Putinsamtal väcker kritik – Kristersson varnar för splittring i Europa

Statsminister Ulf Kristersson (M) varnar för riskerna med att europeiska länder för separata samtal med Ryssland om kriget i Ukraina. Uttalandet kommer efter att Norges statsminister Jonas Gahr Støre och Finlands president Alexander Stubb på tisdagen den 27 oktober talat med Rysslands president Vladimir Putin. De övriga europeiska regeringscheferna informerades om kontakten ungefär en timme innan samtalet inleddes.

Kristersson anser att Europa behöver hålla fast vid en gemensam linje gentemot Ryssland. Han framhåller att stödet till Ukraina är brett förankrat bland europeiska länder, men ser en risk för att enskilda diplomatiska initiativ kan försvåra ett samordnat agerande.

Telefonsamtalet mellan de nordiska ledarna och Putin pågick i omkring 90 minuter under tisdagsförmiddagen. Enligt Norges statsministerkansli ringde Støre och Stubb från Helsingfors och deltog som företrädare för sina respektive länder, inte som representanter för Europa i stort.

Kontakten hade förberetts i samråd med Ukraina men var inte samordnad med övriga europeiska ledare. Samtalet behandlade kriget i Ukraina, möjligheterna till diplomatiska lösningar och frågor om fred och säkerhet i Europa.

Finlands presidentkansli meddelade att samtalet följde på ett möte i Oslo den 20 oktober. Där hade Støre och Stubb träffat Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och USA:s särskilda sändebud Steve Witkoff för att diskutera förberedelserna inför fortsatta diplomatiska kontakter.

Enligt Norges statsminister Jonas Gahr Støre hade Ukraina uttryckligen önskat att Norge och Finland skulle ta kontakt med Putin. Støre uppgav också att Ukraina efteråt tackade de båda länderna för initiativet.

Under samtalet tog de nordiska ledarna bland annat upp behovet av åtgärder för att minska krigets intensitet. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj uppgav att Støre och Stubb särskilt hade framfört krav på konkreta ryska åtgärder för att begränsa angreppen mot Ukrainas energiförsörjning och annan infrastruktur.

Finlands president Alexander Stubb uppgav att diskussionen även omfattade säkerhetsläget i Östersjöregionen och de nordliga områdena. Han framhöll att Finland och Norge har gemensamma intressen när det gäller stabilitet och förutsägbarhet i dessa områden.

Ett annat ämne var de planerade trepartsförhandlingarna mellan Ryssland, Ukraina och USA i Abu Dhabi. Kreml meddelade att förhandlingarna är tänkta att återupptas under första halvan av november 2026. Säkerhetsarrangemang efter ett eventuellt upphörande av striderna ska vara en av frågorna.

Efter samtalet med Putin hade Zelenskyj ytterligare kontakt med Støre och Stubb. Enligt Ukrainas presidentkansli fick den ukrainske presidenten en detaljerad redogörelse för diskussionerna. De tre ledarna behandlade också förberedelserna inför det kommande mötet mellan de ukrainska, amerikanska och ryska förhandlingsdelegationerna.

Kreml uppgav att Putin under telefonsamtalet betonade att Rysslands intressen måste beaktas fullt ut för att en långsiktig fredsuppgörelse ska vara möjlig. Den ryske presidenten framförde samtidigt kritik mot Europeiska unionens och Natos politik.

Enligt Kreml informerade Putin även om en humanitär insats vid Olesjky i Chersonområdet. Insatsen ska ha förmedlats av USA och omfattat ett tillfälligt lokalt eldupphör för att möjliggöra hjälpinsatser.

Kreml meddelade dessutom att Putin, Stubb och Støre enades om att fortsätta hålla direkta telefonkontakter.

Samtalet har samtidigt mött invändningar från andra nordiska regeringschefer. Danmarks statsminister Mette Frederiksen uttryckte under tisdagen stark skepsis mot initiativet.

Ulf Kristersson delar tveksamheten kring vad kontakten kan åstadkomma. Han uppgav att övriga europeiska regeringschefer fick besked om det planerade samtalet ungefär samtidigt, omkring en timme innan det ägde rum.

