Trumps frånvaro vid kung Haralds begravning väcker frågor

AI-genererad illustration

Nyheter

Trumps frånvaro vid kung Haralds begravning väcker frågor

Av RedaktionenPublicerad: 10 sep 01:313 min

USA:s president Donald Trump deltog inte när kung Harald V begravdes i Oslo den 9 september. USA representerades i stället av Allison Hooker, Under Secretary of State for Political Affairs och en av de högsta tjänstemännen i det amerikanska utrikesdepartementet. En källa i Vita huset uppgav att USA har en mycket god relation med Norge och att Hooker skickades för att visa respekt för kung Harald.

Begravningsprocessionen lämnade slottet klockan 12.00 och gudstjänsten i Oslo domkyrka började klockan 13.00. Norges statsminister Jonas Gahr Støre gick i processionen tillsammans med bland andra Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, Sveriges statsminister Ulf Kristersson, Danmarks statsminister Mette Frederiksen och Finlands president Alexander Stubb. Kvällen före begravningen hade Volodymyr Zelenskyj och Jonas Gahr Støre träffats i Oslo för samtal om kriget mot Ryssland.

Hovexperten Ole-Jørgen Schulsrud-Hansen bedömde den amerikanska representationen som ovanligt låg och jämförde med kung Olavs begravning 1991, då USA:s dåvarande president George H.W. Bush skickade vicepresident Dan Quayle. USA-experten Eirik Bergesen sade att valet av representant i första hand kan bero på att Trump-administrationen haft ett pressat schema och därför prioriterat Norge och monarkin lägre.

Eirik Bergesen pekade samtidigt på en möjlig koppling till Donald Trumps tidigare intresse för Nobels fredspris. Bergesen bedömde att frånvaron kan tyda på att Trump inte längre räknar med att få priset och sade att en amerikansk närvaro på högre nivå annars hade kunnat användas för diplomatiska möten, bland annat med Volodymyr Zelenskyj och andra europeiska ledare. Bergesen beskrev därför frånvaron som en missad diplomatisk möjlighet.

Frågan om Nobels fredspris har tidigare varit en del av kontakterna mellan Norge och Donald Trump. Jonas Gahr Støre uppgav den 19 januari 2026 att han och Alexander Stubb hade kontaktat Trump för att motsätta sig amerikanska tullhot, efterlysa nedtrappning och föreslå ett gemensamt telefonsamtal. Støre uppgav också att han tydligt hade förklarat för Trump att fredspriset beslutas av den oberoende norska Nobelkommittén och inte av Norges regering.

Den norska Nobelkommittén består av fem ledamöter som utses av Stortinget. Kommittén tilldelade 2025 års fredspris till María Corina Machado. Efter att Machado senare överlämnade sin Nobelmedalj till Donald Trump klargjorde Nobelkommittén att själva fredspriset inte kan återkallas, överföras eller delas med någon annan.

Relationen mellan Norge och Trump-administrationen hade även tidigare under året präglats av politiska skiljelinjer. Norges statssekreterare Kristoffer Thoner meddelade den 21 januari att landet inte skulle ansluta sig till Trumps föreslagna Board of Peace eftersom förslaget väckte frågor som krävde fortsatt dialog med USA. Norge deltog därför inte heller vid undertecknandeceremonin i Davos.

Eirik Bergesen framhöll också skillnaden mellan Donald Trumps offentliga framtoning och den bild han gav av kung Harald som anspråkslös och nära befolkningen. Bergesen sade att Trump genom att närvara vid ceremonin hade kunnat ta del av talen om kungens relation till det norska folket.

Inför begravningen hade fler än 46 000 personer passerat kung Harald V:s bår i Slottskapellet. Det norska kungahuset har utlyst hovsorg till och med den 9 oktober 2026. Kort, teckningar och brev som lämnats till minne av kungen har samlats in av hovets personal för att bevaras i Norges nationalarkiv.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 95%
95%
5%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln använder ett sakligt och neutralt språk utan att journalisten gör egna värderingar eller spekulationer. Informationen återges tydligt med källhänvisningar, och hårda uttryck eller värderingar som förekommer tillskrivs tydligt källor (till exempel experter och politiker). Det finns inga egna förstärkningar, förminskningar eller emotionellt laddade ord från journalisten. Vissa bedömningar och tolkningar görs av experter som citeras, men detta påverkar inte poängen eftersom det tydligt framgår att det är deras åsikter. En viss viss laddning i beskrivningarna, till exempel ordet "missad diplomatisk möjlighet", är direkt tillskrivet en expert och bedöms därför inte som journalistens egen värdering. Sammantaget är språket mycket neutralt och oberoende, med bara en minimal avdragning då vissa formuleringar trots allt står utan tydlig källmarkering i samma stycke (t.ex. "USA representerades..."), men detta bedöms inte som laddat eller värderande. Därför ges ett högt oberoende-poäng, 95.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Mitten
30%
60%
10%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln framhäver institutionella och diplomatiska aspekter, med fokus på pragmatiska skäl och traditioner, utan att föra en tydligt vänster- eller högeragenda. Kritiken mot Trump är främst kopplad till en bristande diplomatisk prioritering, vilket speglar en pragmatisk och neutral inställning. Den positiva framställningen av norska politiker och experter, kombinerat med bristen på högerperspektiv, gör att artikeln lutar åt ett mittenperspektiv med viss vänsterinriktning men utan stark ideologisk polarisering.

Rubrik och framing:
Frånvaron av Donald Trump vid kung Harald V:s begravning och USA:s låga representation framställs som en viktig och problematisk fråga, där Trump-administrationen framstår som ansvarig för en missad diplomatisk möjlighet.

Språk och ton:
Språket presenterar Trump och hans administration i ett mer negativt ljus genom att lyfta fram bristande prioriteringar, medan Norge och andra ledare framstår som seriösa och respektfulla.

Källbalans:
Texten domineras av kommentarer från norska experter och politiker med kopplingar till etablerade institutioner, men saknar röster från Trump-sidan eller konservativa perspektiv, vilket ger en skev källbalans.

Utelämnanden och kontext:
Artikeln saknar perspektiv som förklarar Trumps agerande utifrån amerikanskt inrikespolitiskt sammanhang eller andra strategiska prioriteringar. Det saknas även input från amerikanska officiella representanter.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.