Tre förbund skärper kritiken mot Fifa

Asiens fotbollsförbund, Concacaf och UEFA riktar gemensam kritik mot Fifas ledarskap efter processen kring det numera tillbakadragna FIFA Forward Enterprise. I ett öppet brev, där Gianni Infantino inte nämns vid namn, anklagar förbunden honom för bedrägeri och kritiserar bristande öppenhet och ansvarstagande. Det är första gången de tre förbunden gemensamt går ut med kritik mot Fifa sedan planen på att sälja minoritetsandelar i verksamheten till privata investerare skrotades.

Brevet är undertecknat av AFC-ordföranden Salman bin Ibrahim Al Khalifa, Concacaf-ordföranden Victor Montagliani och UEFA-ordföranden Aleksander Čeferin samt generalsekreterarna Datuk Seri Windsor John, Philippe Moggio och Theodore Theodoridis. Förbunden anser att ledarskapet har präglats av tystnad där ansvar borde ha utkrävts och av distans där öppenhet borde ha funnits. De kritiserar också det krismöte som Gianni Infantino höll i Marocko veckan före brevet och där endast utvalda delar av Fifas ledning deltog. Enligt förbunden motsvarar det agerandet inte rollen som förvaltare av fotbollen. De framhåller även att ledarskap inom sporten är ett ansvar inför fotbollsfamiljen och anser att detta ansvar överges när förtroendet bryts genom bedrägeri och en enskild person placerar sig över det kollektiv som gett honom mandat.

AFC, Concacaf och UEFA kräver samtidigt att processen kring FIFA Forward Enterprise granskas av en helt oberoende tredje part. Enligt förbunden ska varken Fifas administration eller andra aktörer inom fotbollen genomföra utredningen. Fifa meddelade efter mötet i Rabat den 5 augusti att organisationen hade bett FIFA Council och de 211 medlemsförbunden om ursäkt för fel i hanteringen och lovat att motsvarande misstag inte ska upprepas. Organisationen uppgav också att processen ska granskas och att en rapport ska lämnas till FIFA Council vid rådets nästa planerade möte. Fifa hävdar samtidigt att hanteringen, trots de erkända misstagen, skedde inom organisationens regelverk.

Motståndet mot FIFA Forward Enterprise hade redan uttryckts av de tre förbunden. Concacaf meddelade den 30 juli att samtliga 41 medlemsförbund hade avvisat förslaget och gett sina representanter i FIFA Council i uppdrag att undersöka hur Fifas befintliga reserver i stället kan användas till högre utvecklingsbidrag. AFC uppgav den 29 juli att förbundet inte hade konsulterats innan förslaget offentliggjordes och krävde tillräcklig information och tid för behandling genom etablerade beslutsprocesser. Två dagar senare meddelade förbundet att det stod bakom UEFA:s och Concacafs invändningar och inte ansåg att förslaget realistiskt kunde få den breda enighet som krävdes. AFC noterade även att frågan hade lett till offentlig diskussion om en möjlig VM-bojkott.

UEFA meddelade den 30 juli att alla 55 europeiska medlemsförbund hade avvisat FIFA Forward Enterprise. Förbundet uppgav också att europeiska landslag inte skulle delta i Fifa-tävlingar så länge planerna fanns kvar, om förslaget inte övergavs helt och bindande garantier lämnades mot framtida privat ägande i Fifas tävlingar. Efter att planen dragits tillbaka uppgav UEFA att organisationen vill samarbeta med andra aktörer om ett nytt sätt att fördela resurser genom det befintliga FIFA Forward-programmet och hänvisade till att Fifa hade reserver på mer än fem miljarder dollar.

Fifa hade före tillbakadragandet beskrivit FIFA Forward Enterprise som ett dotterbolag som skulle ägas och kontrolleras av organisationen. Verksamheten skulle samla bland annat sändningsrättigheter, sponsring, licensiering, biljettförsäljning, hospitality och den operativa leveransen av Fifas turneringar. Enligt Fifa skulle upplägget kunna öka det ordinarie FIFA Forward-stödet från 8 miljoner dollar per medlemsförbund under 2023–2026 till 20 miljoner dollar under 2027–2030. Organisationen presenterade dessutom ett frivilligt Fast Forward-program som potentiellt skulle kunna ge ytterligare 20 miljoner dollar per förbund. Reuters uppgav att den ursprungliga modellen värderade FIFA Forward Enterprise till omkring 20 miljarder dollar och kunde ha tagit in upp till 4,2 miljarder dollar genom försäljning av minoritetsandelar till externa investerare.