Sverige inleder fregattköp från Frankrike

Regeringen har beslutat att gå vidare med förhandlingar om köp av fyra franska fregatter från försvarsföretaget Naval Group. Beskedet presenterades av statsministern under en pressträff ombord på en Visbykorvett vid Skeppsbron i Stockholm.

Regeringen uppger att det handlar om fregatter av modellen FDI, Frégate de Défence et d’Intervention. Fartygen är större än de korvetter som i dag används av Sverige och ska utrustas med luftvärnsrobotar för att kunna skydda både fartyg och resurser på land mot angrepp.

Statsministern uppgav att satsningen är den största svenska försvarsinvesteringen sedan utvecklingen av Gripen under 1980-talet. Han nämnde också att investeringen innebär en tredubbling av Sveriges nuvarande luftvärnsförmåga.

Något kontrakt är ännu inte undertecknat. Förhandlingar ska nu inledas mellan Sverige, Frankrike och Naval Group. Försvarsministern uppgav att kostnaden bedöms ligga på omkring tio miljarder kronor per fartyg, men att slutpriset påverkas av vilka delsystem som integreras.

Överbefälhavaren deltog också vid pressträffen. Han nämnde att fregatterna väntas förbättra Sveriges möjligheter att delta i gemensamma Natoinsatser. Enligt honom har luftvärnssystemet längre räckvidd och större möjlighet att integreras med andra Nato-system.

Även det spanska företaget Navantia samt svensk-brittiska Saab och Babcock hade lämnat erbjudanden om fregatter till Sverige, men regeringen valde den franska lösningen. Enligt regeringen är ett av skälen att Ryssland under det senaste året har ökat produktionen av ballistiska robotar.

Både Försvarets materielverk och Försvarsmakten har rekommenderat FDI-fregatterna. Marinchefen uppgav att inriktningen är att fartygen ska utrustas med 32 celler för luftvärnsrobotar.

Hur många robotar som kan tas ombord beror enligt Försvarsmakten på kombinationen mellan robotsystemen Aster 30 och CAMM-ER. Den mindre robottypen kan placeras flera i samma cell. En möjlig konfiguration som nämns är 16 Aster 30 och 48 CAMM-ER.

Det första fartyget planeras få namnet HMS Luleå, vilket innebär att fartygstypen kommer att benämnas Luleå-klass.

Organisationen riktade efter beskedet kritik mot affären. Säkerhetsexperten nämnde att organisationen ser köpet som ett strategiskt misstag och att Sverige riskerar att lägga stora resurser på dyra fregatter i stället för att dra lärdom av utvecklingen i kriget i Ukraina.

Regeringen uppgav samtidigt att Sverige kommer att kräva att flera delsystem tillverkas av Saab och Bofors. Det gäller bland annat sjömålsroboten Robot 15, Torpedsystem 47, G1X-radar, närskyddssystemet Trackfire samt 57- och 40-millimeters allmålskanoner.