Forskare varnar för riskerna bakom virala ridfilmer

Filmklipp där ryttare faller av sina hästar har blivit ett återkommande inslag på TikTok. Nu visar forskning från Malmö universitet hur olyckorna presenteras som underhållning och hur riskerna inom ridsporten skildras på sociala medier.

Klara Boije af Gennäs, doktorand i idrottsvetenskap vid Malmö universitet, har tillsammans med forskarna Lovisa Broms och Susanna Hedenborg undersökt innehåll som publicerats under hashtaggen #ridingfails. Forskarna analyserade 61 inlägg och sammanlagt 6 723 kommentarer på TikTok.

Resultaten publicerades den 15 juli 2026 i den vetenskapliga tidskriften International Review for the Sociology of Sport. Artikeln har titeln Platformed risk culture: Youth equestrians’ framings of falling off the horse on TikTok.

Materialet består framför allt av filmer med unga kvinnliga ryttare som ramlar av sina hästar. Forskarna ville undersöka sambandet mellan hur risker framställs på sociala medier och den skadekultur som finns inom ridsporten.

Klara Boije af Gennäs beskriver hur filmerna ofta kombineras med humoristisk musik och emojis. Hon anser att presentationen kan göra att allvarliga och riskfyllda situationer uppfattas som underhållning.

Forskarna har inte närmare undersökt vilka personer som publicerar och sprider filmerna. Klara Boije af Gennäs bedömer däremot att underhållning är ett viktigt motiv bakom publiceringarna.

I forskningsmaterialet framträder också ett återkommande synsätt där avfallningar och andra misslyckanden beskrivs som naturliga inslag i ridningen. Malmö universitet uppger att ryttare ibland framställer motgångarna som erfarenheter som stärker dem och som steg på vägen mot framgång.

Ett av de undersökta kontona innehåller fler än 5 000 inlägg. Kontots uttalade inriktning är att göra misslyckanden inom ridsporten mindre dramatiska och visa att även ryttare kan göra misstag.

Även kommentarerna till filmerna innehåller olika perspektiv. Forskning.se beskriver hur vissa användare uttrycker medkänsla och känner igen sig i situationerna. Andra ifrågasätter ryttarnas teknik eller hur hästarna behandlas. Forskarna beskriver en del av dessa kritiker som självutnämnda TikTok-tränare.

Ridläraren Johanna Kratz vid Ystad ridskola har i en intervju med TV4 uppmärksammat att vissa filmer kan visa ridövningar som genomförs utan utbildad instruktör. Hon framhåller att en kvalificerad tränare i vissa sådana situationer inte skulle ha tillåtit ryttaren och hästen att genomföra övningen.

Eleverna Ellie Ewaldh, Maja Frisborn och Julia Kratz vid Ystad ridskola har också berättat för TV4 om sina olika reaktioner på filmerna. Bland annat uppmärksammar de att korta videoklipp inte alltid visar hela händelsen eller vilka skador en olycka kan ha orsakat.

Den begränsade informationen om olyckornas följder är något som även forskarna vid Malmö universitet lyfter fram. I filmerna framgår det sällan hur ryttaren eller hästen mår efter fallet. Allvarliga skador, exempelvis benbrott och blödningar, visas inte i det undersökta materialet.

Klara Boije af Gennäs påpekar att frånvaron av sådana bilder kan bero på att plattformen tar bort grafiskt innehåll. En annan möjlig förklaring som hon nämner är att allvarliga skadebilder inte passar in i filmernas underhållande framställning.

Samtidigt inträffar varje år mellan 10 000 och 13 000 personskador i samband med ridolyckor. Ungefär hälften av de skadade behöver sjukhusvård.

Försäkringsbolaget Folksam redovisar att omkring 1 400 av de cirka 140 000 försäkrade medlemmarna i föreningar anslutna till Svenska Ridsportförbundet skadas årligen. Det motsvarar ungefär 26 skadade ryttare i veckan.

I skadeuppgifter som Folksam presenterade den 24 juni 2026 förekom fall från hästen i 81 procent av de undersökta olycksscenarierna. Bland de försäkrade ryttarna drabbas omkring tolv personer varje vecka av huvudskador.

Folksam uppger också att 12 procent av ryttarna som skadas i det studerade olycksmaterialet får bestående besvär. Skador på armar och ben är vanliga i denna grupp, men även skador på huvud och rygg förekommer.

En tidigare forskningsöversikt om hästrelaterade skador bland unga publicerades den 5 september 2025 av Klara Boije af Gennäs och Jonatan Jungmalm. Arbetet, som bygger på forskning från perioden 2014–2024, publicerades i BMJ Open Sport & Exercise Medicine.

Svenska Ridsportförbundet har fastställt att hjälm ska användas vid ridning och körning inom förbundets verksamhet. För ryttare under 18 år rekommenderas dessutom skyddsväst. Förbundet rekommenderar också att hjälmar som fått kraftiga slag ersätts med nya.

I juni 2026 presenterade Folksam ett test av 15 godkända ridhjälmar. Endast fyra modeller fick utmärkelsen Bra val. Försäkringsbolaget konstaterade samtidigt att det inte fanns något tydligt samband mellan hjälmarnas pris och deras skyddsförmåga.

Svenska Ridsportförbundet har även ett system för rapportering av olyckor och tillbud samt säkerhetsanvisningar under namnet Säker med häst. Materialet riktar sig bland annat till ryttare, tränare, ridlärare, ledare och föräldrar.

För personer som drabbats av hjärnskakning finns modellen Hjärntrappan, som används vid återgång till ridning. Svenska Ridsportförbundet framhåller att återhämtningen måste ges tillräckligt med tid eftersom en alltför tidig återgång kan innebära risk för bestående besvär.

Klara Boije af Gennäs betonar samtidigt att kulturen kring filmerna inte enbart behöver vara negativ. Att visa misslyckanden kan också ha ett värde inom ridsporten. Hon anser dock att ryttare och andra som tar del av innehållet behöver vara medvetna om hur risker framställs.

Enligt Klara Boije af Gennäs finns det ett samband mellan kulturen på sociala medier och det som sker i stallmiljön. Hon framhåller därför vikten av att uppmärksamma hur olyckor och riskfyllda situationer presenteras på digitala plattformar.