Kriminalvården når inte alla med behandlingsbehov

Kriminalvården bedömer att omkring 75 procent av klienterna har medelhög till hög risk att återfalla i brott, men behandlingsverksamheten når inte lika stor andel av de intagna. Under 2025 deltog 8 952 av totalt 12 754 personer som satt i fängelse i myndighetens behandlingsprogram. Enligt Kriminalvårdens beräkningar skulle omkring 614 ytterligare personer behöva delta för att samtliga med medelhög till hög återfallsrisk skulle omfattas. Riksrevisionen har samtidigt konstaterat att endast 22 procent av klienterna på anstalt och 13 procent av klienterna i frivård fullföljde ett behandlingsprogram under 2023. Granskningen pekade framför allt ut brist på personal och behandlingslokaler som begränsningar.

Martin Lardén, chef vid Kriminalvårdens enhet för behandlingsprogram, säger att myndigheten måste fortsätta med det återfallsförebyggande arbetet och att klienterna inte enbart kan hållas inlåsta eftersom deras situation då kan vara sämre när de friges. Enligt Martin Lardén är det vanligt att klienter får vänta på mer specialiserade insatser eftersom personer med de mest akuta behoven prioriteras. Riksrevisionen har också konstaterat att Kriminalvården inte haft tillräckligt många programledare för att erbjuda behandling till alla klienter med behov och att det saknats fullständig nationell statistik över hur många anställda som kunnat leda behandlingsprogram. Kriminalvården uppger att nya programledare genomgår omkring 22 veckors grundutbildning inklusive praktik och därefter arbetar under handledning.

Ett av Kriminalvårdens program är Krimfokus, som myndigheten beskriver som ett grundprogram för intagna med medelhög till hög återfallsrisk. Behandlingen består av både gruppmöten och individuella samtal och omfattar bland annat kriminalitet, våld, missbruk, stress och social problemlösning. Antalet personer som deltagit i Kriminalvårdens behandlingsprogram har ökat från 5 663 år 2021 till 8 952 år 2025. Under samma period steg antalet personer som suttit i fängelse från 9 481 till 12 754. Mellan dessa år deltog 5 211 personer i behandling 2022, 5 915 personer 2023 och 7 698 personer 2024. Antalet personer i fängelse var 10 298 år 2022, 10 647 år 2023 och 11 812 år 2024.

Linda Johnsson, 34, fick vänta i två år innan hon kunde börja i ett behandlingsprogram. När hon frigavs hade hon deltagit i fyra månader. Linda Johnsson anser att Kriminalvården saknar tillräcklig kapacitet för rehabilitering och att arbetet därför ofta blir inriktat på akuta insatser. Hon uppger också att resursbristen kan försämra möjligheterna till rehabilitering och öka risken för återfall. Linda Johnsson beskriver hur flera destruktiva relationer gjorde henne likgiltig inför både livet och kriminaliteten och säger att hon inte fick tillräcklig hjälp trots nära kontakt med myndigheter. Hon dömdes senare för två grova narkotikabrott och ett penningtvättbrott.

Linda Johnsson säger att en väntetid på ett år för att få träffa en psykolog kan vara mycket svår för en 20-åring som sitter i fängelse. Under 2025 erbjöds 2 300 klienter psykologkontakt. Omkring 570 personer står för närvarande i kö för psykolog. Brottsförebyggande rådet redovisade i maj 2026 att 18 307 av 77 805 personer med en ingångshändelse under 2023 återföll i ett nytt lagfört brott inom ett år, vilket motsvarar 24 procent. Bland personer vars grövsta brott var narkotikabrott var andelen 33 procent. Brottsförebyggande rådet uppger också att 41 procent av personer med en ingångshändelse 2017 hade återfallit i ett nytt lagfört brott inom tre år. Andelen var 44 procent bland män och 30 procent bland kvinnor.

Arbetsförmedlingen och Kriminalvården ändrade i november 2023 sitt gemensamma arbetssätt så att samma arbetsförmedlare kan följa en klient från anstalt till frivård. Enligt Arbetsförmedlingen är syftet att insatser ska kunna sättas in snabbare och att glapp i planeringen efter frigivning ska minska. Arbetsförmedlingen ska enligt sin instruktion samverka med Kriminalvården för att stärka möjligheterna för arbetssökande inom kriminalvården att få och behålla ett arbete. Arbetet omfattar bland annat särskilda handläggare för anstalter och frivårdskontor samt upphandlade utbildningar på vissa anstalter.

Sveriges anstalter började bli överfulla redan 2018. Regeringen beslutade den 6 juli 2026 om hyresavtal som möjliggör ytterligare 378 häktes- och anstaltsplatser i Umeå, Tidaholm och Sörbyn. Regeringen uppgav samtidigt att de hyresavtal som beslutats sedan regeringen tillträdde sammantaget möjliggör närmare 6 700 nya platser inom Kriminalvården. I mars 2026 lade regeringen dessutom fram förslag om utökade möjligheter till tidsbegränsade bygglov och andra undantag från plan- och bygglagen för att snabbare kunna bygga ut anstalter och häkten vid akut och påtaglig risk för allvarlig platsbrist.