Stora foderskördar kan ge överskott i Jämtland

De stora foderskördarna i Jämtlands län kan ge lantbrukare möjlighet att bygga upp lager och, om överskottet blir tillräckligt stort, sälja foder till andra delar av Sverige eller Europa. Nils Björid, mjölkbonde i Slandrom och ordförande för LRF Jämtland, säger att de första skördarna har varit mycket stora efter en sommar med förhållanden som gynnat växtligheten.

Länsstyrelsen Jämtlands län konstaterade redan den 23 juni att tillgången på grovfoder var god och att stora skördar tillsammans med redan fyllda lager på många håll hade skapat betydande överskott. Samtidigt uppgav Länsstyrelsen Jämtlands län att nederbörden hade försvårat skördearbetet, orsakat körskador och på vissa platser gjort marken för blöt för sådd.

Vädret under året har skiftat. Landshypotek uppgav i våras att Jämtland hade haft en torr och blåsig vår och att sådden, särskilt av korn, låg tidigare än normalt. Därefter förändrades förutsättningarna genom återkommande regn. SMHI beskrev juli 2026 som övervägande kylig i västra Norrland, med ojämnt fördelad nederbörd från återkommande regn- och åskskurar.

Foderväxter har en stor plats i länets jordbruk. Enligt Landshypotek stod vall för 83 procent av åkermarken i Jämtlandsregionen 2025. Spannmål till grönfoder motsvarade 7 procent och vårkorn 4 procent.

Nils Björid säger att den svala och regniga sommaren har gjort det möjligt för gräset att växa ordentligt. Han framhåller samtidigt att vädret innebär en ständig osäkerhet för lantbrukare och att situationen snabbt kan förändras. Nils Björid bedömer att utvecklingen i andra delar av Europa kan märkas ekonomiskt framöver.

I stora delar av Europa har förhållandena varit betydligt torrare. EU-kommissionens Joint Research Centre konstaterade i sin julirapport att torkan fortfarande var kritisk i stora delar av Europa i mitten av juli och hade förvärrats bland annat i Frankrike, norra Italien och delar av Centraleuropa. EU-kommissionens Joint Research Centre uppgav också att höga temperaturer och nederbördsunderskott under juni och juli hade minskat markens vattenreserver i delar av västra och centrala Europa och försämrat utsikterna för flera sommargrödor.

Även inom Sverige har väderläget varierat. Regeringen uppgav den 2 juli att låga grundvattennivåer hade rapporterats i delar av landet under 2026. Regeringskansliet, berörda myndigheter och lantbruksnäringen hade regelbundna möten för att följa vattentillgången, grödornas utveckling och fodersituationen.

Lantmännen beräknade den svenska spannmålsskörden 2026 till 5,0 miljoner ton. Det är omkring 20 procent mindre än den slutliga skörden 2025 på 6,4 miljoner ton och under tioårsgenomsnittet på cirka 5,5 miljoner ton. Lantmännen pekade främst på vinterskador, särskilt på höstvete, och uppgav samtidigt att delar av Skåne och Gotland hade drabbats av torka under försommaren.

Länsstyrelsen Jämtlands län bedömde redan i juni att efterfrågan på grovfoder i södra Sverige kunde skapa möjligheter att sälja överskott från Jämtland, förutsatt att transporterna kan lösas. Nils Björid säger att det inte är orimligt att foder från Jämtland och övriga norra Sverige kan säljas till södra Sverige eller kontinenten om problemen där blir tillräckligt stora. Han framhåller att djuren behöver foder.

Nils Björid var även verksam under torkan 2018. Jordbruksverket fastställde efter den sommaren att hektarskörden av slåttervall i Sverige hade minskat med 26 procent jämfört med 2017. Många lantbrukare tvingades då börja använda vinterfoder redan under sommaren när betesmarkerna torkade. Jordbruksverket beräknade samtidigt den totala svenska spannmålsskörden 2018 till omkring 3,25 miljoner ton, 45 procent mindre än året före och 43 procent under det dåvarande femårsgenomsnittet.

Hur stor årets skörd slutligen blir i Jämtlands län är ännu inte fastställt. SCB meddelar att den första preliminära länsvisa statistiken över 2026 års spannmålsskörd publiceras den 13 november 2026. Någon slutlig officiell länssiffra för årets spannmålsskörd finns därför ännu inte.