
AI-genererad illustration
Tidigare afghansk ambassadör överklagar utvisningsbeslut i Sverige
Ghulam Abbas Noyan, som tidigare representerade Afghanistan som ambassadör i Sverige, har fått besked om utvisning till USA. Den 77-årige diplomaten har överklagat beslutet och hoppas att Migrationsdomstolen ska låta honom stanna i Sverige, där flera av hans närmaste anhöriga bor.
Abbas Noyan har tidigare haft permanent uppehållstillstånd i USA, ett så kallat green card. Han uppger dock att han inte har varit bosatt där på många år och att det är oklart om han fortfarande har rätt att resa in i landet.
Vid ett besök i USA 2015 fick han, enligt egen uppgift, information om att hans amerikanska uppehållstillstånd kunde återkallas om han lämnade landet igen. Han är därför osäker på om de amerikanska myndigheterna kommer att tillåta honom att återvända.
Noyan bor i en tvårumslägenhet i Helsingborg. Han har beskrivit hur han samlat sina barn och barnbarn där för att uppmärksamma sin 77-årsdag. Familjeanknytningen är ett av de skäl som han framhåller för att få stanna i Sverige.
Den tidigare ambassadören har också uttryckt oro för sin säkerhet vid en eventuell återresa till Afghanistan. Han uppger att hans långvariga motstånd mot talibanregimen innebär en risk för förföljelse, tortyr och andra allvarliga övergrepp om han skulle tvingas återvända till hemlandet.
Abbas Noyan tjänstgjorde som Afghanistans ambassadör i Sverige mellan 2019 och 2024. Hans fullständiga namn, Ghulam Abbas Noyan, finns upptaget i Utrikesdepartementets officiella diplomatförteckning från juni 2023.
Den 28 november 2019 överlämnade han sina kreditivbrev till kung Carl XVI Gustaf vid en audiens på Kungliga slottet. Kungliga hovstaterna har bekräftat att även nytillträdda ambassadörer från Kenya, Singapore och Guinea togs emot vid samma tillfälle.
Före ambassadörsuppdraget hade Noyan varit ledamot av Afghanistans parlament. Enligt Afghanistans ambassad i Stockholm hade han också studerat vid Kabuls polytekniska universitet. Han efterträdde Hameed Hami som Afghanistans ambassadör i Sverige.
Efter talibanernas maktövertagande i Afghanistan 2021 fortsatte beskickningen i Stockholm sin verksamhet trots att finansieringen från hemlandet upphörde. Sveriges Radio rapporterade den 20 oktober samma år att Noyan uppgav att ambassaden bland annat saknade möjlighet att utfärda nya pass.
Under 2023 intervjuades Noyan inom ramen för rapporten Return Migration Diplomacy, som Delegationen för migrationsstudier, Delmi, publicerade 2024. Där beskrev han svårigheter i kontakterna mellan ambassaden och svenska migrationsmyndigheter. Han betonade även vikten av säkerhet för människor som återvänder till Afghanistan.
I juli 2024 avsatte talibanregimen Noyan från ambassadörsposten, vilket Sveriges Radio rapporterade den 5 december samma år. Han ingick samtidigt i ett internationellt nätverk av afghanska diplomater som fortsatte företräda landets tidigare regering.
Enligt TV4 Nyheternas rapportering den 21 december 2024 höll diplomaterna digitala möten varje vecka för att diskutera situationen i Afghanistan och hur de skulle fortsätta sitt arbete.
När Utrikesdepartementet inte förnyade Noyans diplomatiska uppehållstillstånd ansökte han om asyl i Sverige i december 2024.
Utrikesdepartementet förklarade samma månad för TV4 Nyheterna att utländska diplomaters placeringar i Sverige är tidsbegränsade och att deras uppehållstillstånd gäller under den aktuella stationeringsperioden. Departementet meddelade också att Afghanistans ambassad i Stockholm skulle fortsätta verksamheten efter Noyans avgång.
