Trump pressas av tre vägar efter Iran-kriget

USA-president Donald Trump står inför tre möjliga vägar i konflikten med Iran: ett nytt avtal, en militär upptrappning eller ett fortsatt instabilt dödläge. Den tidigare amerikanske Mellanösternförhandlaren Aaron David Miller beskriver alternativen som dåliga och bedömer att Trump kan ha kommit fram till att kriget inte kan fortsätta utan slut. Konflikten har nu pågått i nästan ett halvår, trots att Trump tidigare uppgav att den skulle vara över efter ett par veckor.

Donald Trump uppgav den 9 augusti att USA medvetet har sänkt sin militära profil gentemot Iran och i stället fortsätter att använda ekonomiskt tryck. Beskedet innebär en nedtrappning jämfört med de omfattande nya anfall som presidenten övervägde drygt en vecka tidigare. Trump hade då beskrivit den planerade offensiven som den största sedan andra världskriget, men attackerna avbröts senare.

Samtidigt pågår diplomatiska kontakter om Hormuzsundet. Omans utrikesministerium uppgav att Omans utrikesminister Sayyid Badr Albusaidi och Irans utrikesminister Abbas Araghchi ledde samtal i Muscat den 11 juli om säkerhet och fri sjöfart genom sundet. Iran förhandlar också med Oman om ett nytt avtal och har enligt uppgifter ställt omkring ett dussin krav på USA. Bland kraven finns ett permanent slut på kriget, att blockaden i Hormuzsundet hävs, att amerikanska sanktioner mot Iran dras tillbaka och att amerikanska örlogsfartyg i framtiden förbjuds att passera sundet.

Vita huset skickade den 18 juni texten till ett interimistiskt avtal mellan USA och Iran till kongressen. Där angavs att USA inom 30 dagar skulle häva flottblockaden mot iranska hamnar. Iran skulle i sin tur tillåta fri kommersiell trafik genom Hormuzsundet i 60 dagar, samtidigt som parterna under samma period skulle försöka nå ett slutligt avtal. FN:s generalsekreterare António Guterres uppmanade den 13 juli Iran och USA att skyndsamt återuppta förhandlingarna och lösa de kvarstående tvisterna diplomatiskt.

Dag Henrik Tuastad, professor i Mellanösternstudier vid Oslo universitet, bedömer att flera av de mål som Donald Trump satte upp i början av kriget har blivit svåra att nå. Bland dessa finns ett kärnenergiavtal och ett stopp för Irans produktion av ballistiska robotar. Enligt Dag Henrik Tuastad har USA:s krav minskat och fokus ligger nu på att få Hormuzsundet öppnat.

Dag Henrik Tuastad anser att kriget strider mot internationell rätt och beskriver det som ett fullständigt misslyckande. Enligt honom har konflikten bidragit till en global ekonomisk kris, försvagat USA:s auktoritet internationellt och stärkt hårdföra krafter i Iran. Han bedömer också att nya attacker mot iransk infrastruktur och civila inte nödvändigtvis skulle få Irans ledning att ändra kurs. Enligt Dag Henrik Tuastad kan en sådan utveckling i stället stärka extremism på bekostnad av mer måttfulla krafter i landet.

Internationella energiorganet IEA uppgav i juni att konflikten och den kraftigt minskade trafiken genom Hormuzsundet hade orsakat den största störningen i oljeförsörjningen som organisationen registrerat. De samlade produktionsförlusterna i Mellanöstern hade passerat 1,3 miljarder fat. Flödet genom sundet hade samtidigt minskat från omkring 20 miljoner fat per dag före kriget till i genomsnitt 2,7 miljoner fat per dag under perioden mars till maj.

USA:s Energy Information Administration uppgav den 31 juli att Kinas import av råolja sjönk till 8,1 miljoner fat per dag under andra kvartalet 2026, vilket var 32 procent mindre än kvartalet före. Myndigheten kopplade nedgången till högre oljepriser efter störningarna i trafiken genom Hormuzsundet.