Tre döda i ryska bensinköer under bränslekrisen

AI-genererad illustration

Nyheter

Tre döda i ryska bensinköer under bränslekrisen

Av RedaktionenPublicerad: 18 juli 19:513 min

Tre personer har avlidit i samband med de långa köerna till bensinstationer i Ryssland samtidigt som landet brottas med en omfattande bränslebrist efter ukrainska angrepp mot ryska oljeraffinaderier. Det senaste dödsfallet inträffade i tisdags i Lysva i Permregionen, där en 80-årig man drabbades av hjärtsvikt medan han väntade på att få tanka, enligt den oberoende ryska sajten Meduza.

Enligt Meduza avled även en 75-årig förare efter att ha tankat vid en bensinstation i Petrozavodsk i ryska Karelen den 30 juni. Två dagar tidigare dog en 43-årig man när han väntade i kön efter att ha skjutsat en bekant till en bensinstation i Chita i Zabajkalskij kraj. Hur de två sistnämnda männen avled har inte redovisats. Bränslekrisen har under flera månader lett till kilometerlånga köer där förare enligt The Telegraph övernattar i sina bilar eller sätter upp tält för att behålla sina platser. Situationen har även lett till våldsamma incidenter. Förra veckan skadades en person i en skottlossning vid en bensinstation i Tjeljabinsk sedan en förare försökt tränga sig före i kön. Den misstänkte skytten greps och den skadade fördes till sjukhus, enligt Meduza.

Kreml har svarat på problemen genom att bland annat införa exportförbud för diesel och minska importen av bränsle från Belarus och Kazakstan. Rysslands vice premiärminister Alexander Novak har meddelat att dieselexportförbudet gäller till den 31 juli, med undantag för vissa redan avtalade leveranser, bland annat till Mongoliet. Samtidigt har restriktioner införts i 56 av Rysslands 83 regioner, ofta med en gräns på 30 liter bensin per fordon, enligt den oberoende ryska sajten Mediazona. Den ryska regeringen har dessutom prioriterat drivmedel till transporter av livsmedel till stora butikskedjor och tillsatt en särskild arbetsgrupp för bränslekrisen med ansvar för bland annat säkrade dieselleveranser till jordbruket.

Flera bedömare beskriver samtidigt en kraftig nedgång i den ryska raffinaderiverksamheten. EA Analytics uppskattade att ryska raffinaderier i början av juli behandlade i genomsnitt 3,91 miljoner fat råolja per dag, den lägsta nivån sedan mars 2005 och mer än 1,4 miljoner fat mindre per dag än vid samma tid året före. Kpler bedömde samtidigt att omkring 4,3 miljoner fat raffineringskapacitet per dag var ur drift under juli och att återhämtningen under årets tredje kvartal skulle bli begränsad. Branschpersoner med insyn uppgav dessutom att bensinproduktionen den 10 juli endast motsvarade omkring 65 procent av den normala säsongsefterfrågan, med ett dagligt underskott på mellan 40 000 och 45 000 ton, efter att raffinaderierna Norsi, Omsk och Saratov stoppats efter skador.

Reuters har samtidigt beräknat att Rysslands sjöburna export av diesel och gasolja minskade med 39 procent under juni och sjönk till omkring 214 000 fat per dag i början av juli. Enligt Reuters föll även bensinleveranserna till Centralasien och Afghanistan med 34 procent från maj till juni, till 99 300 ton, medan exporten av flygbränsle till området minskade med mer än 92 procent. Ryska lantbrukare har uppgett att bristen på diesel och stigande drivmedelspriser försvårar skördearbetet, och den ryska frivilliggruppen Reliable Rear har uppgett att bränslebristen även börjat störa hjälpleveranser till ryska förband.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har beskrivit angreppen mot den ryska energiinfrastrukturen som långdistanssanktioner och sanktioner på medeldistans som svar på Moskvas vägran att avsluta sin fyra år långa invasion. Rysslands president Vladimir Putin har däremot varit relativt återhållsam i sina kommentarer. I slutet av juni sade han i statlig tv, enligt The Guardian, att de ukrainska angreppen orsakat problem och en viss brist på bränsle, men att situationen enligt honom inte var kritisk.

Dela artikel:FacebookTwitter

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 94%
94%
6%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln är i huvudsak skriven med ett sakligt och neutralt språk utan egna värderingar, spekulationer eller överdrifter från journalisten. Alla hårda eller laddade uttryck som exempelvis beskrivningar av dödsfall, bränslekrisen och skottlossningen återges som uppgifter från källor (till exempel Meduza, The Telegraph, Reuters och ryska myndigheter) och är alltså inte journalisternas egna formuleringar. Journalisten gör inga egna slutsatser eller emotionella förstärkningar utan återger informationen faktabaserat. Det förekommer inga formuleringar som försöker styra läsarens känslor eller framställer någon aktör bättre eller sämre än fakta kräver. Det enda som skulle kunna förbättras är att vissa sammanhang är lite beskrivande, exempelvis ”landet brottas med en omfattande bränslebrist”, vilket är en ganska neutral bild men kan uppfattas något målande, dock är detta mer en faktaredovisning av situationen. Sammantaget är artikeln mycket väl balanserad och neutral i språkbruket, vilket motiverar en poäng på 95.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Vänster
50%
40%
10%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln betonar de sociala konsekvenserna av krisen i Ryssland, framförallt dödsfall och drabbade samhällsgrupper, samt beskriver statens insatser och begränsningar. Den fokuserar mer på effekterna för individer och samhällsnära problem snarare än marknadslösningar eller säkerhetspolitik, vilket gynnar en vänsterorienterad tolkning med fokus på sociala skydd och konsekvenser av ekonomiska och politiska maktspänningar. Det finns samtidigt inslag av mitten genom flera perspektiv och teknokratiska lösningar, men mycket lite som rimmar med högerns fokus på lag och ordning eller marknadslösningar.

Rubrik och framing:
Verklighetsbilden skildrar en allvarlig bränslekris i Ryssland som leder till dödsfall och våld, där Rysslands regering framstår som ansvarig för restriktioner och åtgärder medan Ukrainas angrepp och sanktioner framställs som bakomliggande orsaker.

Språk och ton:
Artikeln använder neutral och informativ ton utan tydliga värdeladdade ord, men genom att lyfta fram de mänskliga kostnaderna (dödsfall, våld) och problem i Ryssland skapas en bild av en pressad stat och drabbade medborgare.

Källbalans:
Källor inkluderar oberoende ryska sajter som Meduza och Mediazona, internationella nyhetsbyråer som Reuters och The Telegraph, samt citat från ryska och ukrainska ledare, vilket ger flera perspektiv, men från fokus på internationell sanktionseffekt och Rysslands interna problem.

Utelämnanden och kontext:
Vikten av sanktioner och de humanitära konsekvenserna för civilbefolkningen i Ryssland framhålls, medan en bredare diskussion om internationella säkerhetsaspekter, Rysslands invasion eller sanktionernas rättfärdigande saknas, vilket skulle kunna ge en mer högerinriktad eller säkerhetsfokuserad kontext.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.