
Illustration
Tio år efter brexit växer missnöjet
Tio år efter beslutet att lämna EU beskriver flera invånare i den nordvästra engelska staden Wigan utvecklingen som negativ. I området, där över 60 procent röstade för brexit i folkomröstningen 2016, uppger boende att ekonomin försämrats sedan utträdet ur unionen.
Wigan har en lång historia som industristad och blev känd genom George Orwells bok Vägen till Wigan Pier från 1937. Områden som senare utvecklades till nöjes- och restaurangkvarter präglas i dag enligt beskrivningar av sociala problem efter att pubar och nattklubbar stängt.
Amy säger att utvecklingen gått kraftigt nedåt sedan Storbritannien lämnade EU. Jeremy säger att landet gjorde ett misstag genom att genomföra utträdet. Enligt olika undersökningar har brexit bland annat kopplats till en minskning av bruttonationalprodukten på mellan 6 och 8 procent, en produktivitetsnedgång på 4 procent och ett handelsbortfall på 15 procent.
Handelsminister Chris Bryant från Labour sade vid ett besök i EU-parlamentet i maj att han hoppas att Storbritannien under hans livstid åter ska bli medlem i EU. Enligt Chris Bryant har brexit skapat stora ekonomiska problem för landet.
Trots detta driver inte Labourregeringen öppet frågan om ett återinträde. Regeringen arbetar i stället med det som beskrivs som en nystart i relationerna med EU. Samtal förs bland annat om livsmedelsregler, utsläppshandel, AI-utveckling och universitetsutbyten.
Förhandlingarna har dock stött på hinder. Ett planerat möte mellan premiärminister Keir Starmer samt EU-ledarna Ursula von der Leyen och António Costa har flera gånger skjutits upp under våren. Frågor om studentutbyten och osäkerhet kring Keir Starmers politiska ställning nämns som orsaker.
Opinionsmätningar från våren visar att omkring 60 procent av de tillfrågade britterna i dag skulle rösta för att stanna kvar i EU. Samtidigt har Nigel Farage och hans Reformparti ett starkt stöd i opinionen.
Invandring fortsätter att vara en central politisk fråga. Under brexitkampanjen pekades EU ut som ansvarigt för problem kopplade till migration. Enligt beskrivningen fortsätter politiker och debattörer att koppla sådana frågor till inflöden från EU-länder, trots att Storbritannien lämnat unionen.
De senaste veckorna har uppmärksammade våldsbrott i Southampton och Belfast med gärningspersoner av utländskt ursprung följts av omfattande kravaller.
EU-frågan påverkar även relationen mellan Storbritanniens olika landsdelar. Skottland, Wales och Nordirland leds för närvarande av partier som vill lämna det brittiska statsskicket och återansluta sig till EU. Samtidigt finns möjligheten att England efter nästa val, som senast ska hållas 2029, får en mer nationalistisk och EU-kritisk regering under Nigel Farage.
Skottlands regeringschef John Swinney sade efter lokalvalen i början av maj att Skottland måste enas för att skydda sitt parlament från Nigel Farages inflytande. Enligt John Swinney bör Skottland före 2029 kunna fatta beslut om sin konstitutionella framtid utan att Nigel Farage kan stoppa processen.
I Wigan beskriver flera invånare att möjligheterna att resa och arbeta i andra länder har försämrats. Amy säger även att Storbritanniens anseende utomlands har blivit sämre och hoppas på ett framtida återinträde i EU.
Ethan och Jeremy, som studerar vid den lokala högskolan, bedömer däremot att ett återvändande till unionen är mindre sannolikt. Ethan säger att ett sådant beslut sannolikt skulle uppfattas som alltför genant efter brexit.
Storbritannien blev medlem i dåvarande EG den 1 januari 1973 tillsammans med Danmark och Irland. I folkomröstningen den 23 juni 2016 röstade 52 procent av britterna för att lämna EU. Efter resultatet avgick premiärminister David Cameron och ersattes av dåvarande inrikesministern Theresa May. Den 17 oktober 2019 nåddes en överenskommelse om utträdesavtalet mellan EU-kommissionen och premiärminister Boris Johnson, som hade efterträtt Theresa May tidigare samma år. Den 31 januari 2020 lämnade Storbritannien formellt EU, följt av övergångsregler som gällde fram till den 31 december 2020.
