Sverige protesterar mot ryska attacker mot civila

Utrikesdepartementet kallade på måndagen upp Rysslands chargé d’affaires för att protestera mot omfattande ryska angrepp mot civila och civil infrastruktur i Ukraina. Regeringen fördömer attackerna, som även har orsakat skador på diplomatiska beskickningar.

Utrikesminister Maria Malmer Stenergard uppgav i en skriftlig kommentar till TT att ryska angrepp har skadat diplomatiska byggnader och inneburit kränkningar av allierade länders luftrum. Hon framhöll att överträdelser av internationell humanitär rätt inte får accepteras, oavsett hur länge kriget fortsätter.

Lettlands honorärkonsulat i Slovjansk i Donetskregionen förstördes enligt Lettlands utrikesdepartement i ett ryskt angrepp den 24 juli 2026 klockan 10.40 lokal tid. Lettlands utrikesminister Baiba Braže uppgav att ingen i konsulatets personal skadades och att byggnaden inte hade något militärt ändamål.

Litauens utrikesdepartement kallade den 23 juli upp en representant för Rysslands ambassad och överlämnade en protestnot. Åtgärden följde efter angrepp med fler än 40 ballistiska och hypersoniska robotar mot Kiev och andra ukrainska städer den 18 och 19 juli, då även Litauens ambassad i Kiev skadades.

Den litauiska protestnoten omfattade också attacken mot bulkfartyget Golden Leo i Svarta havet den 19 juli. Litauens utrikesdepartement uppgav att tio besättningsmän dödades och åtta skadades i angreppet.

FN:s människorättsövervakare i Ukraina fastställde att minst 293 civila dödades och 1 990 skadades under juni 2026. Det var den högsta sammanlagda månadsnivån sedan april 2022. Under årets första sex månader dödades 1 396 civila och 7 978 skadades, vilket enligt FN var 37 procent fler civila offer än under motsvarande period 2025.

Långdistansvapen, däribland robotar och drönare, orsakade enligt FN 45 procent av de civila dödsfallen och skadorna under juni. Nato har samtidigt uppgett att ett växande antal ryska drönare och stridsflygplan har kränkt medlemsländernas luftrum, med risk för felbedömningar och fara för människoliv.

Efter luftrumskränkningar mot flera medlemsländer inledde Nato insatsen Eastern Sentry. Bevakningen förstärktes med bland annat stridsflyg, luftvärn, övervakningsflyg och örlogsfartyg.

Sveriges utrikesdepartement kallade senast den 25 maj 2026 upp Rysslands ambassadör Sergej Beljajev efter ett omfattande angrepp mot Ukraina där Ryssland använde en medeldistansrobot av typen Oresjnik.

Rysslands utrikesdepartement kallade i sin tur den 6 juli upp Sveriges ambassadör i Moskva, Christina Johannesson. Bakgrunden var att två drönare hade tagit sig in över den ryska ambassaden i Stockholm den 2 juli. Sveriges utrikesdepartement uppgav efter händelsen att svenska myndigheter enligt Wienkonventionen är skyldiga att skydda utländska diplomatiska beskickningar och att polisen har det primära ansvaret för säkerheten.