
AI-genererad illustration
Pourmokhtari kritiserar kontorskrav som slår mot kvinnor
Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) kritiserar företag som begränsar möjligheten till distansarbete. Hon anser att krav på omfattande kontorsnärvaro särskilt försvårar för kvinnor som både gör karriär och tar ett stort ansvar för familjelivet. Enligt Romina Pourmokhtari behöver synen förändras på att den som tillbringar längst tid på arbetsplatsen automatiskt betraktas som mer ambitiös än den som exempelvis behöver hämta barn på förskolan.
Debatten har aktualiserats efter att bland andra Scania och Volvo Cars skärpt sina regler för tjänstemän. Akademikerföreningen på Scania uppgav att en ny huvudregel började gälla den 10 augusti 2026 och innebär arbete på kontoret fem dagar i veckan för omkring 8 000 tjänstemän i Sverige. Tidigare hade de flesta möjlighet att arbeta på distans minst två dagar i veckan och inom IT hade kravet på fysisk närvaro varit ännu lägre. Akademikerföreningen på Scania representerar över 4 000 medlemmar. Scanias vd Christian Levin har sagt att företagets utgångspunkt är att arbetet ska utföras på arbetsplatsen.
Även Volvo Cars har ökat kraven på fysisk närvaro. Volvo Cars uppgav att bolaget registrerar kontorsnärvaron digitalt och motiverade förändringen med att mer arbete på plats ska stärka samarbete och innovation. Akademikerföreningen på Volvo Cars har motsatt sig kontrollen och framhållit att närvaro i första hand bör hanteras som en ledarskapsfråga. Skärpta närvarokrav hos storbolag har också mött kritik från anställda och fackliga organisationer, som har varnat för högre stress och för att personal kan välja att lämna sina anställningar.
Romina Pourmokhtari har efter sin föräldraledighet återkommande tagit upp jämställdhet och det hon beskriver som livspusselfeminism. Hon anser att arbetsgivare riskerar att utforma arbetslivet efter förutsättningar som inte gäller för alla familjer. Enligt Romina Pourmokhtari bör företagsledare som själva kunnat bygga karriär medan någon annan tagit ett större ansvar i hemmet vara försiktiga med att kräva samma upplägg av andra.
Som stöd för resonemanget hänvisar Romina Pourmokhtari till skillnader mellan mäns och kvinnors uttag av föräldraledighet under karriären. Stiftelsen Allbright redovisade i rapporten Chefspappor 2026 att manliga vd:ar i privat sektor i genomsnitt tar ut omkring 62 föräldraledighetsdagar, medan kvinnliga vd:ar tar ut cirka 210 dagar. Av de manliga vd:arna tog 23 procent ut färre än fem dagar.
Allbright uppgav samtidigt att männens uttag minskar i takt med högre positioner. Män i högkvalificerade yrken tog i materialet ut 133 dagar, chefer 92 dagar och vd:ar omkring 63 dagar. Någon motsvarande utveckling syntes inte bland kvinnorna. Kvinnliga chefer tog ut 243 dagar och kvinnliga vd:ar 210 dagar. Av de tillfrågade cheferna angav 30 procent oro för den fortsatta karriären som ett hinder för föräldraledighet, medan 51 procent pekade på organisatoriskt ansvar, bland annat svårigheter att ha en tydlig ersättare.
Försäkringskassan uppgav att den största skillnaden mellan kvinnors och mäns sammanlagda uttag av föräldrapenning uppstår under barnets två första levnadsår, då kvinnor använder en större andel av dagarna. Efter att barnet fyllt två år tar kvinnor och män ut ungefär lika många dagar. TCO redovisade att kvinnor stod för 68,5 procent av dagarna med föräldrapenning under 2025, medan män stod för knappt en tredjedel.
Skillnader finns även i arbetstid. SCB uppgav att omkring 37 procent av kvinnor med minst tre barn arbetade deltid 2024 när det yngsta barnet var ett till två år. Bland män i samma familjesituation gällde det något mer än var tionde. Jämställdhetsmyndigheten redovisade med statistik från SCB att 12,1 procent av deltidsarbetande kvinnor under 2025 angav vård av barn som orsak till deltidsarbetet, jämfört med 6,0 procent av männen.
