Trump motsatte sig inte brittiska bosättarsanktioner

AI-genererad illustration

Nyheter

Trump motsatte sig inte brittiska bosättarsanktioner

Av Malin NilssonPublicerad: 9 sep 10:512 min

USA:s president Donald Trump försökte inte stoppa Storbritanniens beslut om handelssanktioner mot israeliska bosättningar på Västbanken. Premiärminister Andy Burnham ska ha informerat Donald Trump om planen på måndagskvällen, dagen innan de brittiska åtgärderna presenterades. Donald Trump motsatte sig varken beslutet eller försökte få Andy Burnham att ändra ståndpunkt.

Amerikanska tjänstemän uppges samtidigt ha förmedlat att de delar Storbritanniens oro över Israels politik på Västbanken. USA:s utrikesminister Marco Rubio fördömde inte heller de brittiska sanktionerna när han fick frågor om dem på tisdagen. Marco Rubio sade att varken han eller Donald Trump hade kommenterat åtgärderna.

Marco Rubio klargjorde samtidigt den 8 september att USA inte kommer att införa motsvarande handelssanktioner mot israeliska bosättningar. Han sade också att Washington inte vill se åtgärder som ökar instabiliteten på Västbanken. Vita huset meddelade dessutom att USA:s ambassadör i Israel Mike Huckabee kritik mot de brittiska sanktionerna inte hade samordnats med vare sig Vita huset eller USA:s utrikesdepartement.

Storbritanniens utrikesminister Ed Miliband meddelade att åtgärderna ska riktas mot bosättningar och bosättningsexpansion, inte mot Israel som land. Den brittiska regeringens formella hållning är enligt Ed Miliband att Israels ockupation av Västbanken är olaglig. Handelsförbudet väntas enligt den brittiska regeringen börja gälla inom sex till nio månader och ska omfatta varor från bosättningarna, men inte israeliska produkter generellt.

De brittiska åtgärderna ska även omfatta företag och personer som tillhandahåller bland annat bygg-, finansierings- och fastighetstjänster kopplade till bosättningsexpansion. Ed Miliband meddelade också att annonsering i Storbritannien av fastigheter i bosättningarna ska förbjudas. Det brittiska utrikesdepartementet uppgav samtidigt att ytterligare fem personer sanktionerats för att ha anstiftat eller genomfört våldsamma angrepp mot palestinier. Storbritannien har därmed sanktionerat sammanlagt 38 personer med koppling till bosättarverksamhet.

Elva länder, däribland Sverige, har anslutit sig till det brittiska initiativet. Frankrikes, Storbritanniens och de övriga deltagande ländernas åtgärder ska genomföras genom respektive lands nationella regler efter att EU:s 27 medlemsländer inte kunnat enas om gemensamma åtgärder.

Israel har svarat med flera motåtgärder. Israels utrikesminister Gideon Sa’ar meddelade att Storbritanniens konsulat i östra Jerusalem ska stängas, att brittiska representanter utesluts från den USA-ledda samordningsmissionen för Gaza och att brittisk utbildning av den palestinska myndighetens säkerhetsstyrkor stoppas. Den israeliska regeringen har även meddelat inreseförbud för tolv brittiska personer.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 92%
92%
8%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln använder ett sakligt och neutralt språk utan att journalisten tillför egna värderingar, spekulationer eller slutsatser. Formuleringar som "ska ha informerat", "uppges", "sade", "meddelade" och liknande tydliggör att uppgifter kommer från källor och inte är journalistens egna åsikter. Artikeln innehåller hårda eller laddade uttryck som "olaglig ockupation", "motåtgärder" och liknande, men dessa återges som citerade eller rapporterade från källor, vilket inte påverkar poängen negativt. Ingen överdrift, förstärkning eller emotionellt språk från journalisten framkommer. Sammantaget är texten mycket neutral och oberoende i språkbehandlingen.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Vänster
60%
35%
5%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln gynnar vänstersidan främst genom att framställa de brittiska sanktionerna mot bosättningar som legitima och rättvisa åtgärder mot en olaglig ockupation, vilket ligger i linje med en vänsterinriktad kritik mot ekonomiska och territoriella maktstrukturer samt stöd för internationella åtgärder för jämlikhet och rättvisa. USA:s neutrala hållning och Israels motåtgärder ger ett intryck av balans men artikeln saknar högerns perspektiv om säkerhet och nationellt självbestämmande, varför vänster påverkan dominerar. Mitten får ett visst utrymme via fakta och institutionella aktörer medan högerns röster i konflikten negligeras nästan helt.

Rubrik och framing:
Artikeln skapar en verklighetsbild där Storbritanniens sanktioner mot israeliska bosättningar presenteras som legitima och nödvändiga åtgärder mot olaglig ockupation. USA:s brist på stöd till bosättarsanktionerna framställs neutralt och Israel framstår som motpart med repressiva motåtgärder.

Språk och ton:
Artikeln har en neutral ton utan starka värdeladdade ord. Språket är faktabaserat och sakligt, utan att framhäva någon aktör särskilt positivt eller negativt.

Källbalans:
Flera officiella källor från både britter, amerikaner och israeler citeras, liksom internationellt deltagande länder. Motparten Israel ges utrymme för att presentera sina motåtgärder, men palestinska röster eller kritik från högerinriktade aktörer är avsaknad.

Utelämnanden och kontext:
Artikeln saknar perspektiv från palestinier, kritiker av bosättarsanktioner eller högerorienterade amerikanska röster som kunde ge en annan bild av konfliktens komplexitet. Ingen diskussion om Israels säkerhetssynpunkter eller bredare geopolitisk kontext finns med.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.