Sverige skärper skyddet mot påverkan inför valet

Risken för försök att påverka det svenska valet är mycket hög, enligt David Lindahl, forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, i Linköping. Han bedömer samtidigt att sannolikheten är liten för att sådan påverkan skulle få någon större effekt på själva valutgången. Flera europeiska val har under de senaste åren utsatts för bland annat cyberattacker, sabotage och spridning av vilseledande uppgifter.

Inför valet den 13 september 2026 har Valmyndigheten fått ett uttryckligt ansvar att stödja och samordna skyddet av valen. Myndigheten ska analysera risker, sammanställa en nationell lägesbild och hantera incidentrapportering. Kommuner, länsstyrelser och utlandsmyndigheter med röstningslokaler ska skyndsamt rapportera händelser som kan påverka valets genomförande. Regeringen uppger också att Valmyndigheten leder ett permanent nationellt valnätverk där bland andra Säkerhetspolisen, Polismyndigheten, Myndigheten för psykologiskt försvar, Nationellt cybersäkerhetscentrum, länsstyrelserna, Post- och telestyrelsen och Skatteverket deltar.

Nationellt cybersäkerhetscentrum vid Försvarets radioanstalt, FRA, har enligt regeringen fått ett särskilt uppdrag inför valet. Arbetet omfattar bland annat att ta fram en cyberhotbild, identifiera åtgärder som kan minska riskerna och erbjuda operativt stöd till berörda aktörer före, under och efter valet.

FOI undersökte även informationsmiljön kring riksdagsvalet 2022. Rapporten FOI-R--5429--SE publicerades den 5 april 2023 och skrevs av Ola Svenonius, Sofia Olsson, Miranda Michélsen Forsgren, Mathilde Jarlsbo och Emilia Dungel. Studien behandlade bland annat påståenden om valfusk, informationspåverkan och sociala medieplattformar. Enligt David Lindahl konstaterade forskarna att det fanns omfattande aktivitet med vilseledande och felaktig information, men att materialet inte tycktes ha fått något större genomslag.

En förändring sedan valet 2022 är enligt David Lindahl den snabba spridningen av olika AI-verktyg. Han säger att det har blivit betydligt enklare och billigare att skapa trovärdigt falskt material. Han uppger samtidigt att någon stor ökning av den typen av innehåll ännu inte har observerats, men varnar för att utvecklingen kan göra det svårare att avgöra vad som är sant.

Myndigheten för psykologiskt försvar har också pekat på riskerna med AI-genererat innehåll. Myndigheten varnar för webbplatser som kan efterlikna vanliga nyhetssidor och sprida vinklade uppgifter samt för AI-tjänster som kan lämna felaktig information om kandidater eller om hur valet genomförs. Myndigheten pekar även på risken att stora mängder manipulerat material på sikt kan öka misstänksamheten även mot äkta bilder och videor.

I maj 2026 lanserade Myndigheten för psykologiskt försvar ett digitalt kommunikationspaket för kommuner och regioner med information om valpåverkan. Lina Karlsryd, chef för myndighetens förmågehöjande avdelning, uppgav att satsningen ska göra det möjligt att nå fler människor än genom myndighetens egna kanaler.

Regeringen presenterade den 28 juli 2026 Sveriges första nationella strategi för psykologiskt försvar. Strategin lyfter särskilt arbetet mot otillbörlig informationspåverkan och användningen av ny teknik som AI. Samtidigt fick Myndigheten för psykologiskt försvar i uppdrag att fördjupa samarbetet med bland andra Försvarsmakten, Myndigheten för civilt försvar och Säkerhetspolisen.

Även inom Europeiska unionen har frågan om valpåverkan uppmärksammats. EU:s ministerråd slog den 16 mars 2026 fast att unionen fortsatt utsätts för hybridhot som sabotage, skadliga cyberaktiviteter, utländsk informationsmanipulation och försök att påverka val. Rådet pekade särskilt på långvariga och samordnade ryska hybridkampanjer mot EU och medlemsländerna. En Eurobarometerundersökning som publicerades 2025 visade att 79 procent av de tillfrågade européerna oroade sig för att väljare fattar beslut utifrån desinformation. Motsvarande andel var 71 procent för cyberattacker mot val och 70 procent för påverkan från främmande länder.

Organisationen för säkerhet och samarbete i Europas demokrati- och människorättsorgan ODIHR genomförde den 5–7 maj 2026 en behovsbedömning i Sverige. Organisationen träffade då företrädare för statliga institutioner, politiska partier, medier, civilsamhället och det internationella samfundet. Valmyndigheten meddelade den 23 juli att ODIHR efter bedömningen inte rekommenderade någon egen valobservationsinsats i Sverige. Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten, uppgav att bedömningen byggde på ett högt förtroende för den svenska valadministrationens förmåga att genomföra valet oberoende och transparent.

David Lindahl anser att väljare själva kan minska risken att påverkas genom att aktivt söka information i stället för att enbart förlita sig på sådant som rekommenderas av algoritmer. Han framhåller också vikten av att ta del av motståndarens starkaste argument och därefter analysera dem.