Tretton åtalas för miljonbedrägerier med läkemedel

Tretton personer, däribland läkare, apotekare och sjuksköterskor, åtalas måndagen den 2 november 2026 för misstänkta bedrägerier med läkemedel. Brottsmisstankarna gäller mångmiljonbelopp som ska ha betalats ut av svenska regioner. De åtalade misstänks för grovt bedrägeri och bedrägeri.

Utredningen gäller försäljning av så kallade licensläkemedel, där prissättningen skiljer sig från den för vanliga receptbelagda läkemedel. Enligt misstankarna har läkemedel skrivits ut av vårdgivare och därefter expedierats genom apotek som begärt betydligt högre ersättning än vad preparaten kostat att köpa in.

Ett av läkemedlen i utredningen är Myobloc, ett preparat med botulinumtoxin typ B som har likheter med botox. En förpackning som normalt kostar några tusen kronor ska i ett fall ha fakturerats för mer än 44 000 kronor. Skillnaden mellan inköpskostnaden och det begärda priset ligger till grund för delar av brottsmisstankarna.

Region Stockholm hör till de regioner som misstänks ha drabbats ekonomiskt. Även Uppsala, Skåne, Västmanland och Dalarna finns bland de berörda. Därutöver har Gävleborg, Sörmland, Värmland, Västernorrland och Västra Götaland pekats ut i rapporteringen om ärendet. Misstankarna omfattar därmed flera delar av landet.

Flera av de personer som omfattas av utredningen har förnekat brott.

Redan den 24 februari 2026 meddelade Region Stockholm att utbetalningar på sammanlagt 25 miljoner kronor hade stoppats till ett apotek i centrala Stockholm. En granskning inom regionen hade visat att apoteket sedan sommaren 2025 fakturerat stora belopp för licensläkemedel trots att förskrivningarna bedömts sakna medicinsk grund.

Region Stockholms samordnare mot välfärdsbrott, Johanna Mattsson, uppgav att regionen hade vänt sig till rättsvårdande myndigheter sedan de misstänkta oegentligheterna upptäckts. Uppgifter lämnades också till Läkemedelsverket och Inspektionen för vård och omsorg.

Utredningen växte under våren. Den 5 mars rapporterade Sveriges Radio P4 Stockholm att ytterligare fyra personer misstänktes för brott, vilket då innebar sammanlagt tio misstänkta. Samtidigt framkom uppgifter om att flera regioner försökt stoppa utbetalningar på omkring 35 miljoner kronor till apoteket.

Läkemedelsverket genomförde också oanmälda inspektioner av verksamheter med koppling till ärendet. Den 19 mars meddelade myndighetens enhetschef Annika Babra att två apotek hade stängts med omedelbar verkan. Det ena låg i centrala Stockholm och det andra i södra Stockholms län.

Vid kontrollerna hade Läkemedelsverket upptäckt förhållanden som bedömdes kunna medföra risker för patientsäkerheten. Den 10 april återkallade myndigheten dessutom tillståndet för City Apotek Stockholm AB att bedriva öppenvårdsapotek på Sveavägen i Stockholm. Beslutet bekräftades av Läkemedelsverkets gruppchef Birgitta Sahlin Johansson.

Det berörda apoteksbolaget hade dessförinnan fått ekonomiska problem. Handlingar från Stockholms tingsrätt, som redovisats av Dagens Handel, visade att bolagets firmatecknare lämnade in en konkursansökan den 18 mars. I handlingarna angavs att bolaget var på obestånd. Den 25 mars hade ansökan ännu inte godkänts eftersom en underskrift i original saknades.

Även Integritetsskyddsmyndigheten inledde en granskning av ett apotek som förekommer i härvan. Myndighetens utredning gällde hur personuppgifter hade använts vid telefonsamtal och sms till patienter som inte tidigare varit kunder hos apoteket.

Under våren aktualiserades samtidigt reglerna för prissättning av licensläkemedel. Den 11 maj publicerade Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, ett förtydligande om hur apotek ska beräkna sina priser.

Myndigheten klargjorde att apotekens inköpspris ska baseras på importörens faktiska kostnader för att ta hem läkemedlet, med ett påslag för rimlig vinst. Försäljningspriset ska sedan fastställas med hjälp av den reglerade handelsmarginalen.

TLV:s enhetschef Therese Gennevall framhöll att förtydligandet skulle ge en mer korrekt tillämpning av reglerna för läkemedelsförmåner. Myndigheten uppgav också att ytterligare kontrollåtgärder undersöktes, bland annat möjliga ändringar i regelverket.

Licensläkemedel är preparat som inte är godkända för försäljning i Sverige men som under särskilda förutsättningar får lämnas ut efter en beviljad licensansökan. Det handlar ofta om läkemedel som inte finns i apotekens ordinarie sortiment.

Licens kan inte beviljas för läkemedel som redan är godkända i Sverige eller som tillverkats på ett svenskt apotek. Preparaten är alltid receptbelagda och kräver ett recept eller en rekvisition innan de får lämnas ut.

Varje licens avser en bestämd produkt. Apoteket får inte byta ut den mot ett annat läkemedel, och Läkemedelsverket gör ingen bedömning av utbytbarhet inom licenssystemet. För dessa läkemedel saknas dessutom svensk märkning, svensk bipacksedel och svensk produktresumé.

Läkemedelsverket har normalt inte uppgifter om vilka licensläkemedel som finns tillgängliga. Patienter och vårdgivare hänvisas därför till apoteken för information om tillgången.

Region Halland anger i sina riktlinjer att receptförskrivna licensläkemedel som huvudregel ingår i läkemedelsförmånerna, oavsett pris, så länge TLV inte har beslutat något annat. Patientens egenavgift kan samtidigt vara hög innan gränsen för högkostnadsskyddet har uppnåtts.

I en kartläggning har TLV konstaterat att samma licensläkemedel kan säljas för olika belopp beroende på vilken partihandlare och vilket apotek som anlitas. Myndigheten har även fått information från Region Stockholm om partihandlare som tagit ut höga priser och därefter lämnat rabatter vid sidan av till de apotek som köpt läkemedlen.

De sammanlagda svenska kostnaderna för licensläkemedel ökade enligt TLV från drygt 235 miljoner kronor till 484 miljoner kronor under en tioårsperiod fram till 2023. Beloppen gäller hela läkemedelskategorin och inte de misstänkta bedrägerierna i den aktuella utredningen.

Läkemedelsverket tar ut 235 kronor för varje licensansökan som kommer in. TLV har förtydligat att den avgiften inte får läggas till apotekens inköpspris när försäljningspriset beräknas.

Under 2026 beslutade TLV även om en sanktionsavgift på 23 000 kronor för ett apotek i Rinkeby efter överträdelser av reglerna om generiskt läkemedelsutbyte. Svensk Farmaci har identifierat apoteksägaren som en person med anknytning till den större apoteksutredningen. Sanktionsbeslutet avsåg separata regelöverträdelser och inte de bedrägerier som omfattas av åtalet den 2 november.

Åtalet mot de tretton personerna följer på den granskning och brottsutredning som pågått under året. Misstankarna gäller att prissättningen av licensläkemedel utnyttjats för att begära ut mångmiljonbelopp från regionerna. Flera av de åtalade bestrider brottsmisstankarna.