Tio beslagtagna konstverk återfunna – De Geer kräver återlämning

Tio grafiska blad som beslagtogs från konstnären Carl Johan De Geer 1967 har återfunnits i Polismuseets samlingar. Konstnären vill att verken lämnas tillbaka och att svenska staten ber om ursäkt för det tidigare ingripandet. Polismuseet ska nu undersöka hur bilderna hamnade i samlingarna och vilka juridiska förutsättningar som gäller.

De återfunna bladen omfattar tre exemplar av Skända flaggan, tre av USA mördare och fyra av Vägra vapen. Fördelningen redovisades av Sveriges Television den 26 oktober 2026, med en uppdatering dagen därpå. Verken upptäcktes i samband med att en reporter från Sveriges Radio undersökte vad som hänt med den beslagtagna konsten.

Polismuseets chef Henrik Lindborg har meddelat att museet ska granska omständigheterna kring hur bladen kommit dit. Myndigheten ska även utreda den rättsliga situationen. Lindborg har samtidigt öppnat för att konstverken skulle kunna ställas ut offentligt.

Bakgrunden är en utställning på Galleri Karlsson i Stockholm 1967. Carl Johan De Geer visade då grafiska arbeten under samlingsnamnet Svik fosterlandet, var nationell. Utställningen genomfördes tillsammans med hans dåvarande hustru Marie Louise och innehöll flera olika konstnärliga arbeten.

Vernissagen hölls en lördag. De Geer sålde flera grafiska blad redan under öppningsdagen. Upplagan var liten och varje exemplar var signerat och numrerat. Priset var 25 kronor per blad, varav konstnären och galleristen fick hälften vardera.

Bland motiven fanns Skända flaggan, Vägra vapen, vägra mörda och USA mördare. Enligt Carl Johan De Geers minnesbild besökte även en tjänsteman från Nationalmuseum utställningen och köpte ett exemplar av varje motiv för museets dokumentation av svensk konst.

Redan följande dag ingrep polisen och tog de återstående grafiska bladen i beslag. Uppgifter ur polisens officiella beslagsprotokoll, återgivna i affischarkivet Affischerna 1967–1979, visar att ingripandet omfattade sammanlagt 79 blad. Av dessa var 37 exemplar Vägra vapen, 31 Skända flaggan och 11 USA mördare.

Ärendet behandlades senare i Stockholms rådhusrätt och Svea hovrätt. Carl Johan De Geer dömdes för skymfande av rikssymbol, skymfande av utländsk rikssymbol och uppvigling. Påföljden bestämdes till 75 dagsböter och de beslagtagna konstverken skulle förverkas.

I en redogörelse som Galleri Stefan Larsson publicerade 2019 beskriver De Geer hur hans begäran om att återfå grafiken avslogs. Domstolens motivering var att förverkandet skulle förhindra fortsatt brottslig verksamhet. Domen från 1968 kan fortfarande ha betydelse för frågan om vem som har rätt till de bevarade exemplaren.

Göran Millqvist, professor emeritus med inriktning på sakrätt, har förklarat att en senare förändring av lagstiftningen inte automatiskt påverkar äganderätten. För att bedöma vem som kan göra anspråk på konstverken behöver därför formuleringarna i den ursprungliga domen granskas.

De lagbestämmelser som låg bakom ingripandet avskaffades några år efter rättsprocessen. Moderna Museet uppger att rättsfallet kring De Geers bilder bidrog till att förbudet mot skymfande av rikssymbol togs bort. Museet har också ett exemplar av Skända flaggan från den första upplagan i sin samling.

Ett av motiven aktualiserades åter igen i ett rättsligt sammanhang 2017. Då behandlade Justitiekanslern en polisanmälan som rörde en återanvändning av USA mördare på ett tidskriftsomslag i samband med militärövningen Aurora.

Justitiekanslern beslutade att inte gå vidare med anmälan. Bedömningen var att motivet i första hand riktade kritik mot den amerikanska staten och inte uttryckte missaktning mot någon folkgrupp.

Carl Johan De Geer har även återvänt till de ursprungliga motiven i sitt konstnärliga arbete. Tillsammans med konstnären och litografen Björn Lumphé rekonstruerade han ett dubbelblad från 1967, där Skända flaggan och Vägra vapen ursprungligen ingick i samma tryck innan bilden delades.

Rekonstruktionen presenterades i en redogörelse publicerad av Galleri Stefan Larsson 2019. Ett exemplar av arbetet Ingenting är längre som förut – Dubbelbild i rekonstruktion registrerades hos auktionshuset Bukowskis den 15 mars 2025. Det rörde sig om en signerad färglitografi, numrerad 6 av 190, med måtten 62,5 gånger 88,5 centimeter.

För Carl Johan De Geer är de återfunna originalbladen fortfarande en fråga om statens tidigare behandling av hans konst. Han jämför beslagtagandet och förstöringen av bilderna med hur misshaglig konst hanteras i länder som Ryssland, Turkiet och Kina.

Konstnären anser att svenska staten bör erkänna att ingripandet var felaktigt och framföra en ursäkt. Han motsätter sig att konst förstörs genom myndighetsbeslut och anser att ett sådant förfarande inte hör hemma i en demokrati.

Trots att de tio bevarade bladen nu har identifierats är De Geer tveksam till om han kommer att få tillbaka dem. Något beslut om återlämning har ännu inte meddelats och Polismuseets juridiska genomgång återstår.