Trumps miljardaffärer väcker frågor om intressekonflikter

Donald Trumps omfattande privata affärer under tiden som USA:s president har väckt frågor om möjliga intressekonflikter. En Reuters/Ipsos-mätning från den 14–17 augusti 2026 visade att 63 procent av de tillfrågade ansåg att Donald Trump och hans familj på ett olämpligt sätt hade tjänat pengar på kryptoverksamhet sedan han återvände till presidentposten. Omkring hälften av de republikanska väljarna ansåg också att hans politiska beslut påverkades av privata affärsintressen.

Donald Trumps årliga finansiella redovisning visar att hans investeringskonton vid rapporteringstillfället var värda minst 858 miljoner dollar och omfattade investeringar i omkring 1 600 företag. Under 2025 genomförde Donald Trump fler än 21 000 aktieaffärer, med innehav i allt från McDonald's och Nike till OpenAI, Palantir och Nvidia. Under första halvåret 2026 uppgick hans aktiehandel till mer än tre miljarder kronor. En kartläggning från CBS News visar dessutom 2 346 köp och 1 296 försäljningar mellan den 6 januari och den 30 mars 2026, med ett redovisat sammanlagt transaktionsvärde på mellan 212 och 695 miljoner dollar.

Presidenter och kongressledamöter i USA behöver endast redovisa transaktionernas värde inom bestämda intervall, vilket gör de exakta beloppen svåra att fastställa. Den 13 augusti 2026 meddelade senator Elizabeth Warren och representanthusledamoten Robert Garcia att de hade skickat frågor till Donald Trump om hans investeringar. De pekade ut 30 konkreta transaktioner och begärde förklaringar till tidpunkterna för affärerna.

Nico Agosta, grundare av den partipolitiskt obundna organisationen Political Integrity Project, anser att problemet är att stora delar av Donald Trumps agerande är lagligt. Political Integrity Project grundades av Nico Agosta och Daniel Lobo-Lewis och följer ekonomiska intressen i amerikansk politik. Nico Agosta, som tidigare arbetade som politisk strateg, granskar bland annat politikers aktieinnehav och politiska donationer.

Nico Agosta anser att amerikansk lagstiftning inte bör bygga på förhoppningen att en president självmant undviker intressekonflikter. Han anser i stället att det behövs ett rättsligt ramverk som gör personer vid makten ansvariga för hur privata ekonomiska intressen hanteras.

Före Donald Trumps återkomst till presidentposten var den tidigare talmannen Nancy Pelosi ofta förknippad med debatten om folkvaldas aktiehandel. Donald Trump sade 2025 att Nancy Pelosi hade blivit rik genom insiderinformation tillsammans med sin make och att hon borde utredas. Nico Agosta uppger samtidigt att Donald Trump därefter har genomfört fler aktieaffärer, både sett till frekvens och volym, än Nancy Pelosi och hennes make gjort under det senaste decenniet.

Donald Trumps ekonomiska intressen omfattar även verksamheter med koppling till hans söner Eric Trump och Donald Trump Jr. Det amerikanska bolaget Kaz Resources fick i februari ett avtal om en ägarandel på 70 procent i en stor volframfyndighet i Kazakstan. Bolaget ägs genom ett investmentbolag där Eric Trump och Donald Trump Jr. har ekonomiska intressen.

Donald Trumps handelsminister Howard Lutnick hade inför avtalet bett Kazakstans president Kassym-Jomart Tokayev om hjälp i frågan. Kassym-Jomart Tokayev har nära band till Rysslands president Vladimir Putin. Trumpadministrationen godkände dessutom preliminära ansökningar om upp till 1,6 miljarder dollar i federal finansiering inför Kaz Resources planerade volframprojekt. Projektet väntas ta form under 2027 och Donald Trumps söner väntas kunna tjäna miljardbelopp på affären.

Eric Trump och Donald Trump Jr. är också involverade i kryptoföretaget World Liberty Financial. Nico Agosta pekar på att kryptobranschen samtidigt har finansierat MAGA Inc., den stora super-PAC som används för kampanjutgifter kopplade till Donald Trump. Han uppger också att World Liberty Financial har ökat kraftigt i värde och fått stora investeringar från Förenade arabemiraten.

Kungafamiljen i Förenade arabemiraten äger 49 procent av World Liberty Financial efter ett köp som genomfördes dagen innan Donald Trump svors in som president. Den 14 augusti 2026 godkände USA:s banktillsynsmyndighet Office of the Comptroller of the Currency en ansökan om att bilda World Liberty Trust Company, National Association, i Bay Harbor Islands i Florida.

Bland investerarna i World Liberty Financial finns även kryptoprofilerna Changpeng Zhao och Justin Sun, som båda har varit föremål för rättsliga processer i USA. Donald Trump benådade Binancegrundaren Changpeng Zhao den 21 oktober 2025. Changpeng Zhao hade dömts till fyra månaders fängelse och 50 miljoner dollar i böter efter att ha underlåtit att upprätthålla ett effektivt program mot penningtvätt.

Elizabeth Warren kritiserade benådningen och pekade på att Changpeng Zhao först hade erkänt sig skyldig i brottmålet, därefter stöttat ett av Donald Trumps kryptoprojekt och sedan begärt benådning. Justin Sun har också investerat stora belopp i World Liberty Financial. Den 5 mars 2026 meddelade USA:s finansinspektion SEC att myndigheten hade nått en föreslagen uppgörelse i målet mot Justin Sun och hans bolag. Om domstolen godkänner uppgörelsen ska återstående krav mot Justin Sun och flera av bolagen avskrivas med slutlig verkan.

Den exakta storleken på Donald Trumps förmögenhet är fortsatt oklar. En uppskattning från början av augusti angav att han under 2025 hade tjänat drygt 21 miljarder kronor, en nivå som saknar tidigare motsvarighet för en amerikansk president.