Sverige vill ge Esrange en roll i EU:s satellitsatsning

Sverige vill att rymdbasen Esrange utanför Kiruna ska ingå i EU:s nya satellitprogram IRIS². Frågan aktualiserades när försvarsminister Pål Jonsson tog emot EU-kommissionären Andrius Kubilius, som ansvarar för försvars- och rymdfrågor, under ett besök i Sverige den 5–6 november 2026.

Vid besöket i Kiruna fick EU-kommissionären ta del av den svenska rymdbasens verksamhet och planerna på att börja skjuta upp satellitbärande raketer under 2028. Regeringsplanet användes för resan till Esrange, där de nya uppskjutningsanläggningarna ingick i rundvandringen.

Esrange och den statliga ägaren SSC Space framförde under mötet sitt intresse för att delta i IRIS². Pål Jonsson uppgav att besöket gav möjlighet att diskutera frågan direkt med EU-kommissionären och presentera den kapacitet som finns vid anläggningen i Kiruna. Försvarsministern beskrev den svenska rymdbasens förmåga som unik.

IRIS² är EU:s planerade satellitkommunikationssystem och ska tas i bruk 2030. Satsningen omfattar sammanlagt 348 satelliter och är avsedd att minska unionens beroende av externa satellittjänster, däribland Elon Musks Starlink.

Europeiska rymdorganisationen ESA meddelade den 7 augusti 2026 att konstellationen ska bestå av 330 satelliter i låg omloppsbana och ytterligare 18 satelliter i medelhög omloppsbana. Enligt ESA beräknas den aktuella utformningen öka kapaciteten för säker myndighetskommunikation med 60 procent inom EU och 54 procent globalt jämfört med den tidigare planeringen.

Arbetet med IRIS² drivs genom industrikonsortiet SpaceRISE. EU-kommissionen tilldelade i oktober 2024 konsortiet ett tolvårigt koncessionsavtal. Bakom samarbetet står satellitoperatörerna SES, Eutelsat och Hispasat, tillsammans med industriföretag som Airbus Defence and Space, Thales Alenia Space och OHB.

Den 7 augusti 2026 meddelade EU-kommissionen att ett genomförandeavtal hade undertecknats med SpaceRISE efter förhandlingar som påbörjades i januari. Avtalet omfattar utveckling av satelliterna, uppskjutningstjänster, markbaserad infrastruktur och leverans av kommunikationstjänster.

Enligt EU-kommissionens besked den 17 september är den första uppskjutningsfasen planerad till slutet av 2029. Kommissionen uppgav samtidigt att internationella samarbetsavtal om satellitsystemet redan hade ingåtts med Norge och Island.

Esrange förbereder parallellt sin egen verksamhet för satellituppskjutningar. I september 2026 meddelade SSC Space att företaget hade tecknat avtal med amerikanska Firefly Aerospace om två uppskjutningar med rakettypen Alpha under 2028. Uppdragen omfattar svenska nationella säkerhetskunder och kommersiella kunder som delar på uppskjutningskapaciteten.

Firefly Aerospace uppgav den 9 september att avtalet hade ingåtts av bolagets vd Jason Kim och SSC Spaces vd Charlotta Sund. Vid den tidpunkten var kontrollcentralen, satellitförberedelseanläggningen, byggnaden för raketmontering och systemen för spårning och kontroll färdigställda. Själva uppskjutningsrampen återstod att färdigställa.

De första uppskjutningarna från Esrange är inriktade på kommersiell verksamhet, men anläggningen förbereds även för militära uppdrag. Rymdstyrelsen uppgav den 16 april 2026 att Försvarsmakten hade tecknat avtal med SSC Space om att utveckla möjligheten att skjuta upp svenska militära satelliter från rymdbasen.

Försvarsmaktens rymdchef, flottiljamiral Anders Sundeman, kopplade enligt Rymdstyrelsen arbetet till det försämrade säkerhetsläget i Europa och de ökade krav som följer av Sveriges medlemskap i Nato.

IRIS² ska också kopplas samman med EU:s befintliga arbete med säker satellitkommunikation. EU:s rymdprogrammyndighet EUSPA meddelade den 10 mars 2026 att tjänsten GOVSATCOM hade inlett sin verksamhet i januari. Den samlar satellitkapacitet från Frankrike, Grekland, Italien, Luxemburg och Spanien för användning inom EU:s medlemsländer. IRIS² ska i framtiden integreras med tjänsten.

Europeiska rymdorganisationen ESA meddelade dessutom den 17 september att 18 studieavtal hade tecknats med deltagande från närmare 80 företag. Arbetet gäller framtida säkra satellitkommunikationstjänster för bland annat myndigheter, sjöfart, flyg och dataöverföring.

Andrius Kubilius besök i Sverige omfattade fler verksamheter än Esrange. Försvarsdepartementet meddelade den 3 november att EU-kommissionären också skulle besöka Kungliga Tekniska högskolans kompetenscentrum Svenskt krut. Där samarbetar Kungliga Tekniska högskolan, Försvarets materielverk, Totalförsvarets forskningsinstitut och svensk industri om kunskap kring nitrocellulosa.

Enligt information som EU-kommissionen publicerade den 6 november ingick Sverigebesöket i initiativet European Launch Tour, som presenterades i september 2026. Erfarenheterna från möten med regeringar och rymdföretag runt om i Europa ska användas som underlag för en handlingsplan om Europas tillgång till rymden. EU-kommissionen avser att presentera planen under 2027.

Esranges och SSC Spaces önskemål om en roll inom IRIS² framfördes därmed samtidigt som både det europeiska satellitprogrammet och förberedelserna för svenska satellituppskjutningar fortsätter.