Trafikverket kritiseras efter dödsolycka och tågurspårningar

Statens haverikommission riktar kritik mot Trafikverkets hantering av de omfattande skyfallen i Västernorrland i september 2025. Myndighetens utredning visar att säkerhetsarbetet inte var tillräckligt för att förhindra allvarliga olyckor på vägar och järnvägar. Trafikbegränsningar infördes för sent och tillgängliga väderprognoser och rapporter om skador användes inte i tillräcklig utsträckning för att bedöma riskerna.

Tre allvarliga olyckor inträffade under den tidiga morgonen den 7 september 2025. En vägtrafikolycka fick dödlig utgång och två tåg spårade ur sedan väg- och järnvägsbankar skadats av vattenmassorna. Enligt Statens haverikommission pågick arbetet med att återställa den skadade infrastrukturen under flera veckor.

Nederbörden nådde mycket höga nivåer under dygnet före olyckorna. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI, registrerade 140 millimeter regn i Myckelgensjö i Ångermanland den 6 september. I Kramfors uppmättes 123,5 millimeter under samma dygn. Mängden i Myckelgensjö var den näst högsta officiellt registrerade dygnsnederbörden för september i Sverige. Rekordet är 141 millimeter och uppmättes i Hemse på Gotland 1913.

SMHI hade utfärdat en gul varning för skyfallsliknande regn inför ovädret den 6–7 september. I myndighetens årsredovisning för 2025 konstateras att varningarnas allvarlighetsgrad inte motsvarade de konsekvenser som senare uppstod. SMHI bedömde samtidigt att väderutvecklingen hade varit svår att förutse.

Översvämningarna orsakade omfattande störningar i transportnätet. Ett 40-tal vägar behövde stängas, enligt uppgifter som SVT Nyheter redovisade den 23 september 2025. På järnvägen spårade ett godståg ur utanför Skorped och ett timmertåg på Ådalsbanan. Även Stambanan genom övre Norrland berördes av störningarna, medan Botniabanan drabbades av översvämningar.

Utredningen från Statens haverikommission omfattar även hur skogsbruk kan påverka vattenflöden i närheten av transportinfrastruktur. Skogsstyrelsen redovisade den 29 oktober 2026 att bland annat avverkningar, markberedning och skogsbilvägar kan förändra hur vatten rör sig genom landskapet. Diken och vägtrummor kan också påverka belastningen på närliggande vägar och järnvägar.

Vid godstågsurspårningen utanför Skorped pekar Haverikommissionens granskning på att kraftig nederbörd i kombination med skogsavverkningar bidrog till olyckan. Sveriges Radio P4 Västernorrland rapporterade den 29 oktober 2026 att skogsbilvägar särskilt uppmärksammats eftersom de kan ha förstärkt vattenflödena i området.

Skogsstyrelsen har även granskat avrinningsområdena kring 123 skadepunkter som Trafikverket identifierat efter skyfallen. Vid 37 av dessa bedömdes mellan 10 och 50 procent av avrinningsområdet ha föryngringsavverkats under den föregående tioårsperioden. Vid ytterligare tre skadepunkter var motsvarande andel högre än 50 procent.

Mot bakgrund av granskningen rekommenderar Statens haverikommission att regeringen överväger åtgärder för att hantera risker som skogsbruksåtgärder kan medföra för samhällskritisk transportinfrastruktur. Skogsstyrelsen har också framhållit behovet av utvecklad samverkan mellan myndigheten, Trafikverket och skogsägare.

Trafikverket har tidigare låtit genomföra en extern utvärdering av myndighetens arbete under skyfallen. I resultatet, som presenterades den 20 februari 2026, bedömdes Trafikverkets agerande på strategisk och nationell nivå ha varit snabbt och effektivt. Samtidigt identifierades brister i bland annat samarbetet med transportföretag, prioriteringen av tågtrafik under längre avbrott och förmågan att göra prognoser.

Trafikverkets seniora rådgivare Mathias Persson meddelade i februari 2026 att myndigheten avsåg att ta ställning till ytterligare åtgärder efter kompletterande granskningar från Statens haverikommission och Länsstyrelsen Västernorrland.

Länsstyrelsen Västernorrland har på uppdrag av Myndigheten för civilt försvar genomfört en separat utredning av skyfallens följder. Mittuniversitetet medverkade med en fördjupad undersökning av krishanteringen och samarbetet mellan berörda aktörer. Resultatet publicerades i rapport 2026:12.

I samband med länsstyrelsens rapportering den 28 augusti 2026 framhöll Landshövding Carin Jämtin att Västernorrland tidigare hade drabbats av liknande väderhändelser. Länsstyrelsen konstaterade att befintlig kunskap om extremväder och infrastrukturens sårbarheter behöver omsättas bättre i förebyggande insatser.

Statens haverikommissions utredning har letts av utredningsledaren Alexander Hurtig med Kristina Börjevik Kovaniemi som utredningsordförande. Kommissionens slutsats är att Sveriges transportinfrastruktur inte har tillräcklig beredskap för extrema väderförhållanden. Myndigheten rekommenderar därför regeringen och berörda myndigheter att vidta åtgärder för att stärka säkerheten inför framtida väderhändelser.

Har den här konversationen varit till hjälp hittills?