Den svenske statsministern bedömer att samtalet inte tillförde några nya besked vare sig från de nordiska ledarna eller från rysk sida. Han hänvisar till tidigare försök från bland annat Tyskland och Frankrike att föra direkta samtal med ryska företrädare och anser att resultaten hittills varit begränsade.

Kristersson framhåller att Ryssland redan känner till de europeiska ländernas ståndpunkter om kriget. Han bedömer att militära leveranser till Ukraina, ekonomiska sanktioner och åtgärder mot den ryska skuggflottan har större betydelse än diplomatiska samtal.

Statsministern anser inte heller att Rysslands agerande tyder på någon vilja att avsluta kriget. Han hänvisar till fortsatta ryska angrepp mot civila mål i Ukraina och menar att den ryska ledningen skulle kunna visa en fredsvilja genom konkreta förändringar av sitt agerande.

Samtidigt vill Kristersson inte beteckna de norska och finländska ledarnas beslut som felaktigt. Han bedömer att samtalet sannolikt inte orsakat någon skada, men tvivlar på att det påverkar Putins inställning till fredsförhandlingar.

Kristersson påpekar också att Støre och Stubb inte deltar i Europeiska rådets diskussioner med Ukraina på samma sätt som EU-ländernas regeringschefer. Han ser samtalet som ett sätt för de båda nordiska ledarna att delta i den diplomatiska diskussionen.

Norges statsminister Jonas Gahr Støre avvisade vid en pressträff i Helsingfors den 27 oktober kritiken mot att kontakta Putin. Han underströk att samtal med Ryssland inte innebär någon förändring av Norges grundläggande hållning eller något minskat stöd till Ukraina.

Kristersson betonar att de europeiska länderna fortsatt är eniga om att stödja Ukraina mot Ryssland. Han hänvisar till det militära och ekonomiska biståndet som exempel på den gemensamma politiken.

Däremot ser han en möjlig risk om flera europeiska regeringar börjar föra egna, sinsemellan separata diskussioner med Ryssland om Ukrainas framtid. Han gör samtidigt klart att han inte anser att det aktuella telefonsamtalet i sig har skapat en sådan situation.

Enligt Kristersson har Sverige och Danmark i huvudsak stött den diplomatiska ledning som Tyskland, Frankrike och Storbritannien tagit i Europas arbete kring Ukraina. Han bedömer att dessa länder för närvarande har det bredaste europeiska stödet för en sådan roll.

Även inom Europeiska unionen pågår arbete med den diplomatisk samordningen. EU-kommissionen och Europeiska rådet arbetade den 27 oktober, enligt Euronews, med att sammanställa en gemensam grupp som skulle kunna företräda EU:s ståndpunkter vid eventuella kommande förhandlingar med Ryssland.

Kristersson är positiv till att Europa tar en aktiv roll i fredsarbetet och inte överlåter alla diplomatiska kontakter till USA. Han framhåller att Europeiska unionen och de villigas koalition under lång tid har varit centrala för stödet till Ukraina.

Den svenske statsministern anser att både Europa och Ukraina återkommande har uttryckt en vilja att nå fred. Han pekar också på amerikanska initiativ, men hävdar att Ryssland hittills inte accepterat fredsförhandlingar. Enligt Kristersson har detta budskap framförts under närmare fem års tid.

För att få Putin till förhandlingsbordet anser Kristersson att fortsatt stöd till Ukraina behöver kombineras med åtgärder som ökar trycket på Ryssland. Hans bedömning är att den ryska ledningen först måste inse att kriget inte går att vinna.

Kristersson lyfter särskilt fram situationen inför vintern, då han varnar för att civila i Ukraina riskerar att stå utan elektricitet och vatten till följd av kriget. Han anser att Europas omedelbara uppgift är att hjälpa Ukraina att klara dessa förhållanden.

Från ryskt håll har telefonsamtalet beskrivits som resultatlöst i Ukrainafrågan. Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov uppgav för ryska medier att Jonas Gahr Støre och Alexander Stubb inte framförde något nytt under kontakten med Putin.

Lavrov beskrev enligt nyhetsbyrån Reuters samtalet som ett europeiskt försök att få en större roll i fredsprocessen kring Ukraina.

Har den här konversationen varit till hjälp hittills?