Tio år efter brexit växer missnöjet

Tio år efter beslutet att lämna EU beskriver flera invånare i den nordvästra engelska staden Wigan utvecklingen som negativ. I området, där över 60 procent röstade för brexit i folkomröstningen 2016, uppger boende att ekonomin försämrats sedan utträdet ur unionen.

Wigan har en lång historia som industristad och blev känd genom George Orwells bok Vägen till Wigan Pier från 1937. Områden som senare utvecklades till nöjes- och restaurangkvarter präglas i dag enligt beskrivningar av sociala problem efter att pubar och nattklubbar stängt.

Amy säger att utvecklingen gått kraftigt nedåt sedan Storbritannien lämnade EU. Jeremy säger att landet gjorde ett misstag genom att genomföra utträdet. Enligt olika undersökningar har brexit bland annat kopplats till en minskning av bruttonationalprodukten på mellan 6 och 8 procent, en produktivitetsnedgång på 4 procent och ett handelsbortfall på 15 procent.

Handelsminister Chris Bryant från Labour sade vid ett besök i EU-parlamentet i maj att han hoppas att Storbritannien under hans livstid åter ska bli medlem i EU. Enligt Chris Bryant har brexit skapat stora ekonomiska problem för landet.

Trots detta driver inte Labourregeringen öppet frågan om ett återinträde. Regeringen arbetar i stället med det som beskrivs som en nystart i relationerna med EU. Samtal förs bland annat om livsmedelsregler, utsläppshandel, AI-utveckling och universitetsutbyten.

Förhandlingarna har dock stött på hinder. Ett planerat möte mellan premiärminister Keir Starmer samt EU-ledarna Ursula von der Leyen och António Costa har flera gånger skjutits upp under våren. Frågor om studentutbyten och osäkerhet kring Keir Starmers politiska ställning nämns som orsaker.

Opinionsmätningar från våren visar att omkring 60 procent av de tillfrågade britterna i dag skulle rösta för att stanna kvar i EU. Samtidigt har Nigel Farage och hans Reformparti ett starkt stöd i opinionen.

Invandring fortsätter att vara en central politisk fråga. Under brexitkampanjen pekades EU ut som ansvarigt för problem kopplade till migration. Enligt beskrivningen fortsätter politiker och debattörer att koppla sådana frågor till inflöden från EU-länder, trots att Storbritannien lämnat unionen.

De senaste veckorna har uppmärksammade våldsbrott i Southampton och Belfast med gärningspersoner av utländskt ursprung följts av omfattande kravaller.

EU-frågan påverkar även relationen mellan Storbritanniens olika landsdelar. Skottland, Wales och Nordirland leds för närvarande av partier som vill lämna det brittiska statsskicket och återansluta sig till EU. Samtidigt finns möjligheten att England efter nästa val, som senast ska hållas 2029, får en mer nationalistisk och EU-kritisk regering under Nigel Farage.

Skottlands regeringschef John Swinney sade efter lokalvalen i början av maj att Skottland måste enas för att skydda sitt parlament från Nigel Farages inflytande. Enligt John Swinney bör Skottland före 2029 kunna fatta beslut om sin konstitutionella framtid utan att Nigel Farage kan stoppa processen.

I Wigan beskriver flera invånare att möjligheterna att resa och arbeta i andra länder har försämrats. Amy säger även att Storbritanniens anseende utomlands har blivit sämre och hoppas på ett framtida återinträde i EU.

Ethan och Jeremy, som studerar vid den lokala högskolan, bedömer däremot att ett återvändande till unionen är mindre sannolikt. Ethan säger att ett sådant beslut sannolikt skulle uppfattas som alltför genant efter brexit.

Storbritannien blev medlem i dåvarande EG den 1 januari 1973 tillsammans med Danmark och Irland. I folkomröstningen den 23 juni 2016 röstade 52 procent av britterna för att lämna EU. Efter resultatet avgick premiärminister David Cameron och ersattes av dåvarande inrikesministern Theresa May. Den 17 oktober 2019 nåddes en överenskommelse om utträdesavtalet mellan EU-kommissionen och premiärminister Boris Johnson, som hade efterträtt Theresa May tidigare samma år. Den 31 januari 2020 lämnade Storbritannien formellt EU, följt av övergångsregler som gällde fram till den 31 december 2020.