Tidigare ambassadvakt döms för grovt spioneri

Borgarting lagmannsrett dömer en tidigare vakt vid USA:s ambassad i Oslo till tre år och sex månaders fängelse för grovt spioneri. Straffet är en månad kortare än domen i Oslo tingrett. Åklagarsidan har gjort gällande att mannen gjort sig skyldig till grov olovlig underrättelseverksamhet och grovt avslöjande av statshemligheter.

Mannen har erkänt att han lämnat information till agenter från både Ryssland och Iran. Han har uppgett att USA-ambassadens hållning i Israel-Palestinafrågan bidrog till att han först tog kontakt med Ryssland och därefter Iran. Det nasjonale statsadvokatembetet angav i åtalet att informationsöverlämningar skedde vid möten i Norge, Serbien och Turkiet.

Oslo tingrett registrerade det ursprungliga målet som TOSL-2025-35715-2 och slog fast att mannen under 2024 och 2025 samlade in och delade känsliga och hemliga uppgifter till förmån för Ryssland och Iran. Tingsrätten bedömde att informationen kunde skada både amerikanska och norska säkerhetsintressen. Mannen dömdes där även för penningtvätt och grovt skattebrott men friades från åtalet om grov korruption.

Statsadvokat Carl Fredrik Fari vid Det nasjonale statsadvokatembetet uppgav under tingsrättsprocessen att mannen hade fått 10 000 euro för information till rysk underrättelsetjänst och bitcoin motsvarande omkring 100 000 norska kronor för information till iransk underrättelsetjänst. Carl Fredrik Fari uppgav också att materialet från ambassaden huvudsakligen hade den amerikanska klassningen sensitive, but unclassified. När åtalet väcktes sade Carl Fredrik Fari att detta, såvitt han kände till, var första gången de norska spioneribestämmelser som infördes 2008 prövades i domstol.

Under hovrättsprocessen beslutade Borgarting lagmannsrett i mål LB-2026-39674 att en tidigare kollega till mannen inte fick vittna om innehållet i USA-ambassadens dokument, arkiv eller polisförhör som berörde sådant material. Rätten hänvisade till Wienkonventionens skydd för ambassadhandlingar. Vittnesförhöret skulle samtidigt hållas bakom stängda dörrar och omfattas av referatförbud.

Inför tingsrättsprocessen avslog Høyesterett USA:s begäran om att få en egen advokat med rättigheter motsvarande ett målsägandebiträde i brottmålet. USA hade bland annat hänvisat till behovet av att begränsa ytterligare spridning av ambassadmaterial under rättegången. Efter tingsrättsdomen uppgav försvarsadvokaterna John Christian Elden och Inger Zadig att mannen saknade amerikansk säkerhetsklassning och att försvaret ansåg att domen väckte principiella frågor om gränsen för straffbar underrättelseverksamhet enligt norsk rätt.