Sverige rustar armén med Himars för sju miljarder

AI-genererad illustration

Nyheter

Sverige rustar armén med Himars för sju miljarder

Av RedaktionenPublicerad: 7 sep 14:113 min

Regeringen har godkänt att Försvarets materielverk, FMV, går vidare med ett köp av det amerikanska raketartillerisystemet Himars till den svenska armén. Kostnaden beräknas till drygt sju miljarder kronor. Försvarsdepartementet presenterade satsningen den 7 september klockan 13.30 vid Upplands flygflottilj F 16 i Uppsala. Där deltog försvarsminister Pål Jonson, Finlands försvarsminister Antti Häkkänen, arméchef Johan Pekkari och överste Oscar Elardt, chef för systemledningsavdelningen armémateriel vid FMV.

Pål Jonson uppgav att anskaffningen stärker Sveriges försvarsförmåga och gör ett angrepp mot landet svårare. Affären ska omfatta drygt tio hjulgående avfyrningsfordon från Lockheed Martin samt en större mängd ammunition. Enligt Pål Jonson kan de första leveranserna ske redan nästa år. Lockheed Martin uppgav i augusti 2026 att företaget har byggt upp ett särskilt förhandsproduktionsprogram för Himars som kan möjliggöra tidigare delleveranser än i traditionella produktionsscheman.

Den amerikanska exportprocessen hade dessförinnan omfattat ett möjligt svenskt köp av upp till 20 M142 Himars. USA:s försvarsdepartement överlämnade ärendet till kongressen den 10 mars 2026 och angav då ett uppskattat maximalt värde på 930 miljoner dollar. Samma dag godkände USA:s utrikesdepartement den möjliga försäljningen, vilket var ett nödvändigt amerikanskt steg inför en slutlig svensk beställning.

I det amerikanska exportpaketet ingick även 35 M31A2-behållare, 35 M30A2-behållare, 35 M403-behållare, 35 M404-behållare, 20 M57 ATACMS-behållare och 24 internationella eldledningssystem av typen IFATDS. USA:s försvarsdepartement angav dessutom att paketet omfattade bland annat övningsraketer, radio-, GPS-, utbildnings- och logistikutrustning.

Den svenska armén har i dag inget raketartillerisystem. Med Himars får artilleriet en räckvidd på mellan 80 och 300 kilometer beroende på ammunition. En ny ammunitionstyp är samtidigt under utveckling med en planerad räckvidd på 500 kilometer. Pål Jonson uppgav att systemet därmed kan användas mot mål på betydligt längre avstånd än äldre artilleri.

Arméns nuvarande Archer-system använder eldrör och granater och har en räckvidd på omkring 50–60 kilometer. FMV meddelade den 26 augusti 2026 att myndigheten har kontrakt på 48 Archer 8x8 och att de första fyra systemen ska tas in i värnpliktsutbildningen vid Bergslagens artilleriregemente A 9 under hösten 2026.

Amerikanska Himars har tidigare använts i Sverige. USA:s armé uppgav att systemen den 27 september 2022 genomförde skarp raketskjutning vid Vidsels testområde under övningen Nordic Strike 22. Systemen flögs då in och transporterades bort igen samma dag. Himars har även använts av Ukrainas armé i kriget mot Rysslands invasionsarmé.

Samtidigt med den svenska anskaffningen fördjupar Sverige och Finland sitt samarbete kring raketartilleri. Avtalet innebär att svenska Himars ska kunna underhållas och repareras i Finland och att ländernas arméer ska genomföra gemensamma övningar med systemen.

Finlands armé använder det tyngre amerikanska raketartillerisystemet M270, som transporteras på bandfordon. Himars är hjulgående, lättare och snabbare, men systemen använder samma typer av ammunition och eldledningssystem. Sverige och Finland deltar också i Natos Land Battle Decisive Munitions-samarbete, som är inriktat på gemensam anskaffning och förenklad delning av ammunition för markstridsförband mellan deltagarländerna.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 98%
98%
2%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln är generellt skriven i ett neutralt och sakligt språk. Journalisten återger fakta utan egna värderingar, spekulationer eller känslomässigt laddade uttryck. Alla hårda eller laddade ord, såsom exempelvis de som beskriver militära insatser eller system, tillskrivs tydligt myndigheter eller andra källor, vilket inte sänker oberoendet. Texten förstärker eller förminskar inte händelser eller aktörer, undviker egna slutsatser och spekulationer, och språket är faktabaserat. Den enda mindre anmärkningen är att vissa formuleringar som "gör ett angrepp mot landet svårare" och "kan användas mot mål på betydligt längre avstånd" är återgivna uttalanden från försvarsministern och inte journalistens egna ord. Detta är dock korrekt källhänvisat och påverkar inte negativt bedömningen. Därför bedöms artikeln som mycket oberoende och neutral, med en poäng nära max.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Mitten
10%
60%
30%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln gynnar främst mitten genom att lyfta fram en teknokratiskt lösningsorienterad försvarssatsning utan ideologisk värdering av dess effekter. Fokus ligger på institutioner och samarbeten, med en pragmatisk och saklig framställning av en större militär investering. Det finns inslag som kan kopplas till höger, exempelvis betoning på militär upprustning och säkerhet, men artikeln är inte tydligt ideologiskt färgad åt höger eller vänster och saknar normerande perspektiv som är typiska för vänster eller höger. Därför är mitten dominanten.

Rubrik och framing:
Verklighetsbilden kretsar kring att stärka Sveriges militära försvarsförmåga genom ett stort inköp av amerikanskt avancerat raketartilleri. Regeringen och försvaret framställs som ansvariga och lösningen på hotet, medan det inte finns någon tydlig problemställning eller kritik i artikeln.

Språk och ton:
Artikeln använder neutrala och tekniska termer utan värdeladdade ord, vilket gör att vissa aktörer som Försvarsdepartementet och FMV framstår som kompetenta och handlingskraftiga utan förstärkningar eller förminskningar.

Källbalans:
Källorna är främst svenska och amerikanska myndigheter och försvarsföreträdare, med tydligt fokus på officiella uttalanden från regeringen, FMV och USA:s försvarsdepartement. Det saknas kritiska röster, motståndare eller alternativa perspektiv, exempelvis politisk opposition eller fredsorganisationer.

Utelämnanden och kontext:
Artikeln saknar diskussion om kostnadens samhällsekonomiska prioriteringar, säkerhetspolitisk debatt, eventuella risker med ökad militär upprustning, eller andra försvarspolitiska alternativ. Ett bredare politiskt perspektiv och tydligare samhällskontext saknas, vilket hade kunnat nyansera bilden.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.