Tre undervattensdrönare testas för militär spaning i Östersjön

AI-genererad illustration

Lokalt Öst

Tre undervattensdrönare testas för militär spaning i Östersjön

Av Redaktionen•Publicerad: 9 nov 13:40•4 min

Försvarets materielverk (FMV) genomför försök med tre obemannade undervattensfarkoster utanför Gotland. Myndigheten undersöker om tekniken kan användas för spaning i Östersjön, där grunda vatten och särskilda ljudförhållanden ställer krav på utrustningen.

Farkosterna, som kallas gliders, är utrustade med undervattensmikrofoner för att registrera ljud och upptäcka föremål som rör sig i vattnet. Elin Nolander, ingenjör vid FMV, uppger att myndigheten redan har god överblick över verksamheten på vattenytan och nu vill undersöka hur undervattenssystemen fungerar under svenska förhållanden.

Enligt uppgifter som Sveriges Radio publicerade den 9 november 2026 kan tekniken även användas för att upptäcka och positionsbestämma farkoster som befinner sig på vattenytan. Elin Nolander beskriver detta som ytterligare ett möjligt användningsområde för de system som prövas vid Gotland.

De tre undervattensfarkosterna har olika utformning. Två är mindre modeller, medan den tredje är större och har en utdragen del med flera mikrofoner. Den större farkostens utrustning är avsedd att göra det möjligt att upptäcka ljud på längre avstånd.

Systemen navigerar längs rutter som bestämts i förväg. Med jämna mellanrum återvänder de till vattenytan för att kommunicera och överföra information om sina observationer.

Under försöken ska drönarna försöka lokalisera en annan undervattensfarkost som förs in i testområdet. Enligt Elin Nolander är uppgiften att undersöka om de tre systemen kan upptäcka det särskilt utvalda målet.

Ljudförhållandena under vatten är också ett område som Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) arbetar med. Myndighetens forskning inom undervattensakustik omfattar hur ljud sprider sig under Östersjöns komplicerade förhållanden. Arbetet bedrivs genom både datormodeller och omfattande experiment till havs och har betydelse för bedömningen av den typ av undervattensmikrofoner som används i försöken.

FMV undersöker dessutom farkosternas uthållighet. Bland de frågor som ska besvaras finns hur länge batterierna räcker och hur systemen fungerar i den aktuella vattenmiljön.

Myndigheten bedömer att obemannade undervattensfarkoster på längre sikt skulle kunna användas som ett komplement till övervakning från fartyg och ubåtar. Något beslut om att införa de testade systemen inom Försvarsmakten finns ännu inte. Elin Nolander framhåller att tekniken först måste utvärderas innan ett sådant användningsområde kan bli aktuellt.

Parallellt pågår andra svenska projekt med autonoma marina system. Den 16 oktober 2026 meddelade FMV att en större obemannad undervattensfarkost, LUUV, hade sjösatts inom ett utvecklingsarbete tillsammans med Saab och Försvarsmakten.

Projektledaren Martin Nyqvist uppgav då att arbetet skulle fortsätta med ytterligare försök och utvärdering i relevant miljö. Saab meddelade samma dag att den första utvecklingsfasen hade avslutats efter genomförda sjötester. Enligt företaget väntas nästa fas omfatta mer avancerade funktioner samt vidareutveckling av sensorer, programvara och autonom styrning. LUUV är ett separat projekt från försöken med de tre gliderfarkosterna vid Gotland.

Även övervakningen på vattenytan utvecklas. FMV meddelade den 22 oktober att myndigheten hade tecknat avtal med det amerikanska företaget Saildrone om fyra obemannade segelfarkoster för sjöövervakning. Projektledaren Johan Wahren förklarade att Försvarsmakten köper insamlade övervakningsuppgifter som en tjänst, utan att själv köpa farkosterna.

Försvarsmakten uppgav den 23 oktober att omkring 4 500 fartyg trafikerar Östersjön varje dygn. Att övervaka denna trafik är en central uppgift för marinen. Enligt myndigheten har de fyra nya obemannade ytfarkosterna deltagit i övervakningsarbetet sedan oktober 2026.

Östersjön rymmer både omfattande handelstrafik och viktig undervattensinfrastruktur i form av energi- och kommunikationsförbindelser. Övervakning av havsområdet ingår även i ett bredare samarbete mellan Natoländer.

Den 12 februari 2026 meddelade Nato att Sverige, Danmark, Estland, Finland, Tyskland, Lettland, Litauen och Polen hade enats om att samarbeta för att snabbare anskaffa ny teknik för marina operationer. Samarbetet inom Task Force X-Baltic omfattar bland annat övervakningssystem och skydd av kritisk undervattensinfrastruktur.

Natos Allied Command Transformation har också redovisat försök med fler än 70 obemannade system under en tre veckor lång period i Östersjön i juni 2025. Systemen användes i luften, på vattenytan och under vatten för bland annat spaning, bevakning av strategiska passager och övervakning av undervattensinfrastruktur. Sverige deltog tillsammans med sju andra Natoländer.

För de tre gliderfarkoster som nu undersöks vid Gotland återstår att fastställa hur väl tekniken fungerar i praktiken. FMV ska utvärdera både förmågan att upptäcka mål och systemens driftstid innan det kan avgöras om de är aktuella för användning inom Försvarsmakten.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 94%
94%
6%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln är övervägande saklig och neutral i språket. Den förlitar sig på uppgifter och uttalanden från källor (FMV, FOI, Saab, Saildrone, Nato) och markerar detta genom tydlig källhänvisning som gäller även efterföljande meningar, utan att journalisten själv tillskriver värderingar eller slutsatser. Det finns få egna tolkningar eller emotionella uttryck från journalisten; påståenden som kan komma från källorna återges med tydliga attribueringar som 'uppgav', 'enligt uppgifter', 'uppges' osv. Texten beskriver försöken kronologiskt och sammanhanget mellan olika projekt utan att förstärka eller förminska händelser eller aktörer. Ingen laddad retorik eller försöka styra läsarens känslor märks. Slutligen följer artikeln ett försiktigt och försök att vara nyanserad när den beskriver framtida möjligheter och pågående utvärderingar.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Höger
15%
30%
55%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln betonar säkerhet, övervakning och samarbete med NATO samt användning av marknadsorienterade lösningar (köp av tjänster från privata företag) snarare än sociala omfördelningar eller offentliga alternativ. Den framhäver tekniska lösningar och stark statlig försvarskapacitet i kombination med privat sektor, vilket främjar högerorienterade värderingar kring lag och ordning, säkerhet och marknadslösningar.

Rubrik och framing:
Framing kring försvars- och underrättelseteknik: test av undervattensfarkoster i Östersjön för nationell säkerhet och övervakning.

Språk och ton:
Teknisk och neutral ton med positiv bild av myndigheter och försvarsindustri.

Källbalans:
Myndigheter och försvarsindustri dominerar källorna; få kritiska röster eller civila perspektiv.

Utelämnanden och kontext:
Begränsad belysning av demokratiska eller etiska frågor, kostnads- och integritetsaspekter samt avsaknad av fackliga eller oppositionella synpunkter.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.