Sverige förlänger gränskontroller efter ökat sabotagehot

Regeringen har beslutat att fortsätta med tillfälliga kontroller vid Sveriges inre gränser under ytterligare sex månader. Beslutet fattades den 5 november 2026 och motiveras med allvarliga hot mot den allmänna ordningen och landets inre säkerhet.

Den nya kontrollperioden börjar den 12 november 2026 och gäller till och med den 11 maj 2027. Det nuvarande beslutet upphör den 11 november. Sverige har tillämpat tillfälliga inre gränskontroller sedan 2015.

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) pekar på det försämrade säkerhetsläget i Europa. Enligt Gunnar Strömmer har Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och den fortsatta ryska aggressionen ökat riskerna för sabotage riktade mot Sverige och andra medlemsländer i Europeiska unionen.

Säkerhetspolisen har nyligen informerat om det förhöjda sabotagehotet. Regeringen bedömer också att fler fientliga aktörer har varit verksamma och förflyttat sig inom Schengenområdet under det pågående kriget i Ukraina.

Enligt EU-kommissionens redovisning omfattar Sveriges nya anmälan samtliga inre gränser, både till lands, till sjöss och i luften. Även landgränsen mot Danmark ingår i kontrollområdet.

Regeringen har i sin anmälan till EU-kommissionen även hänvisat till organiserad brottslighet och instrumentalisering av migration. Andra omständigheter som anges är hanteringen av EU:s yttre gränser och viseringspolitiken för ryska medborgare.

Gunnar Strömmer anser att gränskontrollerna ger Polismyndigheten och Tullverket ytterligare möjligheter att identifiera personer som kan utgöra säkerhetshot och vidta åtgärder mot personer som bedöms vara farliga vid inresa till Sverige.

Polismyndigheten informerar om att kontroller kan genomföras vid flygplatser, hamnar och landgränser. Resenärer som anländer med bil, tåg eller till fots kan få sina identitetshandlingar granskade. Polisen har också möjlighet att kontrollera om en person har rätt att resa in och vistas i landet.

Tullverket framhåller samtidigt att passkontroller och ärenden som gäller människosmuggling ligger inom Polismyndighetens ansvarsområde. Tullverket samarbetar med polisen, lämnar stöd vid behov och vidarebefordrar information när misstänkta omständigheter upptäcks.

Säkerhetspolisen beskrev i sin lägesbild för 2025–2026 hur misstänkta sabotage mot bland annat undervattenskablar, elstationer och vattenanläggningar hade undersökts. Myndigheten uppgav samtidigt att inget av de granskade fysiska sabotagen vid den tidpunkten hade kunnat kopplas till främmande makt.

I samma lägesbild redovisade Säkerhetspolisen hur ryska underrättelse- och säkerhetstjänster använder personer som rekryteras för enskilda uppdrag, så kallade förbrukningsagenter. Rekryteringen sker ofta genom digitala kanaler. Säkerhetspolisen kopplade arbetssättet till en ökning av rysk sabotageverksamhet i Europa.

Säkerhetspolischef Charlotte von Essen framhöll den 18 mars 2026 att myndigheten bedömde att den ryska säkerhetshotande verksamheten kunde komma att öka. Säkerhetspolisen ansåg även att utvecklingen i Iran och Mellanöstern hade bidragit till ett försämrat internationellt säkerhetsläge.

Sveriges föregående beslut om gränskontroller omfattade perioden 12 maj till 11 november 2026. När regeringen presenterade det beslutet den 18 maj angavs framför allt terrorism och grov gränsöverskridande brottslighet med kopplingar till statliga aktörer som skäl.

Av ett dokument från EU-kommissionen, daterat den 2 juni 2026, framgår att Sverige mellan oktober 2024 och april 2026 hade anmält ett återinförande av gränskontroller och därefter tre förlängningar med stöd av artikel 25a i kodexen om Schengengränserna.

Det senaste svenska beslutet behandlades vid regeringens sammanträde torsdagen den 5 november 2026. Ärendet registrerades som nummer I:20 inom Justitiedepartementet, med Helena Swenzén angiven som ansvarig chefstjänsteman.

Även andra länder inom Schengenområdet har beslutat om fortsatta kontroller. Enligt EU-kommissionen har Danmark anmält gränskontroller mot Tyskland vid land- och sjögränserna under perioden 12 november 2026 till 11 maj 2027. Danmark hänvisar bland annat till organiserad brottslighet, terrorismrelaterade incidenter och risken för sabotage.

Norge har anmält kontroller under samma period i hamnar med färjeförbindelser till andra delar av Schengenområdet. EU-kommissionen redovisar att Norge har hänvisat till sabotagehot och risker riktade mot energisektorn.

De rättsliga förutsättningarna för tillfälliga inre gränskontroller regleras i Schengenlagstiftningen. Europeiska unionens råd antog den 24 maj 2024 en revidering av kodexen om Schengengränserna, där det fastställdes att sådana kontroller ska användas som en sista utväg.

Medlemsländerna ska enligt regelverket bedöma om kontrollerna är nödvändiga och proportionerliga samt undersöka om samma mål kan uppnås genom andra åtgärder.

EU-kommissionen förklarar att den reviderade lagstiftningen medger kontroller i perioder om högst sex månader vid förutsebara allvarliga hot. Den normala sammanlagda maximitiden är två år, men ytterligare förlängningar kan tillåtas under särskilda undantagsförhållanden.

Enligt EU-kommissionen måste medlemsländer som redan haft återinförda gränskontroller i sex månader lämna en riskbedömning vid senare anmälningar om förlängning. Länderna omfattas även av krav på rapportering om hur kontrollerna genomförs.