Analys
Förklaring:
Artikeln är överlag sakligt och neutralt formulerad utan att använda egna värderande eller spekulativa uttryck från journalisten. Påståenden om ekonomisk nedgång, sociala problem och politiska spänningar återges med tydliga hänvisningar till personer, undersökningar, politiker eller andra källor. Inga egna slutsatser eller förstärkningar görs av journalisten, och uttryck med potentiellt laddad innebörd återfinns som citerade eller återgivna från andra utan att kommenteras subjektivt. Formuleringen är återhållsam och utan känslomässigt styrande språkbruk. Därför får artikeln hög oberoendepoäng. Några marginella formuleringar som "beskrivs som" eller "uppger" används korrekt utan att dra egna slutsatser eller värdera innehållet, vilket inte sänker poängen. Sammantaget uppfyller artikeln kraven på saklighet, neutralitet och oberoende väl.
Förklaring:
Artikeln gynnar främst vänsterperspektivet genom att lyfta fram negativa sociala och ekonomiska konsekvenser av Brexit, samt problem kopplade till nationalistisk politik och högerpopulism. Den framställer EU-medlemskap och möjligheten till återinträde som positiva alternativ, medan högerns narrativ om Brexit och migration framställs som problematiskt. Kritiska röster mot Brexit och för offentlig styrning och samarbete prioriteras, vilket tydligt stödjer vänsterideologin.
Rubrik och framing:
Artikeln skapar en bild av att Brexit har haft negativa ekonomiska och sociala konsekvenser, med fokus på problem i en arbetarklassstad och politiska utmaningar för Storbritannien. Brexit framställs som en orsak till försämringar och missnöje, medan EU och möjligheten att återvända till unionen framstår som en potentiell lösning eller något positivt. Brexitförespråkare och nationalistiska krafter, som Nigel Farage, framställs som en utmaning eller hot.
Språk och ton:
Ordval och beskrivningar som 'ekonomiska problem', 'samhället präglas av sociala problem', 'missnöje' och kopplingar till vikande BNP och minskad produktivitet förstärker en negativ bild av Brexit. Positiva röster är främst från Labour-politiska företrädare och EU-trogna personligheter, medan högerns företrädare presenteras som mer nationalistiska och kontroversiella. Artikeln förstärker alltså en mer vänsterliberal och EU-vänlig framtoning.
Källbalans:
Källorna är främst från personer och partier som är kritiska mot Brexit och önskar närmare relation till EU, exempelvis Labour-ledamoten Chris Bryant och Skottlands John Swinney. Remiss till Nigel Farage och hans parti ges visserligen men i en mer negativ kontext. Motargument eller röster från tydliga Brexit-anhängare som försvarar effekterna av utträdet ges mindre utrymme eller är mer nedtonade.
Utelämnanden och kontext:
Artikeln saknar perspektiv som visar fördelar med Brexit eller aggravated kritik mot EU som kunde justera den politiska vinkeln mot höger. Ekonomiska eller sociala faktorer som kan förklaras av andra orsaker än Brexit nämns inte, vilket gör att texterna framstår som ensidigt kritiska. Även det bredare nationella sammanhanget där Brexit-skeptiker i England kan ha mer stöd i vissa frågor vinklas något mot en negativ utveckling.
Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.
ANNONS
Senaste nyheter
Domstol godkänner förbud mot Palestinagrupp
En appellationsdomstol i London har slagit fast att brittiska myndigheter agerade inom lagens ramar när...

Nya satsningar på invasivt ostron
Det invasiva stillahavsostronet har på drygt två decennier etablerat sig längs stora delar av den...

Kommunen kräver ny metod för anka
Stockholms stad har riktat kritik mot restaurangen Coco & Carmen på Östermalm efter en oanmäld...

Åtalad spionmisstänkt nekar till brott
Den 34-årige man som står åtalad för försök till spioneri för Rysslands räkning förnekar anklagelserna....
