Parrelation kopplas till riskfyllt drickande bland äldre

Äldre som lever med en partner har oftare ett riskfyllt alkoholbruk än personer utan partner. Det visar en studie från forskare vid Umeå universitet, Högskolan på Åland och Åbo Akademi. Studien omfattade 5 071 personer mellan 65 och 85 år, varav 53,6 procent var kvinnor. Vid undersökningens utgångsläge levde 77,4 procent av deltagarna i en parrelation.

Forskarna räknade äktenskap, samboförhållanden och särboförhållanden som parrelationer. Ensamstående, frånskilda samt änkor och änklingar ingick i gruppen utan partner. Resultaten visade att äldre utan partner oftare avstod helt från alkohol, medan riskfyllt drickande och berusningsdrickande var vanligare bland personer i parrelationer. Skillnaden var särskilt tydlig bland kvinnor.

Personer som förblev utan partner eller blev utan partner under uppföljningen hade 40 procent högre relativ sannolikhet att helt avstå från alkohol jämfört med personer som fortsatte leva med eller fick en partner. Forskarna konstaterade samtidigt att sambanden mellan civilstånd och alkoholvanor inte kunde förklaras genom indirekta effekter av ensamhet eller depressiva symtom.

Alkoholkonsumtionen bedömdes med AUDIT-C. Riskfyllt drickande definierades som minst fyra poäng, medan berusningsdrickande avsåg konsumtion av minst sex alkoholhaltiga drycker vid samma tillfälle minst en gång i månaden. Åbo Akademi uppgav samtidigt att männen i studien var mer än tre gånger så benägna som kvinnorna att dricka på en nivå som klassificerades som hälsofarlig.

Erika Boman, en av forskarna bakom studien, uppgav att resultaten utmanar den traditionella bilden av vilka grupper bland äldre som behöver uppmärksammas när det gäller alkoholvanor.

Underlaget kommer från GERDA, som genom återkommande undersökningar samlar information om äldres hälsa och levnadsförhållanden i Västerbotten, Österbotten och Södra Österbotten. Åland inkluderades i datainsamlingen 2021. GERDA har totalt skickat postenkäter till fler än 45 000 personer i åldrarna 65–90 år och undersöker bland annat sociala relationer, hälsa, funktionsförmåga, välbefinnande och ensamhet.

Datainsamlingarna gav 3 370 svar 2005, 6 838 svar 2010, 9 386 svar 2016 och 11 984 svar 2021–2022. Åbo Akademi uppgav att svarsfrekvensen 2016 var 63,4 procent och att 51,7 procent av de tillfrågade svarade 2021.

En separat studie baserad på GERDA-data omfattade 11 747 äldre i Sverige och Finland. Där klassificerades 30,2 procent av männen och 9,8 procent av kvinnorna som riskkonsumenter. Berusningsdrickande förekom hos 13,0 procent av männen och 2,9 procent av kvinnorna.