Tidöpartierna stärker stödet medan regeringsförhandlingarna fortsätter

AI-genererad illustration

Nyheter

Tidöpartierna stärker stödet medan regeringsförhandlingarna fortsätter

Av Redaktionen•Publicerad: 1 nov 20:33•4 min

Stödet för att låta Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna ingå i en regering har ökat sedan riksdagsvalet. Samtidigt har andelen väljare som vill se Socialdemokraterna och Centerpartiet i regeringsställning minskat. Det framgår av en undersökning från Ipsos.

I undersökningen uppger 49 procent att de vill ha Socialdemokraterna i regeringen. Direkt efter valet var motsvarande andel 55 procent. Centerpartiet har under samma period gått från 52 till 47 procent. Partiets stöd för regeringsmedverkan ligger dock fortfarande över nivån före valet, då omkring 35 procent av väljarna ville se Centerpartiet i regeringen.

Moderaterna har nu lika stort stöd som Socialdemokraterna när väljarna får ange vilka partier de vill ha i regeringen. Även Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna har stärkt sina positioner. Andelen som vill ge Sverigedemokraterna ministerposter uppgår till 35 procent.

Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring bedömer att opinionsutvecklingen för närvarande gynnar Tidöpartierna. Han kopplar det minskade stödet för Socialdemokraterna och Centerpartiet till att just dessa partier har haft centrala roller i försöken att bilda regering. Enligt Källebring kan väljarnas uppfattning påverkas av mediernas rapportering om att regeringsbildningen inte har gjort några tydliga framsteg.

Vänsterpartiets stöd för regeringsmedverkan ligger däremot kvar på samma nivå som efter valet. Ipsos undersökning visar att 25 procent av väljarna vill att partiet ska ingå i nästa regering. Det är den lägsta andelen bland partierna.

Den politiska processen har samtidigt fortsatt i riksdagen. Den 29 oktober meddelade Centerpartiets partiledare Elisabeth Thand Ringqvist att hennes sonderingar inte hade visat några förutsättningar för att bilda en mittenregering i det rådande läget. Hon förklarade också att hennes ursprungliga uppdrag hade gällt möjligheten att få till stånd en regering ledd av Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson.

Samma dag meddelade riksdagens talman Andreas Norlén att han avsåg att föreslå Elisabeth Thand Ringqvist som statsminister för en regering med Centerpartiet, Socialdemokraterna, Kristdemokraterna, Miljöpartiet och Liberalerna. Riksdagens protokoll från den 30 oktober visar att förslaget därefter lades fram formellt och bordlades i kammaren.

Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson och Miljöpartiets språkrör Amanda Lind ifrågasatte talmannens beslut den 29 oktober. Båda ansåg att Moderaternas partiledare Ulf Kristersson borde ha fått ett nytt sonderingsuppdrag direkt.

Enligt talmannen ska riksdagens andra statsministeromröstning efter valet genomföras den 3 november klockan 13.00. Om Elisabeth Thand Ringqvist inte godkänns som statsminister ska Ulf Kristersson få möjlighet att undersöka förutsättningarna för en regering fram till den 10 november.

Regeringsbildningen har pågått under oktober. Den 2 oktober gav Andreas Norlén Magdalena Andersson i uppdrag att återuppta sonderingarna den 5 oktober och lämna besked senast den 12 oktober. Talmannen meddelade samtidigt att uppdraget skulle följas av en statsministeromröstning.

Vid statsministeromröstningen den 15 oktober förklarade Centerpartiet att partiet kunde acceptera en regering som enbart bestod av Socialdemokraterna, under förutsättning att politiken var tillväxtvänlig och förankrad i den politiska mitten. Centerpartiet röstade trots detta nej vid omröstningen.

Parallellt visar flera opinionsundersökningar ett ökat väljarstöd för Moderaterna. I Indikator Opinions oktobermätning, som Sveriges Radio redovisade den 29 oktober, fick Moderaterna 26,3 procent mot Socialdemokraternas 27,0 procent. Skillnaden mellan partierna var därmed 0,7 procentenheter.

Moderaternas resultat motsvarade en ökning med 6,5 procentenheter jämfört med valresultatet. Indikator Opinions opinionschef Per Oleskog Trygvasson uppgav att partiet hade hämtat väljare från Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna, Liberalerna, Centerpartiet och Socialdemokraterna. Han framhöll särskilt att väljare som tidigare hade taktikröstat på Liberalerna hade återvänt till Moderaterna.