Den 1 januari 2025 tillträdde Najibullah Mohajer som chargé d'affaires, tillförordnad beskickningschef, vid Afghanistans ambassad i Stockholm. Han tog över ledningen för beskickningen och angav fortsatt konsulär service till afghanska medborgare i Sverige och Finland som en av sina prioriteringar.
Efter det negativa beslutet i sitt migrationsärende har Abbas Noyan vänt sig till Migrationsdomstolen. Han hoppas att domstolen ska ändra beslutet så att han får stanna i Sverige.
Han hänvisar till sin tidigare bosättning i landet och till att flera familjemedlemmar, däribland hans söner och barnbarn, bor här. Samtidigt kvarstår hans osäkerhet om möjligheten att resa in i USA, som är det land utvisningsbeslutet avser.
Gillar du den här personligheten?
Källor
Analys
Förklaring:
Texten uppvisar i stort sett saklig, neutral ton och förlitar sig på uppgifter från källor samt på den berörda personen själv. Den är strukturerad som en kronologisk återgivning och använder tydliga källhänvisningar (t.ex. 'enligt egen uppgift', 'Sveriges Radio rapporterade', 'TV4 Nyheterna rapporterade'). Informationen presenteras utan journalistens egna värderingar eller slutsatser. Påståenden som gäller risker eller omständigheter hänvisas till källor eller den drabbade personen själv och inte som journalistens egna påståenden. Endast smådrag som kan uppfattas som ett inbjudande till läsaren (frågan i slutet) påverkar inte saklighetens nivå nämnvärt. Sammantaget främjar detta en hög oberoende-poäng, här bedömd till 93.
Förklaring:
Artikeln lyfter fram Noyans asylansökan som ett humanitärt och skyddsvärt fall, betonar risker för förföljelse och betonar hat familjeband som skäl att få stanna i Sverige. Den betonar också säkerhet och rättsprocessen snarare än kostnader eller kontroll, vilket framhäver en vänstervänlig syn på asyl och skydd för utsatta grupper. Detarytmen stödjer i praktiken en mer generös migrationspolitik genom att skapa sympati för den sökande och minimera motargument om gränser och kostnader. Det leder till en dominerande vänsterpreflektion i tolkningen av artikeln och hur den presenteras för läsaren.
Rubrik och framing:
En humanitär asylmålsfråga där huvudpersonen ses som utsatt på grund av Afghanistan/Taliban och där familjeband och säkerhet anses motivera att han får stanna.
Språk och ton:
Sympatisk mot Abbas Noyan; betonar risker vid återvändo och betonar familjekopplingar som väg till uppehåll.
Källbalans:
Noyan och hans perspektiv dominerar; få motröster eller kritiska röster mot hans ansökan och sakliga invändningar från myndigheter är begränsade.
Utelämnanden och kontext:
Viktiga perspektiv saknas eller begränsat framträdande, t.ex. förklaringar från Migrationsverket om relevanta rättsliga kriterier, bredare debatt om asylpolitik och möjliga konsekvenser för svenskt migrationssystem samt perspektiv från andra berörda parter (t.ex. talibanregimen eller Afghanistans ambassad i Stockholm) som kan ge en mer nyanserad bild.
Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.
Senaste nyheter
Mexikansk dödshögtid firades med dans och musik i Helsingborg
Dunkers kulturhus i Helsingborg fylldes av mexikanska traditioner under lördagen den 31 oktober 2026. Föreningen...

Ridolyckor sprids på TikTok – ultralöpare antar utmaning i Skåne
En studie om filmer på ridolyckor i sociala medier och en synskadad löparens deltagande i...

Forskare varnar för riskerna bakom virala ridfilmer
Filmklipp där ryttare faller av sina hästar har blivit ett återkommande inslag på TikTok. Nu...

Polisen avlossade varningsskott vid butiksrån – två gripna
Två personer under 18 år har gripits efter ett rån mot en butik på Storgatan...
