetsavtal som Donald Trump beskrev efter mötet med Kirill Dmitrijev.

Dmitrij Peskov uppgav dessutom att Ryssland inte hade mottagit några europeiska förslag om säkerhetsgarantier. Han ansåg att europeiska länder förr eller senare måste delta i diskussioner om ömsesidiga säkerhetsgarantier mellan Ryssland och Ukraina. Samtidigt kritiserade han de europeiska regeringarna för att inte ha enats om vem som skulle företräda Europa i eventuella förhandlingar med Moskva.

Enligt Dmitrij Peskov befann sig Kirill Dmitrijev fortfarande i USA den 6 november. Den ryske förhandlaren hade därför ännu inte kunnat redogöra för mötet i Vita huset för Rysslands president Vladimir Putin.

Kirill Dmitrijev omfattades fortfarande av amerikanska finanssanktioner under besöket i Washington. Radio Free Europe/Radio Liberty uppgav den 6 november att en amerikansk regeringstjänsteman hade bekräftat att särskilda undantag beviljats för resan. Något offentliggjort beslut om att avföra Dmitrijev från sanktionslistan fanns inte.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har vid flera tillfällen krävt europeiskt deltagande i diskussioner om framtida säkerhetsgarantier. Han framhöll under föregående vecka att eventuella garantier för Ryssland också berör Europas och den internationella säkerhetordningens utformning.

Den 4 november genomförde Volodymyr Zelenskyj ett 90 minuter långt telefonsamtal med USA:s sändebud Steve Witkoff och Jared Kushner. Enligt Ukrainas presidentkansli diskuterades förberedelser inför trepartsförhandlingar mellan Ukraina, USA och Ryssland samt Ukrainas behov av ytterligare luftförsvar.

Volodymyr Zelenskyj uppgav samma dag att Ukraina redan hade lämnat sina förslag till den amerikanska sidan. Han lyfte särskilt behovet av fler robotar till luftvärnssystemet Patriot och ett fortsatt tekniskt samarbete med USA om drönare.

Vid ett möte i Madrid den 5 november informerade Volodymyr Zelenskyj Europeiska rådets ordförande António Costa om kontakterna med Steve Witkoff och Jared Kushner. Ukrainas presidentkansli meddelade att samtalet även omfattade landets prioriteringar inför de planerade förhandlingarna i Abu Dhabi.

Enligt Ukrainas presidentkansli stödde António Costa den ukrainske presidentens uppfattning att europeiska länder måste medverka när Ukrainas framtida säkerhetsgarantier och ekonomiska återuppbyggnad behandlas.

Frågan om garantiernas konkreta innehåll har också tagits upp av Volodymyr Zelenskyj. I en tv-intervju den 5 november krävde han skriftligt fastställda åtaganden som tydligt anger vilka länder som ska ingripa, vilka resurser som ska användas och när åtgärder ska vidtas om Ryssland återupptar militära angrepp efter ett fredsavtal.

I en intervju med CNN den 6 november uppgav Volodymyr Zelenskyj att han fortfarande saknade många detaljer om Donald Trumps föreslagna säkerhetsramverk. Enligt den ukrainske presidenten behöver förhandlingarna i första hand inriktas på att avsluta kriget, innan mer långsiktiga säkerhetsarrangemang behandlas.

Parallellt med kontakterna mellan Washington, Moskva och Kyiv har flera möten genomförts med europeiskt deltagande. Natos talesperson Allison Hart bekräftade att representanter för Nato, USA, Ukraina, Europeiska unionen och andra europeiska parter sammanträdde i Bryssel den 5 november.

Allison Hart uppgav att deltagarna arbetade med frågor som rör ett rättvist och varaktigt slut på kriget. Hon lämnade däremot inga närmare uppgifter om förhandlingarnas innehåll.

Ukrainas chefsförhandlare Rustem Umerov meddelade att mötena i Bryssel den 4–5 november också behandlade finansieringen av Ukrainas återuppbyggnad under 2027. Representanter för Världsbanken och den amerikanska kapitalförvaltaren BlackRock deltog tillsammans med företrädare för Ukraina och Västländerna.

Nya förhandlingar mellan Ryssland och Ukraina planeras i Abu Dhabi den 10–11 november 2026, med amerikansk medling. Donald Trump uppgav efter mötet med Kirill Dmitrijev att han inte hade träffat den ukrainska delegation som samtidigt befann sig i Vita huset.

Ukrainas utrikesministerium har beskrivit trepartssamtalen som möjliga förberedelser inför ett senare möte mellan ländernas ledare. Den ryska sidan har meddelat att Vladimir Medinskij ska leda Rysslands delegation.

Ett annat inslag i kontakterna mellan länderna gäller humanitära insatser. USA:s första dam Melania Trump meddelade att en tillfällig vapenvila i den ryskkontrollerade ukrainska staden Olesjky hade gällt mellan den 27 oktober och den 1 november. Under perioden kunde närmare 800 personer evakueras och humanitärt bistånd levereras.

Representanter för både Ryssland och Ukraina deltog den 5 november i ett möte i Vita huset om den humanitära insatsen.

Europeiska ledare har under tiden försökt få större inflytande över de fredsförhandlingar som leds av USA. I oktober genomförde Norges statsminister Jonas Gahr Støre och Finlands president Alexander Stubb ett telefonsamtal med Vladimir Putin efter ett brådskande medlingsförsök i Oslo. Kontakterna följde på ett kraftigt kritiskt utspel från Donald Trump mot Volodymyr Zelenskyj.

Samtalet med Vladimir Putin hade inte samordnats med övriga europeiska ledare. Bland dem som framförde kritik fanns Danmarks statsminister Mette Frederiksen och Sveriges statsminister Ulf Kristersson.

Vid ett europeiskt toppmöte nästa vecka ska stats- och regeringscheferna diskutera möjligheterna att samordna sina ståndpunkter i fredsprocessen.

En europeisk tjänsteman har beskrivit de pågående förhandlingarna som oorganiserade och präglade av återkommande förändringar. Tjänstemannen uppgav att något gemensamt dokument eller konkret avtalsutkast som parterna faktiskt förhandlar om ännu inte finns.