I samma undersökning låg Tidöpartiernas sammanlagda stöd 3,5 procentenheter över det samlade stödet för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet. Liberalerna fick samtidigt 3,8 procent, vilket är under riksdagens fyraprocentsspärr. Utifrån mätresultatet skulle Tidöpartierna därför inte få egen majoritet i riksdagen.

En tidigare oktobermätning från Ipsos, genomförd den 13–25 oktober och redovisad den 27 oktober, gav Socialdemokraterna 27 procent, Moderaterna 24 procent och Sverigedemokraterna 19 procent. Undersökningen omfattade 1 589 personer. Av dessa intervjuades 200 per telefon, medan 833 svarade genom digitala enkäter och 556 deltog via en slumpmässigt rekryterad webbpanel.

Även väljarnas inställning till statsministerposten har förändrats. I Indikator Opinions undersökning föredrog 44 procent Ulf Kristersson som statsminister, medan 42 procent ville se Magdalena Andersson.

En förtroendemätning från Indikator Opinion, redovisad av Sveriges Television den 29 oktober, visade samtidigt att 55 procent hade stort förtroende för Ulf Kristersson. Det var en ökning med tio procentenheter sedan augusti. Magdalena Andersson fick 48 procent, medan Elisabeth Thand Ringqvists förtroendesiffra hade stigit med elva procentenheter till 30 procent.

Socialdemokraternas partisekreterare Tobias Baudin har till Sveriges Radio framhållit att väljarnas otålighet inför den utdragna regeringsbildningen kan vara en förklaring till opinionsutvecklingen. Han har samtidigt betonat att det är svårt att dra långtgående slutsatser utifrån resultatet i en enskild undersökning.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 94%
94%
6%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Texten är i huvudsak saklig och återger uppgifter ur källor (Ipsos, Indikator Opinion etc.) med tydlig attribution. Journalistens egna värderingar eller slutsatser förekommer inte; ton och språk är neutralt. När åsikter nämns är de tydligt kopplade till källor eller aktörer (exempelvis 'Ipsos opinionsanalytiker ... bedömer' eller 'Socialdemokraternas partisekreterare ... har framhållit'), vilket gör innehållet beroende av källorna snarare än journalistens egna åsikter. Texten följer ett klart tidsförlopp och sammanhanget behålls, vilket stärker neutraliteten. Inga journalistiska förstärkningar eller spekulationer syns i språket.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Höger
15%
25%
60%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln ger tydligt mest utrymme åt högerpartiernas upplevda styrka och framtida ajourhopp i regeringsbildningen genom att lyfta Ipsos’ bedömning att utvecklingen gynnar Tidöpartierna och genom att beskriva möjliga icke-enhetliga regeringsalternativ som inkluderar högerorienterade partier. Fokuset på hur Socialdemokraterna och Centerpartiet tappar stöd och hur Tidöpartierna stärks skapar en bild som gynnar en högerpolitisk vändning i den närmaste politiska processen.

Rubrik och framing:
Rubriken och artikeln framhäver högerpartiernas ökade stöd och betonar att regeringsbildningen tenderar att gynna Tidöpartierna, vilket sätter fokus på en högerorienterad lösning.

Språk och ton:
Språket är överlag neutralt i sin redogörelse, men faktorerna som lyfts och citatet som kopplar utvecklingen till Tidöpartierna gör att vänster-/mittenidéer känns mindre framträdande jämfört med högerpartiernas framgångar.

Källbalans:
Huvudkällor är Ipsos-undersökningar och Ipsosanalytikern Nicklas Källebring, kompletterat av Indikator Opinions mätningar samt offentliga uttalanden av politiska ledare från flera partier. Artikeln ger mest utrymme åt mätningarnas resultat och högerblocket, medan motröster från vänster sällan får utrymme i samma detaljnivå.

Utelämnanden och kontext:
Viktiga perspektiv saknas i djupet: policyinnehåll och konsekvenser av en högerdominerad regering, ekonomiska effekter, hur olika intressegrupper (fackföreningar, näringsliv) skulle påverkas, samt kritiska analyser av berättelserna om regeringsbildningen. Andra relevanta prognoser och historiska jämförelser nämns inte i större utsträckning.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.