Romina Pourmokhtari anser att minskad flexibilitet i arbetslivet ökar pressen på mammor som redan tar ett stort ansvar hemma och att vissa befinner sig nära utbrändhet. Enligt Romina Pourmokhtari drabbar en arbetskultur där lång fysisk närvaro kopplas till ambition i regel kvinnor hårdare.
Källor
Analys
Förklaring:
Artikeln är övervägande sakligt och neutralt skriven med ett tydligt återgivande av källors uttalanden, statistik och fakta. Kritiken från Romina Pourmokhtari är klart markerad som hennes egen åsikt och återges utan egna värderingar från journalisten. Likaså redovisas Scania och Volvo Cars utsagor och åsikter från fackliga organisationer utan förstärkningar eller spekulationer. Statistik från flera myndigheter och organisationer presenteras på ett neutralt sätt. Journalisten använder inte laddade ord i egen text utan låter källorna uttrycka sådana ord och värderingar, vilket inte påverkar oberoendet negativt. Några mindre värderande ord förekommer (t.ex. "det hon beskriver som livspusselfeminism"), men detta är en återgivning av hennes egna ord och påverkar inte poängen. Därför bedöms artikeln som mycket neutral och oberoende i sin språkbehandling.
Förklaring:
Artikeln gynnar främst vänstersidan eftersom den framhäver kvinnors utsatthet inom arbetslivet, betonar behovet av sociala skydd och flexibilitet, samt kritiserar företags krävande regler som ur ett jämställdhetsperspektiv anses orättvisa. Den stödjer statens och fackets roll i att skapa bättre förutsättningar och lyfter strukturella jämställdhetsproblem, vilket är typiska teman för vänsterideologin.
Rubrik och framing:
En verklighetsbild skapas där strikt kontorsnärvaro ses som ett hinder för kvinnors karriär och familjeliv. Kvinnor framställs som offer för företags krävande regler, medan Romina Pourmokhtari och vissa fackliga röster framstår som förespråkare för mer flexibla och jämställda arbetsvillkor.
Språk och ton:
Artikeln använder ord och beskrivningar som betonar kvinnors utsatthet och behovet av stöd, såsom 'försvårar', 'stort ansvar', 'pressen på mammor' och 'nära utbrändhet'. Detta stärker bilden av kvinnor som en utsatt grupp och företags striktare kontorskrav som problematiska.
Källbalans:
Företrädare från arbetsgivare (Scania och Volvo Cars) får viss yta, men kritiken och perspektiv från minister Pourmokhtari, akademikerföreningen och fackliga organisationer som hänvisar till jämställdhet och arbetslivsflexibilitet får mer utrymme. Perspektiv från arbetsgivare ges mindre vikt och saknar något motargument utöver en generell motivering om samarbete och innovation.
Utelämnanden och kontext:
Artikeln saknar ett mer utförligt arbetsgivarperspektiv eller argument för varför strikt kontorsnärvaro kan vara nödvändig ur företags- eller produktionssynpunkt. Det finns heller inget perspektiv på manliga arbetstagare eller familjebildens utveckling i relation till arbetsplatskraven, vilket skulle kunna nyansera bilden.
Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.
Senaste nyheter
Fyrhjulingsolycka förlamade Mathilda Mickelsson från bröstet
Mathilda Mickelsson, 34, vårdas sedan över en månad på Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm efter en...

Tonvis med avfall blockerar kanal efter monsunregn
Ett omfattande röjningsarbete pågår i Baclaran i Parañaque City utanför Manila sedan stora mängder avfall...

Centerpartiet skärper rättspolitiken med nationell polisgaranti
Centerpartiet vill införa en nationell polisgaranti som ska säkerställa polisiär närvaro i samtliga svenska kommuner....

Polisen kopplar Pokémonkort till penningtvätt och stölder
Polisen i region Väst ser tecken på att värdefulla Pokémonkort används av kriminella för att...
