Trump stoppade uppgifter om planerat angrepp mot Iran

USA:s president Donald Trump ska ha avvisat Israels premiärminister Benjamin Netanyahus försök att få till stånd en gemensam militär attack mot Iran före det israeliska parlamentsvalet den 27 oktober. Uppgifterna kommer från israeliska och amerikanska källor som uttalat sig för amerikanska medier. Netanyahus kansli förnekar att premiärministern försökt få ett sådant angrepp godkänt.

En israelisk säkerhetskälla uppger att Netanyahu försökte övertyga Trump om att genomföra en gemensam operation före valet, men att den amerikanske presidenten inte gav sitt godkännande. I stället ska Trump och andra företrädare för den amerikanska administrationen ha uppmanat Israel att invänta förberedelserna för en större militär insats.

Israels premiärminister Benjamin Netanyahus kansli avvisade den 26 oktober uppgifterna om försöken att få amerikanskt stöd för ett angrepp. Kansliet betecknade rapporteringen som falska nyheter.

Även Israels försvarsminister Israel Katz tillbakavisade den 26 oktober uppgifterna om en förestående israelisk attack. Katz förklarade att Israel inte planerade att inleda något angrepp mot Iran före parlamentsvalet. Han förnekade samtidigt att det skulle finnas motsättningar mellan landets politiska och militära ledning och betonade att Israel skulle besvara ett eventuellt iranskt angrepp.

Enligt uppgifter från israeliska säkerhetskällor ska Israels arméchef Eyal Zamir ha varnat den amerikanske generalen Dan Caine för att en militär operation före valet riskerade att påverka valprocessen och medföra att omröstningen behövde skjutas upp.

Netanyahu uppges därefter ha accepterat att avvakta. En bidragande orsak ska vara Israels behov av amerikanskt stöd till luftförsvaret om Iran genomför ett motangrepp.

Amerikanska tjänstemän bedömer samtidigt att Trump kan komma att besluta om militära insatser mot Iran före utgången av 2026, sannolikt efter det amerikanska mellanårsvalet. Amerikanska styrkor i Mellanöstern uppges ha tillräcklig kapacitet för att genomföra omfattande attacker inom 96 timmar efter en presidentorder.

Något beslut om att genomföra ett nytt angrepp har dock inte offentliggjorts.

USA:s försvarsdepartement har kommenterat rapporteringen genom att framhålla att departementets uppgift är att utarbeta och genomföra militära handlingsalternativ på presidentens order. Uttalandet utgjorde ingen bekräftelse på att Donald Trump redan fattat beslut om en attack.

Den 21 oktober uppgav USA:s centralkommando CENTCOM:s talesperson Tim Hawkins att amerikansk militär regelbundet flyttar personal och materiel inom Mellanöstern för att upprätthålla sin beredskap. Hawkins förklarade också att enskilda militära förflyttningar inte kommenteras av operativa säkerhetsskäl.

Trots uppgifterna om att Trump avvisat ett angrepp före valet uttryckte den amerikanske presidenten den 25 oktober på nytt sitt stöd för Netanyahu. Trump framhöll att de båda ledarna behövde fortsätta arbetet mot Iran. Uttalandet kom efter att Netanyahu publicerat en AI-genererad bild som föreställde en iransk kärnvapenexplosion över Tel Aviv.

Rapporteringen om de påstådda attackplanerna har samtidigt väckt reaktioner inom den israeliska oppositionen.

Oppositionsledaren Gadi Eisenkot uppmanade den 26 oktober Netanyahu att inte låta personliga politiska intressen väga tyngre än Israels säkerhet. Kritiken framfördes efter uppgifterna om en möjlig militär upptrappning mot Iran inför valet.

Avigdor Lieberman, ledare för partiet Yisrael Beytenu, har dessutom begärt att Israels justitiekansler inleder en brottsutredning. I ett brev framförde Lieberman att misstankarna om att Netanyahu försökt dra in Israel i ett krig omedelbart före valet borde granskas som möjligt landsförräderi.

Iran har också kommenterat både det israeliska valet och uppgifterna om nya militära angrepp.

Vid en presskonferens i Teheran den 26 oktober förklarade Irans utrikesdepartements talesperson Esmaeil Baghaei att valresultatet inte skulle förändra landets hållning gentemot Israel. Baghaei framhöll att den iranska regeringen inte såg någon avgörande skillnad mellan de israeliska politiska ledare som konkurrerar om regeringsmakten.

Esmaeil Baghaei betonade vid samma presskonferens att Irans väpnade styrkor var beredda att försvara landets territorium mot militära angrepp.

Synen på Iran är samtidigt en central konfliktfråga mellan Benjamin Netanyahu och Gadi Eisenkot i den israeliska valrörelsen.

Netanyahu förespråkar att den iranska regimen i Teheran störtas. Eisenkot, som tidigare varit Israels arméchef, anser däremot att målsättningen bör begränsas till att stoppa Irans kärnvapenprogram. Han utesluter inte militära åtgärder för att uppnå detta, men bedömer ett regimskifte som orealistiskt och vill se större diplomatiska ansträngningar.

Parlamentsvalet tisdagen den 27 oktober är det första i Israel sedan Hamas terrorattack mot landet den 7 oktober 2023.

De senaste opinionsundersökningarna visar ett försprång för Eisenkot. Samtidigt pekar mätningarna på svårigheter att bilda regering efter valet, eftersom inget av de två politiska blocken ser ut att kunna samla de 61 mandat som krävs för egen majoritet i Knesset.

Israels centrala valkommitté har fastställt att resultatet från valet till det 26:e Knesset ska offentliggöras den 4 november 2026. Enligt valmyndighetens tidsplan är den 18 november sista dagen för att överklaga valresultatet till Jerusalems distriktsdomstol.