Tolv portade från Stora Coop i Härnösand

Stora Coop i Härnösand står för hälften av de tillträdesförbud som beslutats för butiker i Västernorrland från januari 2025 till och med maj 2026. Under perioden fick totalt 24 personer tillträdesförbud i länet och tolv av besluten gällde Stora Coop i Härnösand. Sammanlagt skickades 36 ansökningar om tillträdesförbud in i Västernorrland under 2025 och de fem första månaderna 2026. Samtliga gällde butiker.

Säljchefen Frida Kempe uppger att butikens arbetssätt kring brott är en förklaring till det höga antalet beslut. Hon skriver att Stora Coop i Härnösand polisanmäler stölder och snatterier och ansöker om tillträdesförbud när samma person gör sig skyldig till upprepade förseelser. Ica Maxi, som ligger intill, har under samma period fått ett tillträdesförbud utfärdat. Butikschefen Mattias Kjellberg säger att även Ica Maxi har incidenter, men att butiken i stället portar personer på egen hand eftersom ansökningsförfarandet för tillträdesförbud upplevs som krångligt.

Nina Jelver, säkerhetschef på Svensk Handel, är positiv till lagen om tillträdesförbud men anser att det finns brister i hur den används. Hon pekar bland annat på att ansökningar enligt Svensk Handel ibland avslås med hänvisning till att det saknas dom eller polisanmälan, trots att sådana underlag inte är ett krav. Nina Jelver framhåller att bedömningen ska utgå från risken för att en person återkommer och begår brott eller stör ordningen. Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum konstaterade i en nationell tillsyn att andelen beslut som ledde till tillträdesförbud ökade från 30 procent 2021 till 47 procent 2022 och 48 procent 2023. Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum fann samtidigt inga anmärkningsvärda skillnader mellan landets fyra åklagarområden under den granskade perioden.

Butiker kan ansöka om tillträdesförbud för personer som bedöms utgöra en risk för verksamheten eller personalen. Ansökan ska göras av någon som har rätt att företräda butiken, exempelvis en handlare eller butikschef. Det krävs varken en polisanmälan eller en fällande dom för att en ansökan ska kunna lämnas in, men tidigare polisanmälningar kan vägas in när åklagare fattar beslut. Den som bryter mot ett tillträdesförbud kan dömas till böter eller fängelse i högst sex månader.

Brottsförebyggande rådet uppgav i en företagsundersökning 2025 att fyra av tio företag hade utsatts för minst ett brott under de föregående tolv månaderna. Drygt hälften av de brottsutsatta företagen hade enligt Brottsförebyggande rådet inte polisanmält händelserna. Polismyndigheten uppgav efter ett nationellt möte med handeln 2025 att omkring var tredje butik hade utsatts för stöld under andra kvartalet samma år. Av de anmälda butiksbrott som Polismyndigheten redovisade fördes 35 procent vidare till åklagare, medan 23 procent lades ned bland annat på grund av otillräcklig bevisning eller att någon misstänkt person saknades.

I juli 2026 överlämnade en särskild utredare på regeringens uppdrag förslag om förändringar av reglerna. Regeringens utredning SOU 2026:48 föreslår att lagen ska omfatta fler typer av affärslokaler än bland annat butiker. Kaféer, restauranger, frisörsalonger, banker, uthyrningsfirmor och hotell finns bland de verksamheter som föreslås omfattas. Utredningen innehåller också en huvudregel om tillträdesförbud efter brott som kan påverka verksamheten.

Svensk Handel är positiv till en skärpning av lagen. Nina Jelver säger att organisationen bland annat stöder förslaget om att Polismyndigheten ska kunna besluta om tillfälliga tillträdesförbud i väntan på åklagarens prövning. Svensk Handel uppgav efter att utredningen presenterats att organisationen även hade velat se möjlighet att besluta om tillträdesförbud för personer under 15 år samt tydligare skärpningar av straffskalan och den längsta giltighetstiden för förbuden.

Regeringen uppgav att de föreslagna lagändringarna är tänkta att träda i kraft den 1 juli 2027. Betänkandet ska först skickas på remiss och därefter beredas vidare i Regeringskansliet. Under riksmötet 2025/26 publicerade Sveriges riksdag också en motion av Peder Björk, Anna-Belle Strömberg, Peter Hedberg och Malin Larsson. De föreslog att regeringen skulle överväga förändringar av lagen för att den bättre ska kunna användas vid upprepade förseelser, bland annat genom förenklad handläggning och en mer enhetlig tillämpning i landet.